Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt standardbehörighet F.1.1 vilket innebär:

Matematik kurs B, Naturkunskap kurs B och Samhällskunskap kurs A

Naturkunskap kan ersättas av Biologi kurs A, Kemi kurs A och Fysik kurs A.

Därutöver är goda kunskaper i svenska och engelska ytterst väsentliga för framgångsrika studier. Sökande prövar själv om sådana kunskaper finns.

Studerande inom grundskollärarprogrammet:

Grundläggande behörighet samt standardbehörighet för antagning till grundskollärarprogrammet

4?9, specialisering hemkunskap i kombination med annat ämne.

Syfte

Kursen syftar till att ge naturvetenskapliga grunder för vidare studier i näringslära som gör det möjligt att värdera sambandet mellan kost och hälsa. Kursen skall ge förståelse för kostens sammansättning och utveckling i ett nationellt, internationellt och evolutionärt perspektiv. Kursen skall ge underlag för att de studerande skall kunna följa forskning och utveckling inom näringslärans område och öka förmågan till problemlösning. Kursen skall även visa på kunskapsområdets tillämpning inom olika verksamhetsområden och belysa olika didaktiska problemställningar.

Efter genomgången kurs skall de studerande kunna planera, analysera och värdera olika koster med hänsyn tagen till skilda gruppers näringsbehov, samt ha kunskaper om hur datorer och andra informationstekniska hjälpmedel kan användas vid undervisning och eget arbete inom ämnesområdet.

Följande provkoder ingår:

0010 Näringslära I: Kemi, fysiologi och anatomi, 3 poäng

0020 Näringslära II: Energigivande näringsämnen och måltiders sammansättning vid olika behov, 5 poäng

0030 Näringslära III: Icke energigivande näringsämnen, vätskebalans och metabolism, 5 poäng

0040 Näringslära IV: Sociologisk näringslära, fältstudier och PM, 4 poäng

0050 Näringslära V: Näringsbehov för olika grupper, B-gruppens vitaminer samt kostregistrering, 3 poäng

Innehåll

Kursen inleds med introduktion i kemi, fysiologi och anatomi som underlag för vidare studier i biokemi och näringslära. De olika näringsämnenas kemiska uppbyggnad, förekomst, funktion, digestion, absorption och metabolism behandlas. Metoder för analys av livsmedels och måltiders näringsvärde berörs i samband med att olika kostdatasystem används. Energiomsättningen i kroppen, energibehov, kroppens förmåga att utnyttja födans energi och metoder för bestämning av energiförbrukning studeras samt vatten och vätskebalans. Olika näringsbehov och bakgrunden till näringsrekommendationer analyseras. Kursen behandlar även resursfrågor och kostsituationen såväl i Sverige som globalt, varvid kulturens, religionens och socioekonomiska förhållandens inverkan belyses samt åtgärder för att öka människors kostmedvetande.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, seminarier, gruppövningar och enskilda uppgifter.

Examination

Muntliga och skriftliga individuella redovisningar, praktiska och teoretiska prov samt rapporter. Inom ramen för kursen anordnas för varje prov två examinationstillfällen. Efter varje termin finns ett ytterligare examinationstillfälle. Som betygsgrad används väl godkänd, godkänd och underkänd.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten skall betygssättande lärare, alternativt läraren/lärarlaget, efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.