Behörighetskrav

Kursen är öppen endast för dem som är antagna till masterprogrammet i ABM, inriktning Biblioteks- och informationsvetenskap.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha uppnått följande kunskaper och färdigheter:

Kursblocket ABM-fältets uppdrag och utmaningar

Moment 1: ABM-fältets uppdrag och utmaningar, 10 hp

Kunskaper om ABM-institutionernas historiska utveckling samt deras nutida ansvarsområden.

Kunskaper om de vetenskapliga discipliner som ingår i ABM-fältet samt praxis och teorier inom nämnda fält.

Kunskaper om centrala och etablerade begrepp inom de discipliner som ingår i ABM-fältet.

Förmåga att söka vetenskaplig information.

Kunskaper om vetenskapliga publikationsformer med särskild inriktning mot de discipliner som ingår i ABM-fältet.

Kursblocket Samla, bevara och organisera

Moment 2: Kunskapsorganisation, 10 hp

Kunskaper om de principer som ligger till grund för att uppnå bibliografisk kontroll.

Kunskaper om internationella standarder för kunskapsorganisation inom biblioteksvärlden, deras bakgrund och utveckling.

Kunskaper om olika slags kunskapsorganiserande system.

Moment 3: Klassifikation och kategorisering, 10 hp

Kunskaper om historiska och teoretiska förutsättningar för kunskapsorganisation.

Kunskaper om såväl den vetenskapliga som den lekmannamässiga klassifikationens och ordnandets problem i olika sociala och kulturella kontexter.

Kunskaper om metadata - teorier kring standarder och metoder för hanteringen samt färdigheter i att bestämma och strukturera olika metadata.

Kursblocket Samhället och ABM-institutionerna

Moment 4: Samhället och ABM-institutionerna, 10 hp

Kunskaper om kulturpolitik och den samhälleliga kontext som omger verksamheterna inom ABM-sektorn.

Kunskaper om centrala teorier om hur vi kan förstå vår samtid, med fokus på informationens och kunskapernas roll för samhället som helhet.

Förmåga att analysera aktuella etiska och juridiska aspekter av informations- och kulturarvsförmedling.

Fördjupade kunskaper om lagar, förordningar och policydokument, liksom tillämpningen av sådana, med relevans för biblioteksområdet.

Fördjupade kunskaper om biblioteksverksamhetens organisationsstruktur och roll i samhället.

Förmåga att analysera politiska, teknologiska och juridiska processer av betydelse för bibliotekens verksamheter.

Kursblocket Pedagogik och förmedling i ABM-verksamheter

Moment 5: Pedagogik och förmedling i ABM-verksamheter, 10 hp

Kunskaper om olika pedagogiska synsätt och teorier i allmänhet samt dessas relevans för ABM-verksamheter i synnerhet.

Förmåga att beskriva, analysera och tillämpa metoder och arbetssätt som kan användas vid förmedling och tillgängliggörande i ABM-verksamheter i både digitala och fysiska miljöer.

Förmåga att värdera och tillämpa aktuell forskning om användargruppers behov, sökning och användning av information.

Färdighet i att tillämpa pedagogiska metoder i samverkan med aktörer utanför utbildningen.

Moment 6: Pedagogik och förmedling i bibliotek, 10 hp

Fördjupade kunskaper om pedagogiska metoder för att förmedla information och öka tillgängligheten till information för olika användare och användargrupper.

Fördjupade kunskaper om forskning och teorier om olika användargruppers informationspraktiker.

Fördjupade kunskaper om metoder, med särskild relevans för biblioteksverksamheter, för att undersöka olika användargruppers informationspraktiker.

Innehåll

ABM-fältets uppdrag och utmaningar

Under momentet behandlas de olika ABM-institutionernas historiska utveckling och nutida ansvarsområden. Detta görs utifrån deras nuvarande roller och förutsättningar ur ett såväl organisatoriskt som juridiskt och politiskt perspektiv. Med institutionernas olika verksamheter som utgångspunkt diskuteras centrala och etablerade begrepp, med kopplingar till aktuell samhällsdebatt, inom arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och musei- och kulturarvsvetenskap. Detta görs delvis genom föreläsningar men även seminarier.

Vidare behandlas framväxten av vetenskapliga discipliner inom arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och musei- och kulturarvsvetenskap; hur de kan beskrivas idag; deras centrala problemställningar och vilka olika delområden och inriktningar som finns. I sammanhanget diskuteras praxis och teorier inom nämnda fält. Under momentet introduceras studenterna även till vetenskaplig informationssökning inom respektive område. Kunskaper om vetenskapliga publikationsformer och vetenskapligt skrivande ingår också.

Samla, bevara och organisera

Syftet med kursblocket är att studenterna ska utveckla insikt i och förmåga till kritisk granskning av samlande, bevarande, beskrivande och organiserande aktiviteter i historisk och nutida kontext, samt dessa aktiviteters specifika yttringar inom A-, B- och M-områdena. Blocket utgörs av det ABM-gemensamma momentet Klassifikation och kategorisering (10 hp) och det ämnesspecifika momentet Kunskapsorganisation (10 hp). Undervisningen genomförs med utgångspunkt i centrala begrepp, teorier och forskning och består av exempelvis föreläsningar, praktiska övningar och seminarier med relevans för respektive moment.

Den ABM-gemensamma delen av undervisningen har som målsättning att ge studenterna möjlighet att utveckla kunskaper och kritiska insikter i klassificerandets och kategoriserandets historia och generella samhälleliga och kulturella betydelse. Under denna del förekommer gemensamma undervisningsinslag för momentet Klassifikation och kategorisering. Blocket avslutas med ett samlande undervisningsinslag där olika metoder för organiserandet av kunskap och information som tagits upp under kursblockets gång sätts i samband med varandra och med teoretiska infallsvinklar.

Det biblioteks- och informationsvetenskapliga momentet Kunskapsorganisation tar sin utgångspunkt i föreställningen om ett bibliografiskt universum. Det syftar till att ge studenterna en god förståelse för bibliotekens kunskapsorganiserande system och hur de internationella standarder som finns på området utvecklats för att åstadkomma bibliografisk kontroll. Momentet innehåller dels praktiska undervisningsinslag som ger en introduktion till modern bibliografisk beskrivning, dels mer problematiserande moment där teoretiska frågeställningar kring dokumentbeskrivning och ämnesrepresentation ur ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv behandlas.

Samhället och ABM-institutionerna

Momentet ger studenterna insyn i ABM-institutionernas verksamheter samt metoder för att analysera deras roll i ett vidare samhälleligt perspektiv. I den ämnesöverskridande delen behandlas de politiska, ekonomiska och juridiska ramverk som påverkar arkivens, bibliotekens och museernas uppdrag, identitet och förhållande till det omgivande samhället, exempelvis frågor om kultur- och utbildningspolitik på både nationell och lokal nivå, hur styrdokument fungerar, liksom aktuella rättsliga tvistefrågor såsom upphovsrätt och personlig integritet i digitala miljöer. Studenterna förväntas också att sätta informationshanteringen inom ABM-institutionerna i relation till inflytelserika samtidsteorier, som ofta betonar informationens betydelse för samhället som helhet, exempelvis i talet om "informationssamhälle" och "kunskapsekonomi". Studenterna fördjupar kunskaper om de politiska, teknologiska och juridiska processer som påverkar biblioteksväsendet och verksamheternas uppdrag, exempelvis i bibliotekslagen och genom exempel på hur politiska och ekonomiska ramar styr biblioteken. Bibliotekens organisationsstrukturer och bokmarknadens utveckling tas upp, liksom en vidare samhällsdebatt om litteraturens och bibliotekens roll i en föränderlig samtid.

Pedagogik och förmedling i ABM-verksamheter

Blockets två moment, Pedagogik och förmedling i ABM-verksamheter respektive Pedagogik och förmedling i bibliotek (10 hp vardera), baseras teoretiskt på en översikt över forskningen om pedagogiska synsätt, bemötande och etik samt teorier om olika besökare och användargruppers informationsbehov och informationspraktiker. Med utgångspunkt i praktiska ABM-verksamheter och med förankring i den teoretiska litteraturen utvecklar studenterna konkreta förslag till hur en pedagogisk verksamhet för en uttalad målgrupp kan utformas. Förslagen prövas även genom ett praktiskt genomförande och utvärderas vid seminarium. Med koppling till undervisningen om pedagogiska perspektiv diskuteras teoretiska och praktiska aspekter av digitalisering samt digital förmedling och digitalt tillgängliggörande. Särskilt fokuseras, genom studier av aktuell forskning och praktiska övningar, pedagogiska metoder för att förmedla information till olika besökare och användargrupper.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, studiebesök, gruppövningar, workshops samt enskild handledning. Alla undervisningsinslag som innehåller någon form av examination är obligatoriska och utebliven medverkan ska kompenseras med en kompletteringsuppgift.

Examination

Examination sker genom skriftlig individuell tentamen, skriftliga individuella eller gruppbaserade PM samt muntlig eller skriftlig seminarieredovisning av uppgifter och övningar gjorda individuellt eller i grupp. På kursens olika moment förekommer dessa examinationsformer i olika kombinationer.

För att uppfylla kursfordringarna krävs aktivt deltagande i de examinerande seminarierna. En student som missar ett enstaka obligatoriskt undervisningstillfälle ska lämna in en kompletteringsuppgift, vars omfattning ska motsvara den arbetsinsats som skulle krävts för förberedelser och aktivt deltagande vid undervisningstillfället.

På varje kursmoment ges under ett läsår regelmässigt ett ordinarie tentamenstillfälle och ett omtentamenstillfälle. Omtentamenstillfället är även sista dag för inlämning av kompletteringsuppgifter. Därefter hänvisas studenten till nästa gång kursmomentet ges, som regel nästföljande läsår.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Student som önskar slutföra kompletteringsuppgifter från ett tidigare kurstillfälle kommer företrädesvis att ges uppgifter som ingår i ett aktuellt kursinnehåll.

Samtliga moment på kursen bedöms med något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget VG på minst 30 hp.