Behörighetskrav

En examen om minst 120 poäng eller motsvarande utländsk examen.

Syfte

Syftet med denna kurs är att ge de studerande ett sammansatt perspektiv på staden, dess framväxt och omvandling. Historiska, politisk-ekonomiska, socio-kulturella och genusaspekter uppmärksammas särskilt. För att i tid och rum fokusera staden (det urbana) och dess förändringar krävs ett samhällsvetenskapligt studium som överskrider disciplingränserna. Samtidigt som olika stadier kan avläsas i nuet pågår en förtätning och utbredning av staden som leder till dess omvandling och som drar in den i en global ordning av en annan karaktär än tidigare. Det övergripande perspektivet ger en bred men ändå djup förståelse av de urbana sammanhangen och kursen får därmed stor aktualitet. Genomgående uppmärksammas stadens lokala, regionala och globala sammanhang samt samspelet däremellan.

Innehåll

Magisterkursen Urbana Studier 40 p ger kunskaper och insikter som är till praktisk nytta i många yrkessammanhang. Kursen är samtidigt utformad så att den kan utgöra en bas för fortsatta högskolestudier.

Inom allt fler områden är urban- och bostadsfrågan ett viktigt inslag i yrkesverksamheten. Det gäller statlig och kommunal verksamhet med inriktning mot förvaltning och samhällsplanering, samt biståndsverksamhet som ofta har en inriktning mot den byggda miljön. I många privata yrken är bostads- och urbanfrågorna ett viktigt inslag. Det gäller så vitt skilda yrkesutövare som arkitekter, landskapsarkitekter, journalister, fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare, planerare och verksamma inom den finansiella sektorn.

Kursen vänder sig till två kategorier studenter. Den ena kategorin är de studenter som nyligen studerat vid högskolor och universitet och har en slutexamen, men som önskar ge denna examen en tydlig profil, eller som har för avsikt att studera vidare inom området. Den andra kategorin är de redan yrkesverksamma, som upplever ett behov av breddning av sin kompetens inom urban- och bostadsområdet.

Följande delkurser ingår i magisterkursen.

Delkurs 1: EFTER INDUSTRISTADEN: PROBLEM OCH PERSPEKTIV AV IDAG, 4 p

Delkurs 2: STADENS HISTORIA, STRUKTUR OCH KULTURELLA BETYDELSE, 5 p

Delkurs 3: DET URBANA SAMHÄLLETS GEOGRAFI, 5 p

Delkurs 4: STADSLIVETS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER, 4 p

Delkurs 5: URBAN POLITIK, 5 p

Delkurs 6: FASTIGHETER: EFTERFRÅGAN, PRISBILDNING OCH FINANSIERING, 5 p

Delkurs 7: METODFÖRDJUPNING, 2 p

Delkurs 8: UPPSATS, HANDLEDNING OCH SEMINARIUM, 10 p

Delkurs 1: Efter industristaden: Problem och perspektiv av idag, 4 p

Studiet av staden börjar med att uppmärksamma vad som händer idag. Vilka trender präglar utvecklingen efter industrisamhället? Vad händer med staden i ett globalt sammanhang? Föreläsningar blandas med fältstudier i en utvald stad eller flera. Inventeringar, dokumentstudier och intervjuer kan genomföras för att belysa t.ex. industrisysselsättning, stadspolitik, gentrifiering, genusrelationer, den nya medelklassen, ekonomisk omstrukturering, konkurrens mellan städer, flyktingströmmar, segregation, miljöåtgärder, visioner osv.

Syftet är att visa mångfalden och komplexiteten i frågorna om staden.

Examination

Examination sker på grundval av aktiviteter och i form av uppsatsskrivning. Som betyg ges Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

-

Delkurs 2: Stadens historia, struktur och kulturella betydelse, 5 p

Kursens fokus ligger på den svenska stadens, men i ett jämförande perspektiv. Stadens historia studeras från den i kvarter sammanhållna merkantila och borgerliga staden till den utspridda, funktionsuppdelade staden. Dessa skilda faser producerade olika bebyggelsemönster, vilka idag kan undersökas som skilda sediment eller historiska avlagringar i staden. Olika exempel på miljöer ur stadshistorien väljs ut för granskning efter deras betydelse för vad som händer idag. Det historiska perspektivet gäller vidare hur förhållandet mellan stad och land, mellan natur och kultur, manligt och kvinnligt, privat och offentligt, har förändrats, uppkomsten av skilda stads- och planeringsideal samt av dagens naturuppfattning.

Historiskt belyser kursen de ekonomiska, politiska, tekniska och sociala drivkrafterna bakom förändringarna. Tyngdpunkten ligger på den borgerliga och den industriella staden, samt på den funktionsuppdelade stadens faser, från mitten av 1700-talet till c:a 1975.

Examination

Examination sker på grundval av aktiviteter och i form av en hemtentamen. Som betyg ges Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

-

Delkurs 3: Det urbana samhällets geografi, 5 p

Syftet med denna delkurs är att ge deltagarna en fördjupad insikt i det urbaniserade samhällets geografi och rumsliga utvecklingstendenser. Den utgår från begreppen ortssystem, centralortsteori och städers inre differentiering.

Med urbanisering utvecklas ortssystem i hierarkiska former. Här studeras olika ortssystem och hur dessa kan skilja sig åt mellan länder och förändras över tid. Det andra begreppet som introduceras är centralortsteorin, som syftar till att förklara relationen mellan en ort och dess omland. I en marknadsekonomi leder konkurrensen på mark till en geografisk sortering av både befolkning och verksamheter. Mekanismerna och effekterna i form av funktionsuppdelning och segregation behandlas under det tredje begreppet, städers inre differentiering.

I kursen läggs huvudvikten vid städernas inre differentiering där bostadsmarknaden, befolkningens demografiska, etniska och socioekonomiska sammansättning samt rörlighet behandlas. Avsikten är att förstå sambandet mellan hushållen som aktörer samt de strukturella, fysiska och sociala rambetingelserna. I kursen uppmärksammas också betydelsen av förändringar av hushållsstrukturen för bostadsefterfrågan och stadsutvecklingen.

Examination

Examination sker på grundval av aktiviteter och i form av en hemtentamen. Som betyg ges Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

-

Delkurs 4: Stadslivets problem och möjligheter, 4 p

Delkursens syfte är att belysa mäns och kvinnors vardagsliv i staden. Centralt är att genom litteraturen finna olika grundläggande begrepp och kategorier som kan fånga väsentliga aspekter i denna mångfald av levnadssätt som existerar sida vid sida i staden. Typiska problem studeras såsom förorening, fattigdom, hemlöshet, trängsel, isolering och rädsla för brott. Även positiva stadsmässiga företeelser tas upp såsom tillgång till umgängesliv, fritidssysselsättningar samt arkitektoniskt variation och urban natur. Dessa problem och möjligheter analyseras på individuella och strukturella nivåer. Detta görs med hjälp av kulturella, tidsgeografiska, sociomateriella och psykologiska studier.

Examination

Examination sker på grundval av aktiviteter och i form av en hemtentamen. Som betyg ges Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

-

Delkurs 5: Urban politik, 5 p

I denna kurs diskuteras staden och det urbana som plats och kontext för politik, d v s maktutövning, intressekamp och omfördelning av värden. Kursen handlar inte bara om den politiska processen som sådan utan också om politikens förutsättningar och konsekvenser.

Analytiska begrepp som "urbana regimer", "urban governance", "globala regimer" diskuteras. Är dessa begrepp fruktbara för att beskriva, förklara och förstå urban politik kring markanvändning, bostadsbyggande, socioekonomisk bostadssegregation, lokaliseringsfrågor, trafikplanering etc? För att uppmärksamma globaliseringens effekter på stadsbyggandet uppmärksammas särskilt miljöfrågan och strävan efter en "hållbar" samhällsutveckling.

Stadens nya roll som politisk enhet ställs i kursen i ljuset av, dels den nationella politikens förändrade former, dels de internationella och globala sammanhangens ökade betydelse.

Examination

Examination sker på grundval av seminarier och i form av individuellt PM-skrivande. Som betyg ges Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

-

Delkurs 6: Fastigheter: Efterfrågan, prisbildning och finansiering, 5 p

I kursen behandlas skilda ekonomiska aspekter på bostads- och fastighetsmarknaden. Startpunkten är enkla modeller som förklarar bostädernas och de kommersiella verksamheternas lokalisering. Därefter behandlas faktorer som förklarar efterfrågan på olika typer av fastigheter. Dit hör inkomsterna, hushållsbildningen och den regionala omflyttningen. I kombination med utbudsfaktorer skapas enkla modeller som förklarar prisnivån och prisutvecklingen. Teorierna möjliggör jämförelser såväl inom som mellan olika urbana miljöer. Priser och hyror är sedan byggstenar i lokala bostadsmarknadsbedömningar, där även ekonomiska indikatorer av olika slag diskuteras. Utfallet av modellerna illustreras med data hämtade från både växande och stagnerande stadsmiljöer.

I ett särskilt kursmoment beskrivs den offentliga politiken i form av skatter, individbidrag, upplåtelseformspolitik och produktionssubventioner som riktas mot den urbana miljön. Effekter på byggande och inkomstfördelning analyseras och internationella jämförelser görs. Kapitalmarknadens belåningspraxis och utveckling av nya finansiella instrument beskrivs. Kursen avslutas med en analys av de faktorer som förklarar kommunernas finansiella situation.

Examination

Examination sker på grundval av aktiviteter samt i form av en hemtentamen och en salstentamen. Som betyg ges Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

-

Delkurs 7: Metodfördjupning, 2 p

Här görs en uppsummering av kursen som helhet under temat "Sociala, ekonomiska och politiska perspektiv på staden i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv". Dessutom genomförs en rad övningar inom aktuell forskningsmetodik, som föreberedelse till kommande uppsats.

Examination

Examination sker i form av obligatorisk närvaro. Som betyg ges Underkänd eller Godkänd.

-

Delkurs 8: Uppsats, handledning och seminarium, 10 p

Självständigt arbete om 10 p genomförs av studenten under handledning av magisterkursens lärare.

Examination

Examination sker genom uppsatsskrivning. Som betyg ges Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning

Undervisningen omfattar ett års heltidsstudier med gemensamma kurser. Inom ramen för ett avslutande uppsatsarbete, som ger 10 poäng, ges utrymme för särskilda fördjupningar utifrån intresse och tidigare specialinriktningar. Inom varje delkurs tas olika teman upp. Vart och ett av dessa belyses från olika samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. Vissa teman är mer socialvetenskapligt och humanistiskt färgade medan andra är mer ekonomiskt och samhällsvetenskapligt inriktade. Inom varje tema finns dock en tvärvetenskaplig ambition för att de studerande skall se anknytningspunkter och disciplinära bryggor.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarie- och gruppövningar. Obligatoriska skrivuppgifter ingår, samt även andra självständiga arbeten och fältstudier.

Examination

Magisterkursen består av åtta delkurser som redovisas separat. Examinationen på delkurserna sker på olika sätt, se resp. delkurs. Slutbetyget på magisterkursen utgörs av en sammanvägning av bedömningarna på de åtta delkurserna. För VG på hela magisterkursen erfordras VG på uppsatsen 10 poäng samt på ytterligare 9 poäng kurser (dvs. 19 poäng inklusive uppsatsen) eller VG på sammanlagt 24 poäng (vid G på uppsatsen).

Utbildningen ger en magisterexamen i urbana studier.