Allmänt

Fastställd den 5 maj 2021 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen. Kursplanen träder i kraft den 1 januari 2022.

Allmänt

Kursen omfattar 30 högskolepoäng (30 ECTS credits) och ingår som fördjupningskurs på avancerad nivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

Som allmänt förkunskapskrav till kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex termins­kurserna på juristprogrammets grundnivå. I den ej avklarade kursen ska samtliga obliga­toriska moment ha fullgjorts. Som särskilt förkunskapskrav krävs godkänd tentamen på Terminskurs 1 och 6.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Kursens mål är att studenterna ska vidareutveckla de färdigheter och kunskaper de besitter efter grundnivån avseende juridisk argumentation samt muntlig och skriftlig framställning. Vidare är det övergripande målet att studenterna ska få fördjupad kunskap inom socialrättens område jämfört med Terminskurs 6. I detta ingår den inverkan på det svenska systemet för social trygghet som sker genom unionsrätten såväl som den internationella rätten.

Efter genomgången kurs ska studenterna ha förmåga att särskilt

• självständigt söka juridiskt källmaterial relevant inom det socialrättsliga området, både på ett nationellt och ett internationellt plan,
• identifiera tänkbara lösningar på juridiska problem samt tillämpa regelsystemet på ett kvalificerat sätt,
• självständigt kunna argumentera, värdera och ta ställning i komplexa rättsfrågor inom socialrättens område,
• självständigt söka och behandla ett större källmaterial och utifrån detta författa en längre uppsats,
• vetenskapligt reflektera över rätten, t.ex. samspelet mellan rätt och samhälleliga mål,
• analysera den rättspolitiska bakgrunden till rättsreglerna och de värdeval som reglerna ger uttryck för,
• analysera samspelet mellan olika rättsområden som rör socialrättsliga frågor såsom familjerätt, försäkringsrätt, skatterätt m.m.,
• ha förmåga att se regelsystemet i ljuset av EU-domstolens och Europadomstolens roll,
• ha kännedom om andra länders system och lösningar på det socialrättsliga området,
• göra rättsjämförande analyser i ett europarättsligt perspektiv,
• kunna sammanväva internationella och nationella teman inom socialrätten på ett konstruktivt sätt och nyttja detta kunnande till kritisk analys av den svenska rättsordningen samt förmåga att ge konkreta förslag till förändringar av de brister som därvidlag framkommit. 

Betygskriterier

De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.

För godkänt betyg (B) ska studenten på ett beskrivande, sammanfattande, refererande, reflekterande och analytiskt sätt uppnå samtliga förväntade studieresultat.

För det högre betyget (Ba) ska studenten, utöver att uppnå kriterierna för betyget B, på ett strukturerat, självständigt och kritiskt värderande sätt visa ett analytiskt förhållningssätt.

För det högsta betyget (AB) ska studenten, utöver att uppnå kriterierna för betyget Ba, på ett väl strukturerat, genomtänkt och kritiskt värderande sätt visa god analytisk förmåga och därmed göra ställningstaganden som bygger på en övertygande argumentation och en hög grad av självständighet.

Innehåll

Kursen fokuserar på individens rättsliga ställning i det socialrättsliga systemet och behandlar både nationell rätt och internationell rätt. Således studeras frågor om mänskliga rättigheter inom socialrätten på FN-nivå, regional nivå och lokal nivå. EU-rätten analyseras särskilt på socialförsäkringens område. Beträffande den nationella regleringen behandlas ämnet utifrån både offentligrättsliga och civilrättsliga perspektiv. Huvudfokus ligger på områdena för socialtjänst, hälso- och sjukvård och socialförsäkring men också system för tillsyn och rättsliga förutsättningar för samverkan på dessa områden.

Undervisning

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Huvuddelen av undervisningen bedrivs i seminarieform. Varje studerande ska delta aktivt i undervisningen genom att förbereda seminarier och aktivt delta i seminariediskussion och grupparbeten.

All undervisning är obligatorisk. Föreligger särskilda skäl kan dispens meddelas av kursföreståndaren.

Den närmare uppläggningen av kursen framgår av bifogad undervisningsplan. Undervisningen bygger på den kurslitteratur som anges i bilagda förteckning.

Examination

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment fullgjorts. Betyg på kursen sätts på grundval av poäng givna för tentamen och en individuellt författad uppsats. Den som underkänts på kursen ges tillfälle till ny prövning genom bedömning av tilläggs­uppgifter och skriftlig tentamen. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär t.ex. att det inte får finnas otillåtna hjälpmedel med under salsskriv­ningar. Vid hemtentamen ska tentanden helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Det är även fusk att vid PM-skrivande utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hän­visningar m.m. som lämnas under kursen. Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.

Övriga föreskrifter

Delegationer

Det delegeras till kursföreståndaren att utfärda undervisningsplan och litteraturförteckning. Dessa ska årligen underställas utbildningsutskottet. Detta sker i kursrapporten.