Allmänt

Fastställd den 13 oktober 2015 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen (1993:100). Kursplanen träder i kraft den 1 januari 2016. Reviderad den 1 februari 2022. Revideringen träder i kraft höstterminen 2022.

Allmänt

Kursen omfattar 30 högskolepoäng (30 ECTS credits) och ges som fristående kurs. Juridiskt grundår, termin 2 motsvarar Terminskurs 2 på juristprogrammet vid Uppsala univer­sitet. Kursen kan utgöra biområde i examen med annat huvudområde.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2 samt 60 hp från Kandidatprogram i företagsekonomi.

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Kursens övergripande mål är att studenterna skall ha grundläggande kunskaper om centrala frågeställningar, regler och begrepp i de aktuella ämnena samt kunna arbeta med juridisk problemlösning.

Efter avslutad kurs skall studenterna ha förmåga

• att identifiera och formulera för kursen relevanta rättsliga frågeställningar,
• att identifiera och formulera tänkbara rättsliga lösningar på ett identifierat kurs­relevant problem,
• att självständigt söka juridiskt källmaterial och analysera detta,
• att konstruera en sammanhängande juridisk argumentation som, med tillämpning av juridikens tolkningsmetoder, binder samman fråga och lösning,
• att förankra argumentationen i rättskällematerialet,
• att självständigt och kritiskt förhålla sig till rättssystemet och sin roll som jurist,
• att i skriftlig form presentera juridiskt material med acceptabel språkhantering, samt
• att på ett strukturerat sätt i muntlig form presentera juridiskt material.

Efter avslutad kurs skall deltagarna ha kunskap

• om de principiella och praktiskt betydelsefulla rättsliga frågeställningar som behandlas inom kursens ämnesområden,
• om de grundläggande avtalsrättsliga frågorna,
• om ett urval av rättshandlingar och avtalstyper och de juridiskt relevanta särdrag som utmärker dessa,
• om de centrala obligationsrättsliga frågeställningarna inom fordringsrätten,
• om det centrala innehållet i de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna,
• om de centrala arbetsrättsliga frågorna, såväl inom den individuella som den kollektiva arbetsrätten, samt den rättsliga regleringen av diskriminering, jämställd­het och likabehandling,
• om det funktionella samspelet mellan rättsregler av olika slag inom kursens ämnesområden, samt
• om den rättspolitiska bakgrunden till rättsreglerna och de värdeval som reglerna ger uttryck för.

Innehåll

Kursen omfattar följande områden:

• avtalsrätt,
• kontraktsrätt,
• fordringsrätt,
• skadeståndsrätt, samt
• arbetsrätt.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, studieintroduktioner, seminarier, handledning och andra skriftliga och muntliga övningsmoment. All undervisning baseras på de studerandes eget arbete i basgrupper med fyra till sex medlemmar. Aktivt deltagande i grupparbeten och i annan undervisning än föreläsningar är obligatoriskt.

Föreläsningarna syftar i första hand till att ge en överblick över rättsområdet, men kan också ge en vetenskaplig fördjupning.

Seminarierna innefattar problemlösning med utgångspunkt i på förhand givna scenarier, diskussion av centrala rättsfall och reflektion kring t.ex. rättspolitik eller grundläggande begreppsliga frågor. Alla seminarier utgör centrala moment i kursen och är obligatoriska. Inlärningen förutsätter att studenterna självständigt arbetar med att lösa juridiska problem. Detta arbete förutsätts ske i tre led: Genom individuell inläsning, diskussion i basgrupper om fyra till sex studenter samt aktivt deltagande i seminarierna. Aktivt deltagande i basgruppsarbetet är obligatoriskt.

Därutöver skall varje student fullgöra skriftliga och muntliga uppgifter. Dessa är obligatoriska.

Den närmare uppläggningen av kursen anges i bilagd undervisningsplan.

I undervisningsplanen finns bestämmelser om dispens från kursens obligatoriska moment. Dispens kan förenas med kompletteringsuppgifter.

Examination

Kursen omfattar 30 högskolepoäng. Examination och betygssättning sker på grundval av följande två moment om vardera 15 högskolepoäng:

• fullgörande av muntliga och skriftliga uppgifter och övriga obligatoriska moment,
• avslutande skriftligt prov (tentamen).

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat såväl i de obligatoriska muntliga och skriftliga momenten (fullgjort obligatorium) som i de skriftliga proven.

Studenternas förväntade studieresultat samt betygskriterier framgår av undervisningsplanen eller bilaga till denna.

I undervisningsplanen meddelas också föreskrifter om tillåtna hjälpmedel vid prov och om möjlighet till förnyat prov (omtentamen).

Skriftlig tentamen anordnas vid kursens slut och omtentamen enligt närmare anvisningar i undervisningsplanen. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara rekommendation om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna G och VG. För betyget godkänt (G) fordras att godkänt resultat uppnåtts beträffande samtliga förväntade studieresultat. För högre betyg (VG) fordras att en sammanvägning av de resultat som uppnåtts beträffande de förväntade studieresultaten, enligt examinators bedömning, motsvarar det högre betyget.

Disciplinära åtgärder vid fusk

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär t.ex. att det inte får finnas otillåtna hjälpmedel med under sal­sskrivningar. Vid hemtentamen eller motsvarande ska tentanden helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Det är även fusk att vid PM-skrivande utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas under kursen. Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.

Övriga föreskrifter

Delegationer

Det delegeras till kursföreståndaren att utfärda undervisningsplan och litteraturförteckning. Dessa skall årligen underställas utbildningsutskottet. Detta sker i kursrapporten.