Allmänt

Kursen kan komma att samläsas med C-kursen 5FT168. Kurskraven är högre för studenter på avancerad nivå än för studenter på C-nivå.

Behörighetskrav

180 hp, eller motsvarande, inkl. 60 hp filosofi, estetik, musikvetenskap, litteraturvetenskap eller konstvetenskap. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

• ha en större förståelse av såväl antika som nutida förhållningssätt till idén om filosofi som ett sätt att leva
• vara förtrogen med ett stort antal nyckeltexter i antik filosofi och kunna tolka texterna med hjälp av idén om filosofi som ett sätt att leva
• ha kunskap om de huvudsakliga ståndpunkterna och nyckelbegreppen i antik etik
• förstå hur antika filosofers insikter och praktik kan tillämpas på strävan efter ett gott liv.

Innehåll

Syftet med den här kursen är att undersöka de antika idéerna om filosofi som ett sätt att leva. Precis som nutida akademiska filosofer var de antika grekiska filosoferna intresserade av metafysiska, kunskapsteoretiska och etiska frågor, men till skillnad från nutida filosofer antog de antika filosoferna att sökandet efter svar på metafysiska, kunskapsteoretiska och etiska frågor också innebar ett särskilt filosofiskt levnadssätt. De menade också att en förutsättning för ett verkligt gott liv var att välja det filosofiska levnadssättet. Sokrates och Platon menade att det inte gick att leva ett gott liv utan att filosofera. För epikuréerna och skeptikerna var filosoferandet det enda sättet att avlägsna oro och mänskligt lidande och för stoikerna var filosofin en levnadskonst.

Genom närläsning av relevanta texter kommer vi att fokusera på följande frågor: Varför menade de antika filosoferna att filosoferande främjar mänsklig blomstring? Vilka föreställningar om lycka, människans natur, vad som är gott för en människa och trosföreställningar och önskningar ligger till grund för idén om filosofin som ett levnadssätt? Vilken är relationen enligt de antika filosoferna mellan filosofisk teori och filosofisk praktik? Och i vilken omfattning kan de antika filosofernas lärdomar tillämpas i en nutida kontext?

Inom forskningen har det blivit allt populärare att närma sig den antika filosofin via idén om filosofi som ett sätt att leva. Vi kommer därför att kritiskt granska hur idén om "filosofi som ett sätt att leva" har förståtts bland samtida forskare (särskilt Pierre Hadot och John Cooper) och ställa frågan om någon av dessa förståelser av idén kan tillskrivas de antika filosoferna. Kräver filosofin, enligt antika filosofer, att man utför andliga övningar i syfte att omvandla sin egen person (som Hadot hävdar) eller förstod de antika filosoferna filosofin endast som ett rationellt sökande efter sanning (som Cooper hävdar)?

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Deltagande i seminarier och hemuppgifter = 40% av slutbetyget

Kursuppsats = 60% av slutbetyget