Allmänt

Den övergripande målsättningen med kursen är att studenterna ska få kunskap om faktorer som påverkar fosterutvecklingen och som kan ge följdtillstånd hos det nyfödda barnet och den vuxna individen, samt fördjupa tillhörande prekliniska och kliniska kunskaper och begrepp inom bl.a. utvecklingsbiologi, genetik, embryologi, teratologi, pediatrik, cellbiologi, fysiologi, biokemi, farmakologi, mikrobiologi och patologi. Undervisningen avser att förmedla en vetenskaplig grundsyn och innehåller träning i vetenskaplig metodik, genom studier och sammanfattningar av vetenskapliga artiklar.

Behörighetskrav

För tillträde till termin 8 krävs att alla högskolepoäng från terminerna 1-6 är avklarade.

Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna:

• redogöra för basal embryologi och utvecklingsbiologi,
• redogöra för grundläggande genetiska förhållanden (särskilt signalvägar och nyckelgeners uttrycksmönster) under embryonalutvecklingen,
• redogöra för grunderna för epigenetiska mekanismer under embryonal- och fosterperioden,
• redogöra för de vanligaste medfödda missbildningarna och deras orsaker,
• redogöra för följdeffekter på barnet och den vuxna individen av medfödda förändringar i den embryonala genotypen (särskilt mutationer och prägling),
• redogöra för hur läkemedel (särskilt SSRI-preparat) och sociala droger (särskilt etanol och nikotin) kan påverka fosterutvecklingen och ge följdeffekter på det nyfödda barnet och den vuxna individen,
• redogöra för hur virusinfektioner kan påverka fosterutvecklingen och ge följdeffekter på det nyfödda barnet och den vuxna individen,
• redogöra för hur avvikelser i fostertillväxt eller graviditetslängd kan ge följdeffekter på barnet och den vuxna individen,
• redogöra för hur maternella sjukdomstillstånd under graviditeten (särskilt diabetes mellitus och obesitas) kan ge följdeffekter på barnet och den vuxna individen,
• redogöra för grunderna i hypotesen om "Developmental Origins of Health and Disease" (DOHaD, Barkerhypotesen)
• redogöra för basal fosterfysiologi och hur uteroplacentära faktorer interagerar vid normal fostertillväxt (fördjupas på gynekologi/obstetrik avsnittet),
• redogöra för vanliga maternella tillstånd som kan påverka foster-utvecklingen och ge följdeffekter på det nyfödda barnet och den vuxna individen (fördjupas på gynekologi/obstetrik avsnittet).

Undervisning

Undervisningen börjar med sammanfattande föreläsningar i embryologi, utvecklings­biologi och teratologi på förmiddagen under kursen första dag. På eftermiddagen arbetar kursen i grupper med att läsa och sammanfatta artiklar, ett arbete som utmynnar i insändande av ett PM per grupp. Detta PM redovisas nästa morgon i tvärgrupper av 1-2 medlemmar av gruppen. Efter genomfört tvärgruppsseminarium följer ett nytt grupparbete på eftermiddagen den andra dagen, vilket leder till insändande av ett nytt PM. Ytterligare två dagar följer med samma uppläggning och den femte dagen avslutas med ett sammanfattande seminarium. Varje student gör således fyra grupparbeten och genomför fyra redovisningar (i tvärgrupp) av PM. Samtliga dessa moment är obligatoriska.

Examination

För godkänd kurs krävs deltagande vid obligatoriska moment samt inlämnande av obligatoriska arbetsuppgifter (PM). Examinationen sker fortlöpande genom att studenterna medverkar aktivt i dagliga obligatoriska fallbaserade seminarier (tvärgrupper) samt i slutseminariet. Frånvaro från grupparbete, tvärgruppsarbete eller slutseminarium leder till att studenten får författa och inlämna ett PM över de missade momenten.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.