Behörighetskrav

52,5 hp i filosofi och estetik, eller 52,5 hp i filosofi

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• förklara Aristoteles syn på överläggning (deliberation) och överläggningsdygder (deliberativa dygder) och dessas plats i den aristoteliska etiken
• utvärdera olika redogörelser av hur och varför Aristoteles menar att olika sociala grupper har olika positioner med avseende på överläggning (deliberation)
• jämföra gemensam och enskild praktisk överläggning (deliberation) och utvärdera distinktionens betydelse för att förstå Aristoteles.

Innehåll

Phronesis eller praktisk klokhet är för Aristoteles en överläggningsdygd (deliberativ dygd): ett tillstånd i själen i kraft av vilket den som innehar dygden överlägger (delibererar) väl. Men vad innebär det att överlägga (deliberera) och att överlägga väl? Och är phronesis den enda överläggningsdygden, eller finns det flera? På den här kursen tittar vi närmare på diskussioner kring dessa frågor i syfte att såväl få ett bättre grepp om Aristoteles etik som att bättre förstå vilken roll den gemensamma överläggningen (deliberationen) spelar i den. Vi kommer att ta upp hur man kan göra begripliga Aristoteles skadliga påståenden om att vissa personer inte kan överlägga väl, huruvida endast de med karaktärsdygder kan överlägga väl och hur skillnader mellan den gemensamma och den enskilda överläggningen är av betydelse - t.ex. (med hänvisning till Den nikomachiska etiken 6.10-11 och det särskilt skadliga påståendet i Politiken 1.13 att kvinnors deliberativa förmågor saknar auktoritet) om det finns olika dygder beroende på de olika roller som spelas i en gemensam överläggning.

Kurslitteraturen består av originaltexter från Aristoteles etiska verk (särskilt Den nikomachiska etiken 6), Politiken och Retoriken, sekundärlitteratur om behandlade passager, viss bakgrundslitteratur och viss nutida litteratur om gemensam överläggning.

Undervisning

Seminarier uppbyggda kring kurslitteraturen.

Examination

En slutlig kursuppsats om 3000 ord. Studenten förväntas presentera temat för uppsatsen och inledande tankar om temat på undervisnings­tid.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Kursen kan komma att ingå i en samläsning med 5FT189 på avancerad nivå.