Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap (A+B). Kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

• Kritiskt diskutera och förklara begreppen kön, makt och institutioner utifrån de teorier som introduceras under kursen.
• Ge exempel på och diskutera insikter från samtida forskning inom genus och politik.
• Ha en god förståelse för de centrala analytiska begreppen inom det nyinstitutionalistiska perspektivet.
• Skriva en kortfattad uppsats där ett politiskt fenomen analyseras utifrån ett nyinstitutionalistiskt perspektiv.

Innehåll

Denna masterkurs i statsvetenskap undersöker könsojämlikhet i politiken och placerar ämnet inom det bredare fältet genus och politik.

Kursen ger studenterna teoretiska, analytiska och metodologiska verktyg för att studera ojämlikheter mellan grupper i maktpräglade sammanhang. Den utforskar dessa ojämlikheters ursprung samt de mekanismer som upprätthåller dem över tid.

Med utgångspunkt i det nyinstitutionalistiska perspektivet - en av de mest inflytelserika analytiska ansatserna inom statsvetenskap, särskilt inom genus och politik - introducerar kursen centrala analytiska begrepp som belyser de institutionella grunderna för könsbaserade maktobalanser.

Den empiriska delen av kursen konkretiserar dessa teorier genom engagerande fallstudier, som visar hur institutioner formar och vidmakthåller könsojämlikheter inom olika politiska områden. Dessa fall bygger direkt på föreläsarnas forskning och ger studenterna en unik inblick i den senaste forskningen. Genom att analysera verkliga exempel får studenterna en djupare förståelse för hur institutionella strukturer förstärker könsbaserade skillnader - och hur de kan förändras.

Undervisning

Kursen genomförs genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Närvaro vid seminarier är obligatorisk, och studenterna måste genomföra en förberedande uppgift inför varje seminarium, antingen individuellt eller i grupp. Utöver de schemalagda undervisningstillfällena förväntas deltagarna bedriva självständig inläsning av kurslitteraturen - helst före det aktuella seminariet. Den totala arbetsbelastningen uppgår till cirka 40 timmar per vecka. Kursen ges på engelska.

Examination

Examination sker kontinuerligt över hela kursen genom skriftliga och muntliga uppgifter samt genom aktivt deltagande på seminarierna. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande kursuppsats. Ett krav på kursuppsatsen är att den behandlar något av de teman som tagits upp under kursen. Följande betyg tillämpas: Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att bli godkänd på kursen krävs följande:

• Studenten har uppnått kursmålen
• Studenten har deltagit i alla obligatoriska delar av kursen
• Alla seminarieuppgifter och kursuppsatsen är inlämnade och godkända

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.