Behörighetskrav

Statskunskap A eller motsvarande kunskap.

Mål

Kursen presenterar modern statsvetenskaplig och utvecklingsstudierelaterad diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Kursen avser att ge en fördjupning av teman som har behandlats på tidigare kurser i statskunskap och utvecklingsstudier, så som t.ex. demokratibegreppet och demokratiseringsteorier. Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå.

Det övergripande syftet med kursen är att - med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Mer precist är tanken att studenterna efter genomgången kurs ska:

• kunna diskutera och jämföra olika demokratiuppfattningar.
• kunna beskriva och värdera de historiskt sett mest inflytelserika argumenten för och emot demokrati.
• känna till, samt kunna tillämpa och kritiskt granska några av de vanligaste förklaringarna till demokratisering.
• känna till och kunna jämföra olika regimtyper.
• veta hur demokrati i allmänhet och, dess konstitutionella utformning i synnerhet, påverkar olika typer av politiska och ekonomiska utfall.
• i tal och skrift kunna argumentera för eller emot idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt.

Innehåll

Kursen rymmer tre delar:

Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner. Exempel på frågor som diskuteras är: Hur definieras demokrati? Vad är det som är bra med demokrati?  Vilken kritik riktas vanligtvis mot demokratin? Vilken betydelse har det att olika intressen och grupper finns företrädda i våra politiska församlingar? Bör demokratins ideal omformuleras i ljuset av ökad globalisering och migration?

Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins orsaker och konsekvenser: Vad kan förklara att vissa länder demokratiseras medan andra inte gör det?  Vad kännetecknar olika auktoritära regimtyper? Spelar demokrati någon roll för välfärd och jämlikhet i samhället?

Kursens tredje del förenar det normativa och empiriska anslaget i kursen genom att diskutera demokratins konstitutionella utformning. Vad innebär konstitutionell demokrati, och vilka politiska och ekonomiska utfall följer av olika principer? Går det att förena folkstyre och lagstyre? Hur ska demokratin försvara sig mot de grupper eller personer som använder sig av demokratin för att undermina den? Vi fokuserar också på demokratins konstitutionella utformning, och byggandet av ett demokratiskt styrelseskick.

Undervisning

Kursen består av föreläsningar samt seminarier. 

Examination

Examination på kursen sker dels genom muntligt deltagande och skriftligt författande av kursuppgifter till kursens seminarietillfällen, dels i form av en slutlig tentamen. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.