Behörighetskrav

Kursen är öppen endast för dem som är antagna till masterprogrammet i ABM, inriktning Arkivvetenskap.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

ABM-fältets uppdrag och utmaningar, 10 hp

• Visa kunskap om ABM-institutionernas historiska utveckling samt deras nutida ansvarsområden.
• Visa kunskap om de vetenskapliga discipliner som ingår i ABM-fältet samt praxis och teorier inom nämnda fält.
• Visa kunskap om centrala och etablerade begrepp inom de discipliner som ingår i ABM-fältet.
• Visa kunskap om aktuella diskussioner och omställningar inom ABM-fältet.
• Visa förmåga att söka vetenskaplig information.

Arkivbildning och arkivredovisning, 10 hp

• Visa kunskap om traditionell arkivredovisning och förmåga att ordna och förteckna arkiv med analoga handlingar.
• Visa kunskap om principerna för verksamhetsbaserad arkivredovisning och förmåga att upprätta klassificeringsstruktur och processbeskrivning.
• Visa kunskap om utvecklingen av centrala begrepp i äldre och nutida arkivteori.
• Visa kunskap om olika principer för gallring och bevarande av arkivinformation.
• Visa kunskap om internationella standarder för arkivhantering och om grunderna för långtidsbevarande av ursprungsdigitala handlingar.

Klassifikation och kategorisering, 10 hp

• Visa kunskap om historiska och teoretiska förutsättningar för kunskapsorganisation.
• Visa kunskap om såväl den vetenskapliga som den lekmannamässiga klassifikationens och ordnandets problem i olika sociala och kulturella kontexter.
• Visa kunskap om metadata - teorier kring standarder och metoder för hanteringen samt förmåga att bestämma och strukturera olika metadata.

Innehåll

ABM-fältets uppdrag och utmaningar

Under delkursen behandlas de olika ABM-institutionernas historiska utveckling och nutida ansvarsområden. Detta görs utifrån deras nuvarande roller och förutsättningar ur ett såväl organisatoriskt som juridiskt och politiskt perspektiv. Med institutionernas olika verksamheter som utgångspunkt diskuteras centrala och etablerade begrepp, med kopplingar till aktuell samhällsdebatt, inom arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och musei- och kulturarvsvetenskap. Detta görs genom föreläsningar, seminarier och workshoppar. Vidare behandlas framväxten av vetenskapliga discipliner inom arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och musei- och kulturarvsvetenskap; hur de kan beskrivas idag; deras centrala problemställningar och vilka olika delområden och inriktningar som finns. I sammanhanget diskuteras praxis och teorier inom nämnda fält. Under delkursen introduceras studenterna även till vetenskaplig informationssökning inom respektive område. Kunskaper om vetenskapligt skrivande ingår också.

Arkivbildning och arkivredovisning

Utgångspunkt för denna delkurs är den offentliga sektorns arkivbildning, det vill säga regelverket om handlingsoffentlighet, registrering och dokumenthantering, men även arkivbildning i de enskilda arkiven behandlas. Centrala inslag är de två system för arkivredovisning som har störst betydelse inom dagens svenska arkivsektor: det allmänna arkivschemat och den verksamhetsbaserade arkivredovisningen. Undervisningen innefattar introduktion av systemens beståndsdelar och kontexter, övningar i ordnande och förtecknande samt diskussion om systemens tillämpning och konsekvenser.

Andra undervisningsteman är grunderna för hantering av digitala handlingar och e-arkiv, internationella standarder för arkivredovisning samt den digitala utvecklingens teoretiska och praktiska följder för arkivhanteringen. Vidare studeras den arkivteoretiska utvecklingen i Sverige och internationellt genom ett urval av äldre och nyare nyckeltexter. Dessutom behandlas principer för arkivvärdering, bevarande och gallring i Sverige och andra länder.

Klassifikation och kategorisering

Delkursen behandlar olika former och delar av vetenskaplig och vardaglig klassifikation och kategorisering. Det görs utifrån ett brett perspektiv på klassificerandets och kategoriserandets historia och generella samhälleliga och kulturella betydelse. I undervisningen diskuteras och kontextualiseras klassifikation, ordnande och relaterade begrepp, för att kritiskt kunna reflektera över olika verktyg och former för organisation, även inom ABM-området.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, studiebesök, gruppövningar, auskultationer och workshoppar. Alla undervisningsinslag som innehåller någon form av examination är obligatoriska och utebliven medverkan ska kompenseras med en kompletteringsuppgift.

Examination

Examination sker genom skriftlig individuell tentamen, muntlig tentamen individuellt eller i grupp, skriftliga individuella eller gruppbaserade PM samt muntlig eller skriftlig seminarieredovisning av uppgifter och övningar gjorda individuellt eller i grupp. På delkurserna kan dessa examinationsformer förekomma i olika kombinationer.

För godkänt betyg krävs aktivt deltagande i de examinerande seminarierna. En student som missar ett enstaka obligatoriskt undervisningstillfälle ska lämna in en kompletteringsuppgift, vars omfattning ska motsvara den arbetsinsats som skulle krävts för förberedelser och aktivt deltagande vid undervisningstillfället.

På varje delkurs ges under ett läsår regelmässigt ett ordinarie tentamenstillfälle och ett omtentamenstillfälle. Omtentamenstillfället är även sista dag för inlämning av kompletteringsuppgifter. Därefter hänvisas studenten till nästa gång delkursen ges, som regel nästföljande läsår. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. Student som önskar slutföra kompletteringsuppgifter från ett tidigare kurstillfälle kommer företrädesvis att ges uppgifter som ingår i ett aktuellt kursinnehåll.

Samtliga delkurser på kursen bedöms med något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget VG på minst två (av tre godkända) delkurser.

Samtliga kursuppgifter, examinerande och andra, är utformade för att genomföras utan användning av generativa datorverktyg, inklusive AI. Detta är viktigt för att kursmålen ska kunna uppnås. Om inget särskilt anges är användningen av generativa datorverktyg, inklusive AI, inte tillåten vid genomförandet av någon kursuppgift.