Behörighetskrav

Anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen utan att vara ämnesbehörig.

Mål

Övergripande kursmål:

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• visa kännedom om skolämnet svenska som andraspråks historia samt redogöra för och diskutera det centrala ämnesinnehållet i svenska som andraspråk
• diskutera och använda grundläggande språkvetenskapliga och ämnesdidaktiska begrepp, teorier och metoder
• planera och motivera undervisning i svenska som andraspråk med utgångspunkt i forskning, centrala styrdokument och elevers förutsättningar för lärande
• bedöma språklig utveckling med utgångspunkt i centrala styrdokument och med hänsyn till elevers förutsättningar för lärande.
• kritiskt reflektera över språkideologiska föreställningar och deras påverkan på språkundervisning och språklig mångfald.

Delkursmål:

Kursmål för delkursen Svenskans plats bland världens språk

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redovisa kunskaper om svenska språkets släktskap med andra språk i världen
• beskriva svenskans grammatik i ett kontrastivt och typologiskt perspektiv samt redogöra för typologiskt sällsynta drag inom svenskans syntax och morfologi
• analysera inlärargrammatik i svenska med hänsyn till typologisk markering
• kritiskt reflektera över språksläktskapets och den typologiska markeringens betydelse för inlärningen av svenska som andraspråk.

Kursmål för delkursen i Uttalsdidaktik i svenska som andraspråk

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redovisa grundläggande kunskaper i svenskans fonologi
• redogöra för svenskans fonologi i ett typologiskt och språkjämförande perspektiv
• analysera och bedöma inlärares uttal med fokus på vanligt förekommande uttalssvårigheter
• planera uttalsundervisning genom att reflektera över prioriteringar och metoder.

Kursmål för delkursen Flerspråkighet - individ, skola och samhälle

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• använda och förklara för kursen relevanta sociolingvistiska begrepp
• beskriva och analysera flerspråkiga talares språkliga resurser och praktiker
• diskutera hur språklig variation påverkas av faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, plats och social bakgrund
• resonera om och förklara sambanden mellan språk, makt och identitet samt mellan språkpolitik, språkideologier och attityder
• redogöra för den historiska framväxten och utvecklingen av utbildning riktad till minoriteter och personer med migrationsbakgrund i Sverige
• visa kunskaper och färdigheter i ämnesdidaktik inklusive metodik som rör flerspråkighet.

Kursmål för delkursen Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för språkutvecklingen hos flerspråkiga barn inklusive första-språksutvecklingen och dess betydelse för andraspråksinlärningen   
• redogöra för centrala begrepp och teorier inom andraspråksinlärning
• redogöra för och exemplifiera hur olika individuella faktorer som ålder, språkbegåvning och motivation kan påverka andraspråksinlärning hos barn
• kritiskt reflektera över betydelsen av teorier om flerspråkig språkutveckling och andraspråksinlärning för undervisning i svenska som andraspråk.

Kursmål för delkursen Undervisning av flerspråkiga elever

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för och diskutera framväxten av skolämnet svenska som andraspråk i ett historiskt, samhälleligt och internationellt perspektiv
• resonera kring flerspråkig utbildning på ett lokalt och ett globalt plan
• kritiskt reflektera över och bedöma möjliga val av läromedel, material och metoder inom ämnet med hänsyn till elevers förutsättningar för lärande
• planera undervisning i ämnet utifrån relevant forskning.

Kursmål för delkursen Bedömning av flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• analysera och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling med hjälp av olika typer av verktyg
• redogöra för faktorer som påverkar läs- och skrivutvecklingen hos flerspråkiga elever
• identifiera språkliga utmaningar i skönlitteratur ur ett andraspråksperspektiv
• motivera och förklara didaktiska val av skönlitterär läsning ur ett andraspråksperspektiv.

Innehåll

Kursen syftar till att ge kunskaper och färdigheter för undervisning av elever i årskurs 4-6 i skolämnet svenska som andraspråk, men också till att ge en bredare förståelse för betydelsen av flerspråkighet på både samhälls- och individnivå. Kursen är indelad i sex delkurser. Genom dessa får studenterna insikt i hur olika språk används och värderas i det svenska samhället, samt hur språkpolitik påverkar språklig mångfald. Studenterna lär sig om svenskans grammatiska och fonologiska egenskaper i jämförelse med andra språk och får verktyg för att analysera såväl tal som skrift i de aktuella årskurserna. Kursen täcker även språkutveckling hos flerspråkiga barn, bedömning av deras läs- och skrivutveckling, samt metoder för att effektivt undervisa elever med svenska som andraspråk. Genom praktiska övningar och teoretiska studier förbereds studenterna för att stödja och utveckla flerspråkiga elevers färdigheter i relation till innehållet i kursplanen och läroplanen för årskurserna. Studenterna får också möjlighet att reflektera över lärarrollen på både ett lokalt och ett globalt plan samt redskap för att följa forskning i ämnet även efter avslutad kurs.

Svenskans plats bland världens språk, 3 hp

Den här delkursen ger inblick i både svenska språkets släktskap med andra språk i världen och hur svenskans grammatiska egenskaper förhåller sig till andra språks. Ämnet språktypologi introduceras och språkvetenskapliga begrepp som typologisk markering används för att jämföra svenskans grammatiska strukturer och regler med andra språks. Svenskans släktskapsförhållande till inlärares modersmål och olika grammatiska strukturers typologiska markering diskuteras i relation till inlärningssvårigheter i svenska som andraspråk och deras relevans för undervisningen.     

Uttalsdidaktik i svenska som andraspråk, 4,5 hp

I den här delkursen utgår vi ifrån svenskan för att undersöka hur olika ljud och melodier i språk uppstår. Studenterna får kunskaper om vilka ljudegenskaper i svenskan som är ovanliga genom jämförelser med andra språk. De får även tillfälle att analysera utländska brytningar för att upptäcka vilka svenska ljud som är svåra att lära sig. I kursens praktiska del gör studenterna en brytningsanalys där de lyssnar på andraspråkstalares tal och analyserar det utifrån de teoretiska kunskaper kursen ger för att konstatera vad som behöver förändras i uttalet, varför, och hur man skulle kunna åstadkomma detta. Studenterna deltar även i praktiska genomgångar och övningar i hur man kan lära ut och träna svenskt uttal i svenskundervisning i grundskolan.

Flerspråkighet - individ, skola och samhälle, 7,5 hp

Kursen behandlar sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, vilket inbegriper grundläggande kunskaper om flerspråkighet och flerspråkighetens betydelse utifrån individ, skola och samhälle. Under kursen exemplifieras, analyseras och diskuteras språkliga resurser och praktiker samt språklig variation och förändring, särskilt migrationsrelaterad språklig variation. Dessutom granskas relationer mellan språk, makt och identitet. Därutöver behandlas centrala aspekter av språkpolitik, såsom nationella minoritetsspråk, och sambandet mellan språkpolitik, språkideologier och attityder. Till det läggs en historisk analys av framväxten och utvecklingen av utbildning riktad till minoriteter och personer med migrationsbakgrund i Sverige. Under kursen får studenterna tillfälle att utveckla och visa kunskaper och färdigheter i ämnesdidaktik inklusive metodik som rör aspekter av individuell och samhällelig flerspråkighet, språklig variation och förändring och språkpolitik.

Språkutveckling hos flerspråkiga barn, 4 hp

Kursen fokuserar på olika aspekter av språkutveckling hos flerspråkiga barn, inklusive förstaspråksutveckling, i ett språk som är i minoritetsställning och inlärningen av svenska som andraspråk i tidiga åldrar. Förstaspråkets betydelse för barnets kognitiva utveckling och lärande samt dess koppling till andraspråksinlärningen diskuteras. Kursen ger en översikt över andraspråksforskningens utveckling. Vi diskuterar hur den sociala miljön och individuella faktorer hos inlärarna själva påverkar hur deras andraspråkutveckling går till och hur långt de kommer i sin utveckling. Kursen berör även relevansen av olika teorier om språkutveckling och -inlärning för undervisningen av flerspråkiga elever.   

Undervisning av flerspråkiga elever, 3,5 hp

I denna delkurs står skolämnet svenska som andraspråk i centrum. Kursen tar upp ämnets utveckling i ett historiskt, samhälleligt och internationellt perspektiv. Begreppet tvåspråkig undervisning samt skolans och svenska som andraspråkslärarens roll diskuteras och problematiseras. Relevant ämnesdidaktisk och språkvetenskaplig forskning läses och används som stöd för att planera effektiv undervisning i ämnet i den aktuella årskursen. 

Bedömning av flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling, 7,5 hp

Kursen ger en beskrivning av flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling med fokus på faktorer som påverkar utvecklingen och hur utvecklingen kan stödjas. Studenterna lär sig att använda olika typer av verktyg för att bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Inom ramen för kursen diskuteras också hur skönlitteratur kan användas i klassrummet, såväl för läsning som för diskussioner och skrivutveckling, samt vilka språkliga utmaningar som finns för andraspråkstalare vid läsning av skönlitteratur. Studenterna får även öva på att knyta teori till praktik när de gör klassrumsobservationer som analyseras utifrån kurslitteraturen.

Undervisning

Kursen ges i huvudsak som distansutbildning. Två obligatoriska campusförlagda träffar ingår, den ena i början av terminen och den andra vid kursens mitt.

Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner, seminarie- och gruppövningar. Obligatoriska muntliga och skriftliga uppgifter förekommer.

Examination

Kursen examineras genom seminarier samt genomförande av muntliga och skriftliga uppgifter och prov. I alla skriftliga arbeten bedöms studentens förmåga att skriva korrekt och funktionell sakprosa anpassad till situation och genre.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.