Allmänt

Kursansvarig institution är Historiska institutionen.

Kursen är en fristående kurs som ingår i lärarprogrammet, grundskollärarprogrammet (So 4-9) och i gymnasielärarprogrammet. Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden den 7 oktober 2003 och av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden den 18 september 2003. Kursplanen är reviderad av Historiska institutionens styrelse den 8 och 17 december 2004, den 27 april 2005 och den 7 december 2005. Litteraturlistan fastställd av Historiska institutionens styrelse den 4 februari 2003. Reviderad den 23 april 2003, den 8 september 2003, den 20 april 2004, den 8 december 2004, den 27 april 2005 och den 8 juni 2005.

Behörighetskrav

Sv B/Sv2 B, Hi A, Sh A

Syfte

Kursens syfte är:

- att de studerande skall tillägna sig kunskap om väsentligare historiska sammanhang med beaktande av politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringar

- att de studerande skall tillägna sig kunskap om hur samhällsutvecklingen påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser

- att de studerande skall tillägna sig kunskap om de viktigare historieteoretiska resonemangen och dessas didaktiska aspekter

- att de studerande genom probleminriktade övningar inom olika områden skall tillägna sig förmåga att analytiskt och kritiskt ordna fakta till förklarande beskrivningar av sammanhang

- att de studerande skall tillägna sig förtrogenhet med historisk metod och tillämpa dessa insikter genom att färdigställa en självständig vetenskaplig uppsats av begränsad omfattning

- att ge inblick i aktuell forskning genom fördjupningar i 1900-talets historia och i speciella temata som den studerande väljer

- att de studerande på lärarprogrammet genom verksamhetsförlagda studier skall ges tillfälle att öva undervisning i historia på grundskolan eller gymnasieskolan.

Innehåll

Kursen omfattar sju, eller i ett ekonomiskt-historiskt alternativ åtta moment. Kursen innehåller en problemorienterad genomgång av de viktigaste historiska processerna, historieteoretiska och metodiska inslag samt - för de studerande på lärar-programmet - historiemetodik och praktik på grundskola eller gymnasieskola. Kursen är upplagd så att den första terminen är av kronologisk karaktär medan den andra terminen är fördjupande i 1900-talets historia och i särskilda temata samt författandet av en vetensakplig uppsats. Under kursens gång förstärks inriktningen på behandlingen av specifika problem för att sluta med en utpräglad problembaserad inlärning. Kursen är upplagd enligt följande uppställning:

Moment 1. Forntidens historia - 3 poäng

Forntida samhällen från äldsta tid till ca 500 e Kr.

Momentet behandlar jägar- och samlarsamhället, den neolitiska revolutionen och jordbruks-samhällets framväxt samt flodkulturerna i Mesopotamien och i Egypten. Samhällsutvecklingen i de grekiska stadsstaterna och i det romerska imperiet behandlas ingående med särskild hänsyn till den politiska utvecklingen med demokrati i blickpunkten och den ekonomiska och sociala utvecklingen, till exempel slaveriets roll.

Moment 2. Medeltidens historia - 5 poäng

Perioden 500-1500

Momentet tar sin utgångspunkt i feodalismens framväxt, utveckling och kris i Europa och i Norden under medeltiden. Vidare behandlas kampen mellan den världsliga och kyrkliga makten, islams framväxt, korstågens betydelse, renässansen och förutsättningarna för de geografiska upptäckterna.

Moment 3. Nya tidens historia - 6 poäng

Perioden 1500-1815

Momentet tar sin utgångspunkt i de geografiska upptäckternas och erövringen av Latinamerika, reformationens och religionskrigens betydelse. Vidare behandlas revolutionstidens förändringar, industrialismens och kapitalismens framväxt och etablering runt om i världen, Sverige som stormakt, de europeiska staternas kamp om världsherraväldet samt framväxten av nationalism, liberalism, konservatism och socialism.

Moment 4. Modern historia - 6 poäng

Perioden 1815-nutid

Momentet tar sin utgångspunkt i imperialismen och västvärldens erövring av världen. Vidare behandlas världskrigen, det kalla kriget samt konflikter mellan västvärlden och den tredje världen i relation till skilda ekonomiska och politiska system. Frågor som rör demokrati, diktatur, kommunism, fascism, nazism diskuteras också.

A. Historisk inriktning.

Moment 5 a. Fördjupningar i 1900-talets historia - 5 poäng

Syftet med momentet är att ge fördjupningar i betydelsefulla delar av förra seklets historia såsom nazismen, förintelsen, avkoloniseringen, utvecklingen i Östeuropa.

Moment 5 b. Metodik och praktik i historia - 5 poäng

Momentet ges för de studerande inom lärarprogrammet och innehåller undervisningsmetodik, auskultationer och övningsundervisning.

Moment 6. Historisk teori, metod och uppsats - 10 poäng

Momentet ägnas åt allmän teori- och metodutbildning samt åt framställning och seminarie-ventilering av korta, vetenskapligt dokumenterade uppsatser.

Moment 7. Historisk specialkurs - 5 poäng

Momentet behandlar olika geografiska områden, centrala temata eller andra historiska problemområden. Se aktuell förteckning hos studierektor och på hemsidan.

B. Ekonomisk-historisk inriktning.

Moment 5. Ekonomisk-historisk metod - 5 poäng

I momentet fördjupas kunskaperna i ekonomisk-historisk arbetsmetod samt användandet av ekonomisk-historiska källmaterial och ekonomisk-historisk mätmetodik.

Den första delen av momentet syftar till att introducera vissa vetenskapsteoretiska spörsmål, belysa möjligheterna att förklara historiska skeenden och pröva teorier samt till att ge färdighet i historisk källkritik.

Den andra delen av momentet syftar till att de studerande tillägnar sig grundläggande färdigheter i att beskriva kvantitativa data med grafiska och numeriska redovisningssätt. Deltagarna introduceras i centrala statistiska begrepp och ska efter genomgången kurs ha en intuitiv förståelse av vad regressionsanalys är. Lektionsundervisningen är integrerad med praktiska övningar i kalkylprogrammet Excel. Deltagarna ska efter genomgången kurs självständigt kunna samla in data och sammanställa tabeller, diagram, konstruera central- och spridningsmått, samt konstruera och tolka ett index.

Moment 6. Uppgiftsövningar (uppsats) - 5 poäng

I detta kursmomentet författas och ventileras en dokumenterad uppsats. Dessutom krävs att den studerande opponerar på någon annans uppsats, samt aktivt deltager i seminarieverksamheten.

Moment 7 a. Industrialisering, internationalisering och globalisering - den ekonomiska tillväxtens moderna historia - 10 poäng

Momentet ägnas 1800- och 1900-talens ekonomisk historiska utveckling, med avseende på industrialisering, internationalisering och globalisering. Analysen av den första av dessa processer tar fasta på de mycket kraftiga förändringar som har skett i sätten att organisera produktionen utifrån den allt snabbare tekniska utvecklingen och den därmed sammanhängande organisatoriska utvecklingen. Inom ramen för denna process diskuteras också företagsformens förändring och ägandeformens betydelse för tillväxten.

I samband med industrialiseringen skedde också en förändring av de internationella ekonomiska relationerna. I och med framväxten av industriella och finansiella aktiebolag upprättades ett stort antal företag försäljnings- och produktionsställen utanför den egna hemmamarknaden. Förekomsten av multinationella företag har skapat en debatt både om orsakerna bakom denna strukturella utveckling och om hur det påverkat effektiviteten i den internationella ekonomin. Inom kursen belyses det faktum att internationaliseringen av näringslivet har haft olika innebörd beroende på konjunkturella svängningar och nationella lagstiftningar såsom protektionistiska åtgärder.

Tyngdpunkten i analysen av globaliseringen ligger både vid hur industrialiserade regioner och områden utanför det industrialiserade kärnområdet anpassat användningen av sina ekonomiska resurser till de möjligheter och begränsningar som den internationella ekonomiska strukturen utgör. Internationella ekonomiska relationer analyseras med hjälp av begrepp som betalningsbalans, bytesbalans, kapitalbalans, räntenetto och direktinvesteringar. Effekten av industrialisering och globalisering på konkreta områden när det gäller val av produktionsinriktning, teknologisk nivå, kapitaltillgång, nationell skuldsättning, genusarbetsdelningen samt på den rumsliga organisationen av produktion och reproduktion diskuteras.

Moment 7 b. Industrialisering, internationalisering och globalisering - den ekonomiska tillväxtens moderna historia - 5 poäng

Momentet är en förkortad version av moment 7a, avpassat för studerande inom lärarprogrammet.

Moment 8. Metodik och praktik i historia - 5 poäng

Momentet ges för de studerande inom lärarprogrammet och innehåller undervisningsmetodik, askultationer och övningsundervisning.

Undervisning

Moment 1, 2, 3, 4.

Undervisningen på samtliga moment består huvudsakligen av föreläsningar och seminarier. I mån av resurser kan momenten 1 och 2 läsas efter två alternativ.

Alternativ I: Genom jämförelser mellan olika historiska framställningar kan skilda element av historiesyner samt resultaten av dessa i framställningarna fastställas och diskuteras. Samtidigt ernås kunskap om historiens utvecklingsfaser. Undervisningen omfattar föreläsningar, förberedande delvis lärarledda gruppdiskussioner samt lärarledda diskussionsseminarier, vilka också kan fungera som examination. Möjligheter till skriftlig examination skall också föreligga. Närvaro vid all undervisning är obligatorisk. Studerande inom lärarprogrammen har företräde.

Alternativ II: Genom jämförelse mellan olika historiska framställningar kan skilda element av historiesyn samt resultaten av dessa i framställningarna fastställas och diskuteras. Samtidigt ernås kunskap om historiens utvecklingsfaser. Momentet skiljer sig från alt I i fråga om undervisningen, som främst består av föreläsningar och seminarier. Examination sker som regel genom skriftliga prov. Närvaro vid undervisning är inte obligatorisk.

Historisk inriktning.

Moment 5a.

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Examination sker som regel genom skrivning men andra examinationsformer kan förekomma.

Moment 5 b.

Momentet består av seminarier, auskultationer och övningsundervisning. Examination sker genom bedömning av uppgifter inom metodikundervisningen samt av de studerandes egen övningsundervisning.

Moment 6.

Närvaro vid all undervisning är obligatorisk. För studerande inom lärarprogrammen ges i samband med metodövningarna undervisning i hur historiker använder informationstekniska hjälpmedel, exempelvis datorer, i sitt arbete. Betyget, som sätts vid momentets slut, avser såväl fullgörandet av den egna uppgiften som insatsen under övningarna.

Moment 7.

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Den studerande författar i grupp eller enskilt en PM över det valda problemområdet som diskuteras vid seminarium. Examination sker som regel genom examinatorier. Närvaro vid all undervisning är obligatorisk.

Ekonomisk-historisk inriktning.

Moment 5.

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. Momentet tenteras genom aktivt seminariedeltagande och lösning av hemuppgifter.

Moment 6.

På momentet förekommer introducerande föreläsningar, individuell handledning vid PM- och uppsatsskrivande samt seminarier där studenternas PM och uppsatser ventileras. Framför allt den författade uppsatsen ligger till grund för betyget. Även försvaret av den egna uppsatsen, oppositionen på annan uppsats samt aktiviteten vid uppsatsseminarierna vägs dock in vid betygsättningen. Uppsatsseminarierna är examinationstillfällen och närvaro är därmed obligatorisk.

Moment 7 a.

Litteraturen består dels av en obligatorisk del från vilken studenterna utkristalliserar problemområden och genererar frågeställningar, dels av en mer omfattande valfri del som utnyttjas selektivt utifrån de frågeställningar som studenterna valt att arbeta med.

Moment 7 b.

Undervisningen från studenternas självständiga arbete och bedrivs huvudsakligen i seminarieform. Examination sker fortlöpande i form av aktivt seminariedeltagande och författande av kortare skrivuppgifter.

Moment 8.

Momentet består av seminarier, auskultationer och övningsundervisning. Examination sker genom bedömning av uppgifter inom metodikundervisningen samt av de studerandes egen övningsundervisning.

Examination

Examinationen kan ske både skriftligt och muntligt. Studerande som underkänts i prov i anslutning till kursen bereds tillfälle till omtentamen inom fyra till fem veckor efter ordinarie prov. Omprov efter vårterminens sista examinationstillfälle äger dock rum i början av påföljande hösttermin. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Examination av moment 5 b/8 sker genom bedömning av uppgifter inom metodikundervisningen samt av de studerandes egen övningsundervisning. Studerande som underkänns på övningsundervisning bereds ytterligare ett tillfälle till praktik och bedömning. På de olika momenten och på kursen som helhet ges något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

Kurslitteratur

I undantagsfall får, efter beslut av studierektor, litteratur som ej kan anskaffas ersättas av annan litteratur.

Begränsning

För att påbörja den andra terminens studier krävs godkänt resultat på minst två av momenten 1-4. För tillträde till moment 5 b/8 - VFU - krävs godkänt betyg på tre av AB-kursens moment 1-4.

Handledning

De studerande äger rätt till handledning endast under ordinarie kurstid.

Övriga förkunskapskrav

Kraven på behörighet kan uppfyllas även av den som har förkunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk skola eller läroanstalt enligt föreskrifter utfärdade av ansvariga utbildningsmyndigheter. För studerande inom lärarprogrammet är den behörig som med godkänt resultat genomgått lärares arbete A under termin 1.