Behörighetskrav

Inom programmet gäller generella regler fastställda av farmaceutiska grundutbildningskommittén (se utbildningsplanen).

Behörig att antas till fristående kurs är den som dels har grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen, dels har receptarieexamen 80 p samt Molekylärgenetik 5 p eller motsvarande kunskaper från medicinsk, veterinärmedicinsk, odontologisk, farmaceutisk, naturvetenskaplig eller utländsk utbildning.

Syfte

Efter fullgjord kurs mikrobiologi skall studenten kunna:

- beskriva mikroorganismernas uppbyggnad, fysiologi, metabolism och genetik

- beskriva hur mutationer och rekombination ger upphov till mikrobiell variation och dess betydelse för patogenicitet och resistens

- redogöra för infektionsförloppen för viktiga patogena bakterier och virus samt deras virulensfaktorer

- förklara vilken strategi man använder sig av vid läkemedelsbehandling av infektioner orsakade av patogena mikroorganismer samt

verkningsmekanismen för läkemedel som används vid infektionsbehandling

- utföra diagnostiska tester för påvisande av bakterier och resistensbestämning

samt kunna genomföra en undersökning av olika bakteriers känslighet för fagterapi

Efter fullgjord kurs i immunologi skall studenten kunna

– redogöra för hur immunsystemets olika komponenter bildas och fungerar samt hur de interagerar med varandra för att skydda individen mot olika typer av främmande antigen

– redogöra för vilka igenkänningsmekanismer immunsystemet uttnyttjar för att identifiera och skilja mellan kroppsegna och främmande ämnen.

– förutse vilken typ av immunsvar som aktiveras vid olika typer av infektioner

– redogöra för olika typer av överkänslighetsreaktioner, autoimmunitet och immunsuppression och hur dessa reaktioner kan uppkomma. Kunna förutsäga hur en dysfunktion i immunsystemet (orsakad av olika miljöfaktorer eller genetiska faktorer) i immunförsvaret kan leda till dessa tillstånd.

– beskriva hur vaccinering används för att skapa immunitet och kunna redogöra för hur gamla och nya typer av vacciner är uppbyggda och vilka fördelar och nackdelar respektive vaccintyp har.

– kunna beskriva vad blodtransfusion respektive transplantation innebär, vilka möjliga risker dessa behandlingar medför och hur dessa risker kan minimeras.

Innehåll

Kursen i mikrobiologi syftar till att ge kunskaper om tillväxt av mikroorganismer, immunsystemets uppbyggnad och funktion, förhållanden mellan mikroorganismer och deras värdorganismer, verkan av infektionsläkemedel, samt utveckling av nya läkemedel.

Kursen i immunologi syftar till att ge kunskaper om hur immunsystemets är uppbyggnad och de olika strategier immunsystemet kan använda sig av för att skydda individen mot olika typer av mikroorganismer och andra kroppsfrämmande ämnen. Kursen ska också ge kunskap om hur dysfunktion i immunsystemet kan leda till sjukdom samt hur immunsystemet kan manipuleras för att förhindra och behandla sjukdomar med immunologisk bakgrund.

Kommunikationsträning ingår i form av en uppsats (pm) där studenten enskilt söker och sammanställer vetenskaplig information på engelska och svenska.

Problembaserad undervisning ingår i seminarieövningar och redovisas basgruppsvis både skriftligt och muntligt.

Undervisning

Undervisning meddelas i form av föreläsningar, problembaserade grupparbeten samt laborationer i mikrobiologi och individuell uppsats.

Obligatoriska moment: Aktivt deltagande i grupparbeten och redovisningar är obligatoriska samt deltagande i laborationer i mikrobiologi, individuellt författande av uppsats som kan påbörjas under kursen i Molekylär genetik.

Examination

Prov sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs förutom godkänt prov (provkod), godkänt resultat på obligatoriska moment (provkod). Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

Omprov anordnas 4-5 veckor efter avslutad kurs. Varje student har rätt till sammanlagt sex provtillfällen dvs. ett prov och fem omprov.