Behörighetskrav

Algebra och geometri. Analys. Mekanik I

Syfte

Elektricitetslära och vågrörelselära utgör grundläggande delar av fysiken och har omfattande tekniska tillämpningar. Kursen avser dels ge grundläggande kunskaper om de elektromagnetiska fälten, dels att ge en introduktion till elektrisk mätteknik. Kursen avser också att ge grundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl mekanisk som elektromagnetisk karaktär.

Innehåll

Elektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka

och potential, Gauss' sats, Elektrisk polarisation,

D-fältet, kondensatorer, elektrostatisk energi.

Elektrisk ström: Ohms lag, Kirchhoffs lagar, emk,

RC-kretsar.

Stationär elektromagnetism: magnetisk

kraftverkan, magnetisk flödestäthet, Amperes lag,

magnetisk polarisation, H-fältet, dia-, para- och

ferromagnetism, hysteresis.

Elektromagnetisk

induktion: Faradays lag, självinduktion, ömsesidig

induktans, det magnetiska fältets energi, Maxwells

ekvationer.

Växelström: visardiagram, komplexa

metoden, effekt, trasformatorn, trefaskopplingar.

Vågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska

vågor, Elektromagnetiska vågor. Fas- och

grupphastighet.

Dopplereffekt. Reflexion,

refraktion, dispersion, polarisation, optisk

aktivitet, dubbelbrytning. Geometrisk optik,

optiska instrument. Interferens. Fraunhofer- och

Fresneldiffraktion. Rums- och tidskoherens,

Holografi.

Laborationer: Mätteknik och mätinstrument.

Kondensatorförsök, Magnetiska fält. Induktion.

Växelström. Polarisation. Dispersion.

Vågoptik. Fri laboration inom vågrörelselära.

Undervisning

Föreläsningar, lektioner, laborationer

Examination

Skriftliga prov med problem och teoriuppgifter vid delkursernas slut. För godkänt betyg på kursen fordras även godkänt betyg på laborationskursen. Studerande som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. För studerande som underkänts i prov anordnas två extra provtillfällen varje läsår, vid terminens slut och i augusti.