Behörighetskrav

Inom programmet gäller generella regler fastställda av farmaceutiska grundutbildningskommittén (se utbildningsplanen). För tillträde till fristående kurs krävs Sb E4.2.

Syfte

Efter fullgjord kurs skall studenten kunna:

-förklara de grundläggande teorier och lagar som styr materiens struktur samt tillämpa dem inom kemin, främst med hänsyn till behovet inom läkemedelsområdet.

-redogöra för elementär kvantmekanik som grund för atomens uppbyggnad och egenskaper.

-förklara olika typer av kemisk bindning inklusive intermolekylär växelverkan och den kemiska bindningens koppling till fysikalisk-kemiska egenskaper.

-förutsäga atomers hybridisering och molekylers geometrier

-förklara begreppet aromaticitet.

-definiera reaktionsordningen samt beräkna reaktionshastigheten för olika typer av kemiska reaktioner.

-tillämpa grundläggande termodynamiska principer och begrepp.

-beräkna jämviktskoncentrationen och pH i vattenlösningar.

-redogöra för kemiska jämvikters betydelse för läkemedels öde i kroppen.

Innehåll

I avsnittet kemisk bindning behandlas elementär kvantmekanik som grund för atomstruktur och kovalent bindning. Vidare beskrivs atomens uppbyggnad och egenskaper, intra- och intermolekylär växelverkan och den kemiska bindningens koppling till fysikalisk-kemiska egenskaper och molekylgeometrier. Molekylorbitalteori används för att förklara begreppet aromaticitet. Nollte, första och andra ordningens kinetik gås igenom.

Inom termodynamiken behandlas energiprincipen (1:a huvudsatsen), begreppen inre energi, entalpi, värmekapacitet, entropi (2:a huvudsatsen), och Gibbs' fria energi, spontana processer och kopplingen till jämviktskonstanten och dess temperaturberoende. Vidare behandlas kemiska jämvikter (syra-bas och löslighetsjämvikter), och kopplade jämvikter samt jämvikternas betydelse för läkemedels öde i kroppen (upplösning, absorption och transport).

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier, demonstrationer och laborationer. Laborationerna redovisas muntligt och skriftligt. Särskild vikt läggs vid att stimulera de studerande att självständigt söka information och lösa problem.

Obligatoriska moment:

Samtliga moment i samband med laborationer.

Examination

Prov anordnas under kursens gång samt i slutet av kursen. Möjlighet att komplettera icke godkänd laborationskurs kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats. För godkänd på kursen fordras godkänd laborationskurs (provkod 1030) och godkänd tentamen (provkod 1020). För höstterminens kurs ges omprov i januari och för vårterminens kurs ges omprov i augusti. Varje student har rätt till sammanlagt sex provtillfällen, dvs. ett prov och fem omprov.