Allmänt

Fastställd den 26 maj 1993 av Juridiska fakultetsstyrelsens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 3 kap. 22 högskoleförordningen.

Ändrad den 16 november 1993 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott.

Ändrad den 16 maj 1994 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott.

Ändrad den 17 december 2002 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott. Ändringen skall gälla fr.o.m. höstterminen 2002.

Ändrad den 23 augusti 2004 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott.

Allmänt

Kursen omfattar 18 poäng och ingår som obligatorisk kurs i utbildningen för juris kandidatexamen enligt utbildningsplan fastställd den 11 december 1991 av Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt betyg från terminskurs 1 eller 2 eller motsvarande utbildning, samt att de obligatoriska momenten i den kurs som inte tenterats fullgjorts. Om särskilda skäl föreligger kan dispens från förkunskapskraven meddelas av utbildningsutskottets dispensnämnd.

Syfte

1. Allmänna mål

Kursen är en påbyggnad på det första årets kurser och avser att utveckla de kunskaper och färdigheter studenterna där skaffat sig. Inom kursen skall i alla delämnen följande färdigheter tränas.

Förmåga att i tal och skrift analysera juridiska problem och argumentera för valda lösningar.

Förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt analysera problem med hjälp av de metoder, den terminologi och de principer som är centrala inom de olika delämnena. Analyserna skall kunna göras utifrån såväl rättsdogmatiska som rättstekniska och rättspolitiska perspektiv. Delämnenas särart skall beaktas särskilt.

Kännedom om de viktigaste rättskällorna inom delämnena och förmåga att begagna dessa källor i egna resonemang.

På kursen skall inslag av EG-rätt och annan internationell rätt förekomma, såväl i rättsjämförande syfte som när sådan rätt är av direkt betydelse i svenska förhållanden. Kursen skall uppmärksamma rättshistoria och metodologiska frågor av betydelse för civilrätt i allmänhet.

2. Delämnet sakrätt

Inom delämnet studeras främst den dynamiska sakrätten och där framför allt skyddet mot motpartens borgenärer. Ämnet behandlar också frågor om godtrosförvärv. I statisk sakrätt studeras äganderättens skydd och inskränkningar, huvudsakligen i fast egendom. Inom delämnet sakrätt syftar undervisningen i första hand till att uppöva följande färdigheter.

Förmåga att identifiera sakrättsliga konflikttyper och att lösa centrala sakrättsliga problem.

Förmåga att analysera syftena och intressena bakom de sakrättsliga reglerna, liksom förmåga att bedöma rättsreglernas rättstekniska ändamålsenlighet.

Grundläggande insikter om förfarandet vid utmätning och konkurs samt förståelse för hur dessa regler samspelar med den materiella sakrätten.

3. Delämnet familjerätt

Inom familjerätten studeras främst ämnets grundläggande strukturer och regelsammanhang. Härvid fästs särskild uppmärksamhet vid avvägningen mellan olika intressen när det gäller lagstiftning och rättstillämpning, skydd för svagare part i konflikter, egendomsfrågor i obligations- och sakrättsliga sammanhang med anknytning till familjen, principer för egendomsfördelning vid upplösning av äktenskap och samboende samt rättsliga relationer mellan barn och föräldrar. I kursen behandlas även arvs- och gåvobeskattning samt svensk familjerätt i ett internationellt perspektiv.

Undervisningen syftar till att uppöva främst följande färdigheter.

Förmåga att identifiera och lösa familjerättsliga problem samt beräkna det skattemässiga utfallet av familjerättsliga dispositioner.

Förmåga att analysera syftena och intressena bakom de familjerättsliga reglerna, liksom att bedöma dessa reglers ändamålsenlighet.

Grundläggande insikter om den svenska familjerättens ställning i ett internationellt sammanhang.

4. Delämnet immaterialrätt

Delämnet immaterialrätt omfattar studier i upphovsrätt, varumärkesrätt och patenträtt. Delämnet behandlar även immaterialrätternas betydelse och ställning inom förmögenhets- och familjerätten. Undervisningen syftar till att studenterna skall uppnå följande.

Grundläggande insikter om kraven för att vinna upphovsrättsligt, varumärkesrättsligt samt patenträttsligt skydd, liksom om hur sådant skydd bibehålles.

Förmåga att sätta in dessa immaterialrätter i ett vidare civilrättsligt sammanhang.

Grundläggande förståelse för det internationella samarbetets betydelse för dessa delar av immaterialrätten.

5. Delämnet marknadsrätt

Delämnet marknadsrätt omfattar studier i marknadsföringsrätt och konkurrensrätt. Delämnet behandlas även utifrån immaterialrättens påverkan på och betydelse för marknadsrätten. Undervisningen syftar till att studenterna skall uppnå följande.

Grundläggande insikt i och förståelse för marknadsrättens innehåll, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv.

Förmåga att sätta dessa ämnen i relation till immaterialrätten.

Innehåll

Kursen omfattar följande områden.

* Sakrätt: dynamisk och statisk sakrätt i lös och fast egendom.

* Familjerätt: äktenskaps- och samborätt, barn- och föräldrarätt, successionsrätt samt arvs- och gåvoskatterätt.

* Immaterialrätt: främst upphovsrätt, varumärkesrätt och patenträtt samt immaterialrätternas ställning i den allmänna förmögenhetsrätten.

* Marknadsrätt: marknadsföringsrätt och konkurrensrätt.

Undervisning

Undervisningen består av seminarier, lektioner, författande av promemorior samt föreläsningar i enlighet med undervisningsplanen. Undervisningen är baserad på de studerandes eget arbete i basgrupper med ca 5 medlemmar. För tillträde till tentamen krävs närvaro och aktivt deltagande i seminarier och lektioner, författande av promemorior och fullgjord muntlig föredragning samt att kursvärdering lämnats in. Närvarokraven preciseras i undervisningsplanen. Kursföreståndaren kan därutöver medge viss frånvaro och föreskriva ersättningsuppgifter.

Examination

Examinationen sker på grundval av ett avslutande skriftligt prov samt de under kursen fullgjorda individuella promemorieuppgifterna och muntlig föredragning. Immaterialrätten och marknadsrätten examineras tillsammans genom en hemuppgift som ges i anslutning till att det kursavsnittet avslutas.

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment fullgjorts. Skriftlig tentamen på högst fem timmar anordnas vid kursens slut enligt närmare anvisningar i undervisningsplanen. Omtentamen anordnas också strax innan terminen börjar. Kursföreståndaren kan besluta om enskild tentamen för den som har synnerliga skäl därtill.

I undervisningsplanen meddelas föreskrifter om tillåtna hjälpmedel vid tentamen.

De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.