Hur funkar det att plugga på universitetet?

Du kommer att märka att universitetsstudier skiljer sig en hel del från undervisningen i skolan, men det finns också likheter. 

På universitetet läser du för det mesta ett ämne, eller en kurs, i taget. Kursen kan vara del av ett program eller så läser du fristående kurser, och bygger på så sätt själv ihop din utbildningsväg. Universitetets vägledare hjälper dig att hitta rätt när du funderar kring studier och karriär.

Ibland känns det inte helt rätt, du kanske läser vid ett program men ångrar dig och vill hellre bygga ihop din examen genom att studera fristående kurser? Möjligheterna är många och stora. Lugn, du får ändra dig. Välj det som känns rätt för dig. Vi hjälper dig på vägen till dina studier. 

Här ger vi dig en introduktion till flera vanliga begrepp och hur universitetsstudier fungerar.

Hur läser man?

Kurs eller program?
Schema
Föreläsning
Lektioner och seminarier
Laborationer
Praktik
Kliniska studier
Fältarbeten
Tenta
Examensarbeten och uppsatsen
Dina kursböcker
Lärare
Terminstider

Kurs eller program?

Vägen till examen kan gå via ett utbildningsprogram eller via fristående kurser som du själv har kombinerat. Det är ingen skillnad mellan en examen som består av fristående kurser och en examen som bygger på ett program. Det som skiljer sig är vägen dit. Läs mer om att läsa kurs eller program. Kom ihåg att du kan få kompisar för livet oavsett om du studerar fristående kurser eller längre program. 

Schema

Hur stor del av undervisningen som är schemalagd varierar mycket mellan olika utbildningar. Oftast får du plugga mer självständigt än under gymnasiet. Det innebär större eget ansvar för studierna, men också större frihet. Generellt kan man säga att studier inom teknik-naturvetenskap har mer schemalagd undervisning än studier inom till exempel språk och humanistiska ämnen. Då är det mindre schemalagd undervisning och kräver istället mer tid för självstudier. Studier på 100 % är heltidsstudier, oavsett lärarledd tid.

Föreläsning

På föreläsningarna lyssnar en större grupp studenter på en föreläsare. Föreläsaren forskar ofta i ämnet och kan förklara olika moment i kursen.

Lektioner och seminarier

På lektionerna är grupperna mindre, och du kan få individuell hjälp av din lärare. Seminarierna är till för att du och dina kursare ska kunna diskutera djupare tillsammans med läraren.

studenter diskuterar i mindre grupper

Laborationer

På laborationerna får du arbeta praktiskt med det du lärt dig under föreläsningar och lektioner. Du löser problem och har en handledare till hjälp.

Praktik

Några utbildningsprogram innehåller praktik. Då är du ute på en arbetsplats inom det område du utbildar dig. Du kan också få göra ett projektarbete för att redan under studierna pröva att jobba som man gör i arbetslivet. Du får lösa riktiga problem, söka information och öva på olika typer av presentationsformer. Projektarbetena är i regel grupparbeten.

Kliniska studier

På vård­- och medicinutbildningarna genomför du vissa moment ute på olika sjukhusavdelningar. Du deltar i det dagliga avdelningsarbetet och är en del av arbetslaget.

Fältarbeten

Vissa ämnen som arkeologi, geografi och biologi kan innehålla fältarbete. Det innebär att du studerar något på plats, exempelvis hur växter sprider sig efter en skogsbrand.

Tentamen

Många kurser avslutas med en tentamen, eller tenta som det kallas, det vill säga ett skriftligt prov. Om du skulle missa en tenta finns alltid möjlighet att göra en omtenta.

Examensarbetet och uppsatsen

Du avslutar din utbildning med ett examensarbete eller en uppsats. Examensarbetet innebär att du löser ett verkligt problem, ibland på uppdrag av ett företag. Uppsatsen är ett längre, skriftligt arbete där du ska söka svaret på en fråga inom det ämne du läser. Med examensarbetet och uppsatsen visar du att du kan använda de kunskaper som du fått under utbildningen.

Dina kursböcker

Jämfört med hur det är på gymnasiet är mängden kurslitteratur större. Dessutom är den ofta på engelska och du betalar för den själv. Kostnaden varierar ganska mycket mellan olika utbildningar. Ofta går det att köpa begagnade kursböcker. Som student har du också möjlighet att låna böcker och utnyttja läsplatser på universitetsbiblioteken.

Dina lärare

Det varierar vilka som undervisar på en kurs, det kan vara en professor, en doktorand, en adjunkt eller en gästföreläsare. Alla lärare ska, utöver utbildning i ämnet, ha en grundläggande utbildning i universitetspedagogik.

Terminstider

En termin omfattar 20 veckor. Höstterminen börjar måndagen som infaller mellan 28 augusti och 3 september. Vårterminen börjar måndagen som infaller 20 veckor efter höstterminens början. Registreringen på en kurs äger oftast rum några dagar före terminens början.

Din ekonomi

Det kan kännas oroligt att börja studera och inte veta hur din ekonomi kommer att se ut. Oro över studielån och hur du kan få din ekonomi som student att räcka till är väldigt vanligt men det finns många olika tips på hur du ska finansiera dina studier. Du kan bland annat söka lån, studiemedel eller bostadsbidrag. Du kan även söka stipendier.
 

  • Studiemedel: Det vanligaste sättet att finansiera sina studier är med statliga studiemedel som består av en lånedel och en bidragsdel. Studiemedel kan du söka via CSN.
     
  • Bostadsbidrag: Som student kan du ha rätt till bostadsbidrag. Bostadsbidrag söker du via Försäkringskassan.
     
  • Stipendier: Som studerande eller forskare vid Uppsala universitet har du möjlighet att söka en mängd stipendier. Se lediga stipendier.
     
  • Sjukpenning och försäkringar: Vad händer med ekonomin om du blir sjuk? Vilka försäkringar behöver du som student?
     
  • Lån genom kår och nation: Det går att låna pengar genom Uppsala studentkår. Många nationer erbjuder också olika typer av lån.


​Lyssna på podden Studier & Studentliv för att höra några studenters tankar kring ekonomi och studielån.

Tre utbildningsnivåer

Alla kurser och program är uppdelade i tre nivåer. Varje nivå bygger på nivån under.

Grundnivå

Som ny vid universitetet börjar du läsa på grundnivån. Du startar med en utbildning som inte kräver förkunskaper från ett universitet eller en högskola. 

Avancerad nivå

När du läst tre år på grundnivån kan du fortsätta att plugga på avancerad nivå till en magister- eller masterexamen. Läs mer om examen.

Forskarnivå

För att bli doktorand vid Uppsala universitet krävs att du fullbordat en utbildning på avancerad nivå. Det är institutionerna som utlyser doktorandtjänster och bestämmer vem som antas. Läs mer om forskarutbildning.

Gratis att studera

Att läsa en universitetsutbildning är gratis för dig som är medborgare i Sverige eller annat EU/EES-land eller Schweiz.

Om du inte är medborgare i ett EU/EES-land eller Schweiz ska du betala anmälnings- och studieavgifter för kurser på grundnivå och avancerad nivå. Utbildning på forskarnivå är gratis för alla.

Läs mer om studie- och anmälningsavgifter.

Utbildningarnas längd

Ett utbildningsprogram varierar mellan 1 och 5,5 år. Kurserna brukar omfatta mellan 5 och 20 veckor. Både kurser och program räknas i högskolepoäng.

  • Kandidatprogram, nybörjarprogram (grundnivå): 3 år, 180 hp
  • Magisterprogram (avancerad nivå): 1 år, 60 hp
  • Masterprogram (avancerad nivå): 2 år, 120 hp
  • Yrkesprogram finns på både grundnivå och avancerad nivå och varierar mellan 3 och 5,5 år, 180-330 hp
Högskolepoäng

Universitetsstudier räknas i högskolepoäng. 1,5 högskolepoäng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier. En termins heltidsstudier omfattar 30 hp och ett läsårs omfattar 60 hp.

Vilket stöd kan jag få?

När du pluggar på universitetet kanske du behöver olika typer av stöd eller hjälp. Det kan handla om vägledning i dina kurs- och programval, språkligt stöd när du ska skriva uppsats eller stöd när orken inte räcker till. Har du en funktionsnedsättning kan du få olika typer av stöd beroende på vilket hinder din funktionsnedsättning innebär för dig i studierna. Universitetet har en rad olika stöd- och serviceinstanser som hjälper dig när du behöver det.  

Stöd och service för studenter