Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 hp. Kursen kan vara fristående kurs. Kursen ges på heltid. Kursplanen gäller fr.o.m. ht 2009.

Behörighetskrav

Kostvetenskap A: Näringslära, Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap och matlagningsteknik 30 hp eller Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap 15 hp och Dietetikens grunder 15 hp, Dietetik och folkhälsa 15 hp, Grundläggande medicinsk fysiologi 15 hp med lägst betyget godkänt eller motsvarande kunskaper.

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten:

Pediatrik 7,5 hp

- kunna redogöra för barnets normala tillväxt och utveckling och förstå hur detta påverkar energi- och näringsbehov.

- kunna anpassa kunskaper om det friska barnet till det sjuka barnets specifika behov.

- visa förmåga att kunna utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem specifikt hos barn.

- kunna redogöra för och kunna tillämpa redskap för mätning och bedömning av nutritionsstatus specifikt för barn.

- ge exempel på hur olika former av funktionsnedsättning hos barn kan påverka energi- och näringsintag och reflektera kring hur matsituationen ser ut för personer med funktionsnedsättning (neurologiska och psykiska) inom olika boendeformer.

- motivera och konstruera matsedlar (inklusive kosttillägg) till såväl friska som sjuka barn (exempelvis barn med födoämnesöverkänslighet, hjärtsjukdom, ämnesomsättningssjukdomar, över-/undervikt och ätsvårigheter). Kostbehandling ska kunna omsättas i praktisk matlagning och individanpassade måltidsförslag.

Geriatrik, nutritionsstatus och omvårdnad 7,5 hp

- kunna redogöra för och reflektera kring åldrandet och åldrandets sjukdomar (framförallt demens, stroke och osteoporos) och hur detta påverkar energi- och näringsbehov samt individens måltidssituation.

- visa förmåg att utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem specifikt hos äldrel

- utifrån olika ät. och sväljsvårigheter kunna motivera och genomföra en lämplig konsistensanpassning av maten.

- kunna redogöra för de olika former av äldreboende som finns inom kommunal och privat verksamhet i Sverige och dietistens roll i denna verksamhet.

- ge exempel på och ta ställning till nutritionensförstå och måltidens roll i omvårdnad och vid palliativ vård.

- kunna redogöra för och problematisera kring interaktioner som kan uppstå mellan kost (nutrition) och läkemedelsbehandling (farmakologi).

- ge exempel på hur olika former av funktionsnedsättning hos äldre kan påverka energi- och näringsintag och applicera detta till matsituationen inom olika boendeformer.

- motivera och konstruera matsedlar (inklusive kosttillägg) till såväl friska som sjuka äldre. Kostbehandlingen ska kunna omsättas i praktisk matlagning och individanpassade måltidsförslag.

Innehåll

Kursen ger möjlighet att utveckla kunskapen kring sjukdomslära och kost- och nutritionsbehandling inom pediatriken (barndietetiken) samt vid geriatriken (åldrandet och åldrandets sjukdomar). Vidare ges förutsättningar att fördjupa kunskapen om matens roll inom omvårdnad och palliativ vård av exempelvis personer med funktionsnedsättning och neurologiska sjukdomar. Kostbehandling omsätts teoretiskt i form av matsedlar och praktiskt som individanpassade måltidsförslag.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, gruppövningar och enskilda uppgifter.

Examination

Muntliga och skriftliga individuella redovisningar, praktiska och teoretiska prov samt rapporter. Inom ramen för kursen anordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för s.k. uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten ska betygssättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt ska läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment ska genomföras.