Kursplan för Utvecklingsstudier B

Development Studies B

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK031
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Utvecklingsstudier G1F

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå
    G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

    Avancerad nivå
    A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Gäller från: vecka 35, 2007
  • Behörighet: U-landskunskap A/Utvecklingsstudier A eller motsvarande kunskap.
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Efter genomgången B-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande:


  • ha fått fördjupade empiriska, teoretiska och metodiska kunskaper inom ämnesområdet, speciellt avseende:

  • förståelse av utvecklingen och de historiska sammanhangen i den "gamla" och den "nya" världen och hur detta relaterar till utvecklingsteorier och diskussioner om utvecklingens förutsättningar idag

  • argumenten för och emot globalisering och frihandel, utvecklingsstaten, samt betydelsen av institutioner

  • genom praktiska övningar få tillfälle att själva använda och pröva utvecklingsforskningens alla metodiska angreppssätt och typer av informationsunderlag

  • att utifrån forskning om utvecklingsproblem självständigt formulera en undersökningsbar hypotes eller teori

Innehåll

1. Development in the Old World 7,5 hp 0.0 hp

Mål Efter genomgången kurs förväntas de studerande: - ha kunskap om ett antal länder i väst där utvecklingen gått snabbare än i övriga världen och hur detta ofta skedde på bekostnad av andra. - utifrån historiska perspektiv erhålla en god förståelse för de grundläggande förutsättningarna för utveckling och varför utvecklingen i vissa områden tagit fart medan den i andra bromsats upp Innehåll Denna kurs bör ses som en fördjupning av A-kursen "Utvecklingsteori och det koloniala arvet". Empiriskt ligger fokus på ett flertal länder i väst där utvecklingen gått snabbare än i övriga världen. Emellertid lyfter kursen även fram på vilkas bekostnad detta ofta skett. Krigen står i centrum som drivkraft för teknologisk utveckling, tillväxt och den möjligtvis viktigaste faktorn bakom de globala hierarkier som skapats i historien. Idén är att studenterna, utifrån historiska perspektiv, ska erhålla en god förståelse för de grundläggande förutsättningarna för utveckling, varför utvecklingen i vissa områden tagit fart medan den i andra bromsats upp. I den första delen läser vi Diamond och McNeill som visar hur den teknologiska utvecklingen tillsammans med epidemier formade världen på ett sätt som senare var avgörande för uppdelningen mellan utvecklade och underutvecklade länder. I den andra delen analyserar vi hur ekonomisk och politisk utveckling varit kopplad till förtryck av olika folkgrupper i allmänhet och kvinnor i synnerhet. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och studiebesök. Examination Kursen examineras med tentamen och inlämningsuppgifter – särskilt bokrapporter.

2. Development in the Modern World 7,5 hp 0.0 hp

Mål Efter genomgången kurs förväntas de studerande: - ha en fördjupad förståelse av de processer som skapat tillväxt, välfärd, fattigdom och mänskligt lidande under 1900-talet Innehåll Kursen börjar med att studenterna läser Rist. Den ger en översikt över olika synsätt på vad utveckling är och hur dessa varit kopplade till vetenskapliga såväl som politiska konjunkturer. Därefter läses Esterly och Kohli som ger insikter om förutsättningar för goda biståndsinsatser och olika perspektiv på den roll som kan tillskrivas biståndsgivare, politiska aktörer, kommersiella aktörer i utvecklingsprocesser. North diskuterar institutioners – formella och informella spelregler – betydelse för (ekonomisk) utveckling. Med hjälp av Ferguson ges studenterna insikter om hur krig alltjämt format den globala utvecklingen och de hierarkier som styr utvecklingen idag. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och studiebesök. Examination Kursen examineras med tentamen och inlämningsuppgifter.

3. Metod 15 hp 0.0 hp

Innehåll: Kursen ger insikter i hur samhällsvetenskapliga undersökningar i allmänhet, och undersökningar om utvecklingsproblem i synnerhet, utformas och genomförs. Särskild uppmärksamhet ägnas en av de forskningsprocessens mest centrala delar: Att utifrån tidigare forskning formulera en undersökningsbar fråga. De studerande tränas således systematiskt i att formulera en vetenskapligt relevant och forskningsbar frågeställning. De tränas därtill i såväl olika analystekniker som olika datainsamlingsmetoder. Kursen innefattar undervisning om forskningsprocessen och om vetenskapliga ideal. Den innefattar också undervisning och självständig färdighetsträning i såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker samt olika typer av datainsamlingsmetoder (t.ex. enkätundersökningar, intervjuer, observationer och experiment). Styrkor och svagheter med olika typer av analystekniker och med olika typer av datainsamlingsmetoder diskuteras under kursens gång. Kursen ger också träning i att läsa, bedöma och kommentera både forskningslitteratur och andra studerandes arbeten. Mål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - självständigt, utifrån samhällsvetenskaplig litteratur, kunna formulera en forskningsbar frågeställning - självständigt kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär - ha grundläggande kunskap om forskningsprocessen, om vad som krävs för att belägga orsakssamband samt om olika kriterier på god forskning såsom validitet, reliabilitet och generaliserbarhet - ha god kännedom om olika datainsamlingsmetoder inom samhällsvetenskapen, däribland intervjuer, enkätundersökningar och observationer - ha god kännedom om styrkor och svagheter hos olika datainsamlingsmetoder - ha grundläggande kännedom om styrkor och svagheter hos kvantitativa respektive kvalitativa analystekniker - kunna kritiskt granska enklare empirisk forskning ur ett metodologiskt perspektiv. Undervisning: Kursen inleds med ett antal övergripande föreläsningar om forskningsprocessen, kriterier på god forskning samt formuleringen av en forskningsfråga. Därefter får de studerande under några påföljande seminarier träna sig i att formulera och förbättra egna forskningsfrågor. Efter detta inledande, centrala moment följer en rad moment som behandlar olika analystekniker och olika datainsamlingsmetoder. Varje moment inleds med en föreläsning där instruktionerna för följande seminarieuppgift delas ut. Under seminarierna kommenterar de studerande varandras skriftliga uppgifter. Uppgifterna består bland annat i att genomföra en egen textanalys, att tolka statistiska analyser (som de studerande själva genomfört med hjälp av dator) samt att genomföra egna intervjuer och observationer. Examination: Huvuddelen av kursen utgörs av ett antal seminarieuppgifter. Examinationen grundas dels på hur väl dessa uppgifter lösts, dels på deltagandet vid de seminarier där lösningarna diskuteras. Som betyg används VG (väl godkänd), G (godkänd) eller U (underkänd) alternativt ETCS-betygsskalan. För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande med godkänt resultat löst samtliga seminarieuppgifter samt därtill deltagit i de obligatoriska seminarierna. Kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av såväl kvalitativt som kvantitativt slag.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök.

Examination

De två första momenten examineras genom skriftliga prov och inlämningsuppgifter. Den tredje delkursen examineras genom inlämningsuppgifter och aktivt deltagande på seminarierna. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Tid och plats för skrivningarna finns angivna i schemat. I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; U - G - VG. För betyget VG på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 15 av kursens 30 poäng.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska, tillgodogöra sig och både muntligt och skriftligt ta ställning till vetenskapligt relativt avancerade texter inom centrala forskningsområden. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över kraven på en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning – ett analysinstrument – för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes. Studenten förväntas att aktivt kunna bidra med egna synpunkter och träning ges på muntliga framställningar av inhämtad kunskap.
Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: vecka 35, 2007

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

Utveckling i den gamla världen

  • Davis, Mike Late Victorian holocausts : El Niño famines and the making of the third world

    London: 2001

    Se bibliotekets söktjänst

  • McNeill, William H. The pursuit of power : technology, armed force, and society since A.D. 1000

    Oxford: Blackwell, 1983

    Se bibliotekets söktjänst

  • Rist, Gilbert The history of development : from Western origins to global faith

    New edition, rev. and exp.: London: Zed, 2002

    Se bibliotekets söktjänst

Utveckling i den moderna världen

  • Easterly, William Russell The white man's burden : why the west's efforts to aid the rest have done so much ill and so little good

    Oxford: Oxford University Press, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

  • North, Douglass C. Understanding the process of economic change.

    Princeton, N.J.: Princeton University Press, 2005

    Se bibliotekets söktjänst

  • Rist, Gilbert The history of development : from Western origins to global faith

    New edition, rev. and exp.: London: Zed, 2002

    Se bibliotekets söktjänst

Att undersöka utvecklingsproblem

  • Esaiasson, Peter Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad

    3. uppl.: Stockholm: Norstedts juridik, 2007

    Se bibliotekets söktjänst