Statskunskap C

30 hp

Kursplan, Grundnivå, 2SK079

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
2SK079
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Statskunskap G2E
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
Fastställd av
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, 31 maj 2007
Ansvarig institution
Statsvetenskapliga institutionen

Behörighetskrav

Statskunskap B.

Mål

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, svensk politik, jämförande politik, förvaltningspolitik alternativt internationell politik

- urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna

- tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder

- självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats

- självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger.

- aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delmoment.

Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.

Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa fördjupningskurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen. Delkurserna är svensk politik, jämförande politik, kön och genus, europapolitik, politisk teori, utvärdering och implementering, mellanösternpolitik samt utvecklingpolitik.

Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.

1. Methods, 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär

- ha god kunskap om skillnaden mellan beskrivande och förklarande frågeställningar

- ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter

- ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband

- ha god förmåga att tolka resultat från enklare kvalitativa och kvantitativa analyser

- ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator

- ha grundläggande kunskap om statistisk inferens

Innehåll

Kursen är inriktad på ett studium av olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge de studerande insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.

Undervisning

Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala moment samt ger därtill en introduktion till statistisk bearbetning med hjälp av dator. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får den studerande i en mindre grupp möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Inför varje övningstillfälle löses ett antal övningsuppgifter. Varje studerande formulerar därvid sina svar individuellt och i skriftlig form. Lösningarna diskuteras utförligt på det efterföljande seminariet under ledning av en seminarielärare.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).

För godkänt betyg krävs att den studerande:

- deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter

- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- visa god metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen

- visa sådan färdighet i metodkunskaper som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar

- visa grundläggande insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

2 a) Political Theory, 7,5 hp

GES HT 2007

Mål:

Kursens allmänna mål är att ge studenterna fördjupade kunskaper i normativ politisk teori – både på en abstrakt och tillämpad nivå. Särskild uppmärksamhet ägnas teorier om rättvisa och dess konsekvenser för författningar och offentlig politik. Studenterna förväntas känna till huvudargumenten både hos centrala tänkare i den politiska idéhistorien och hos tongivande moderna politiska filosofer. Studenterna förväntas också utföra självständiga kritiska analyser av olika teorier, samt kunna tillämpa dessa teorier på olika dagsaktuella politiska problem.

Efter genomgången kurs förväntas studenterna

- ha överblick och förtrogenhet med den aktuella vetenskapliga debatten i normativ politisk teori i allmänhet och med debatten om rättvisa i synnerhet,

- självständigt identifiera och diskutera politiska konflikter som aktualiseras av olika normativa teorier om rättvisa,

- kunna samla teoretisk och empirisk information för att utveckla självständiga normativa argument i frågor som rör rättvisa både i ett nationellt och globalt perspektiv.

- kunna presentera sina argument muntligt såväl som skriftligt på ett klart och systematiskt sätt.

Innehåll:

Kursen består av tre delmoment. I det första diskuteras några av de viktigaste klassiska politiska filosoferna och deras inflytande på modern politisk teori.

I det andra momentet behandlas de viktigaste riktningarna inom modern politisk filosofi: utilitarism, egalitär liberalism, libertarianism, marxism, feminism och kommunitarism. Det tredje momentet tar upp ett relativt nytt område inom politisk teori, nämligen internationell rättvisa. En översikt över centrala begrepp och teorier ges. Särskild fokus ges debatten mellan å ena sidan olika kosmopolitiska teorier och å andra sidan olika "statistiska" teorier. Den centrala frågan i denna debatt gäller den distributiva rättvisans räckvidd. Är den begränsad till medborgare inom en stat, eller bör den gälla alla människor?

Undervisning:

Undervisningen sker i huvudsak i form av föreläsningar. I annat fall ersätts seminarier med samtalsinriktade föreläsningar där studenterna uppmanas att ställa frågor i anslutning till kurslitteraturen.

Examination:

Examination sker i en salsskrivning med 4-6 essäfrågor. Bedömningen grundas på studentens förtrogenhet med kurslitteraturen samt förmåga att föra egna självständiga resonemang.

2 b) Gender, politics and citizenship, 7,5 hp

GES HT 2007.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- ha grundläggande kunskap om teorier om socialt och politiskt medborgarskap i ett könsperspektiv

- ha grundläggande kunskap om hur kvinnors och mäns politiska deltagande och representation skiljer sig åt och variationen i tid och mellan olika länder

- ha god kunskap om de vanligaste förklaringarna till varför det finns könsskillnader i politisk deltagande och representation

- ha grundläggande kunskap om olika typer av kön- och välfärdsregimer

- ha god kunskap om jämställdhet i EU.

Innehåll

Denna kurs sätter sökljuset på teoretiska och empiriska studier som problematiserar könstillhörighetens betydelse för möjligheten till ett jämställt politiskt och socialt medborgarskap. Utvecklingen av kvinnors och mäns politiska och sociala medborgarskap har sett olika ut. Kvinnor fick rösträtt senare än män och än idag har många välfärdstater en social lagstiftning som i vissa avseenden utgår ifrån att män är familjeförsörjare och kvinnor mödrar och hustrur. Hur ser maktfördelningen mellan könen ut idag? Finns det ett samband mellan graden av politisk jämställdhet och politikens innehåll, t.ex. vad beträffar välfärdspolitik? Är kön viktigare än klass och etnicitet? Hur bidrar den feministiska teoribildningen till vår förståelse av dessa problem? I kursen sätts Sverige in i ett jämförande perspektiv och vi diskuterar bl.a. EU-integrationens betydelse för jämställdhet.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och till varje seminarietillfälle skall studenterna göra en inlämningsuppgift. Kursen avslutas med ett kurs-pm. Kursen avslutas med ett kurs-pm. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter.

Examination

Examinationen sker genom seminarieaktivitet, inlämningsuppgift samt kurs-pm. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För godkänt på kursen krävs:

1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment

2) godkända inlämningsuppgifter

3) kurs-pm

2 c) Comparative politics, 7,5 hp

GES HT 2007.

Mål:

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha följande färdigheter och förmågor:

- god förståelse för forskning med ett medborgar-(individuellt) perspektiv inom jämförande politik-området

- god kunskap om några av de viktigaste forskningsbidragen till att beskriva och förklara jämförande socialisation, attityder och deltagande i en vid geografisk kontext, i utvecklade såväl som utvecklande delar av världen

- att förstå, sammanfatta och kritiskt bedöma forskning inom jämförande politik

- att formulera relevanta och intressanta, teoretiskt baserade forskningsfrågor inom jämförande politik-fältet

Innehåll:

Jämförande politik är ett brett studieområde, men denna kurs behandlar specifikt jämförande forskning med avseende på medborgares egenskaper. Vi koncentrerar oss med andra ord huvudsakligen på mikronivån av komparativ analys, det vill säga individnivån. Kursen syftar till att ge en god översikt över några av de viktigaste ämnena inom komparativ medborgarforskning, och fokuserar på länder i alla världsdelar.

Vi börjar med att studera komparativ forskning med avseende på hur vi formas till medborgare, eller "politiska varelser", vilket innebär ett fokus på socialisationsprocesser och medborgarutbildning. Studenterna får lära känna såväl den klassiska politiska socialisationsforskningen från 1960- och 70-talen som mer samtida (och modern) socialisationsforskning.

En viktig aspekt av jämförande analyser är medborgares attityder i olika länder. Bratton, Mattes and Gyimah-Boadi studerar attityder till demokratiska och marknadsekonomiska reformer i tolv afrikanska länder, och fokuserar både på att förklara olika attityder och på att fastställa vikten av medborgarnas attityder i regimkonsolidering.

Politiskt deltagande är ett annat vanligt tema i jämförande medborgaranalyser. I en studie av deltagande i ett flertal länder argumenterar Norris, tvärtemot konventionella uppfattningar, för att demokratiskt engagemang uppstått på nytt.

En utmaning för många politiska system är starka känslor av subnationella identiteter hos medborgarna, till exempel etniska, religiösa och könsidentiteter. Varshney önskar bidra till diskussionen kring vilka speciella utmaningar demokratiseringen av samhällen ställs inför genom etnisk splittring.

Undervisning:

Både föreläsningar och seminarier sker på alla de olika momenten i kursen. Studenter som önskar delta i seminarierna måste lämna in en skriven uppgift till varje seminarium. Kursens sista del består av en större uppgift. Studenterna skall i par söka upp en artikel som relaterar till någon artikel eller bok i kurslitteraturen. Artikeln analyseras i ett skriftligt PM, men den skall också presenteras muntligt under seminariet. Studenterna kommenterar varandras uppgifter.

Examination:

Kursen examineras genom en kombination av seminarier och en avslutande tentamen. Seminarieuppgifterna tillsammans med aktivt deltagande under seminarierna ges poäng som kan överföras till tentamen. Tentamen innehåller emellertid ersättningsfrågor för missade seminarier.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar:

Kursen syftar till att fördjupa kunskaperna om jämförande medborgarforskning som studenterna först lärde känna under A-nivåns kurs "Medborgare, Stat och Politik" och till att utveckla studenternas kunskaper kring detta statsvetenskapligt viktiga forskningsfält. Vidare syftar kursen till att främja studenternas förmåga att självständigt utvärdera forskning och att formulera egna forskningsfrågor.

2 d) Swedish Politics, 7,5 hp

GES HT 2007.

Mål

Målet för denna kurs är att ytterligare fördjupa de kunskaper om framväxten av det svenska politiska systemet och dess samtida utformning som erhållits på kurserna "Medborgare, stat och politik"(A) och "Svensk politik och förvaltning" (B). Särskilt läggs vikt vid att fördjupa insikterna i avseenden där den svenska politiska utvecklingen och utformningen skiljer sig från andra likartade, avancerade, industriländer samtidigt som ett implicit jämförande perspektiv ändå löper genom kursen. Målet är att stärka studenternas förmåga att muntligt redovisa ett material inför gruppen genom att antingen i grupp eller enskilt genomföra en empirisk "fallstudie" i anslutning till kurslitteraturens tema. Den skriftliga analysförmågan tränas genom inlämning av läsrapporter.

Innehåll

Kursen har ett historiskt såväl som samtida fokus. I kursens första del behandlas Sveriges demokratisering från sent 1800-tal och fram till andra världskriget, en process som i ett jämförande perspektiv var oväntat fredlig och pragmatisk. De empiriska kunskaperna om Sveriges väg till demokrati placeras in i ett internationellt teoretiskt ramverk där konsolideringsprocesserna under mellankrigstiden i andra delar av Europa sätter Sverige i perspektiv. Politiken under stora delar av 1900-talet har i Sverige präglats av den socialdemokrati som i allians med andra politiska krafter byggt upp en välfärdsstat som fortfarande är bland de mest vittomfamnande vi känner till. Socialdemokratins historia i Europa, med särskilda exempel från Sverige, blir därför föremål för studier och hur socialdemokratin som politisk kraft hittade en lösning på den moderna politikens utmaning: att förena kapitalism och demokrati.

I kursen andra del övergår fokus till den samtida svenska politiken. Sverige är idag världens mest post-materialiska land. Hur har det präglat utformningen av politiken? Vi behandlar ett politiskt sakområde, föräldraförsäkringens utformning som ett jämställdhetsprojekt för kvinnor och män, och går också in på frågor om hur intresseorganisationer utöver inflytande idag och hur partisystemet förändrats under trycket av den individualiseringsprocess som post-materialismen inneburit.

Merparten av de böcker som kommer till användning är forskningsmonografier snarare än läroböcker med något undantag. Därtill kommer ett antal utdrag från böcker och vetenskapliga artiklar.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar/introduktioner till litteraturen, litteraturseminarier samt en mer praktiskt orienterad "fallstudie".

Examination

Muntligt sker examinationen i form av aktivt deltagande i seminarierna, samt presentation av fallstudien. Skriftligt i form av inlämnande av läsrapporter samt författande av en avslutande kurs-pm kring ett av kursens teman.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

På denna kurs tränas den analytiska förmågan på en mer avancerad nivå än tidigare nivåer. Den litteratur som kommer till användning är delvis krävande, och fordrar en förmåga att ur ett större material syntetisera centrala punkter. Litteraturen ställer också krav på självständig reflexion kring uppläggning, källor och slutsatser, vilket i praktiken innebär att förståelsen för ett vetenskapligt förhållningssätt tränas. De muntliga färdigheterna och förmågan att inför en grupp presentera en uppgift på ett klargörande och intresseväckande sätt är viktiga att fördjupa.

2 e) Organisation, Implementation and Evaluation, 7,5 hp

GES VT 2008.

Mål

Under senare år har det inte sällan hävdats att den traditionella basen för politisk styrning har underminerats. Staten som politiskt centrum har utmanats både ovanifrån, genom ökad internationellt samarbete, och underifrån, genom en ökad betydelse av lokala politiska och administrativa enheter. Somliga hävdar rentav att det inte längre är meningsfullt att tala om stater eller politisk styrning. I denna kurs förhåller vi oss kritiskt men intresserat till denna och liknande utsagor. Vi gör det genom att diskutera betingelserna för att organisera, implementera och utvärdera styrningsförsök.

Kursens mål är att studenterna ska tillägna sig färdigheter att kritiskt och självständigt beskriva, förklara och värdera inte bara enskilda reformer och styrningsförsök utan också mer generella tendenser och mönster i politiskt styrning och offentlig politik. De ska bli förtrogna med litteraturen och forskningen på området för att med den som grund själva kunna formulera fruktbara statsvetenskapliga problemställningar med avseende på politisk styrning.

Kursen fördjupar studenternas förståelse för den politiska styrningens betingelser och bygger vidare på teman som introducerats på B-nivån. Efter avslutad kurs förväntas studenterna självständigt kunna problematisera och kritiskt analysera tendenser med avseende på politisk styrning generellt liksom enskild fall av organisering, implementering och utvärdering i den politiska styrningskedjan.

Kursen vänder sig både till studenter som vill fördjupa sin ämneskunskap om offentlig politik och förvaltning och till studenter som söker en yrkesprofil på sina studier i statsvetenskap. En grundidé är då att självständig och kritisk analysförmåga liksom god bekantskap med den statsvetenskapliga teoribildningen är och bör vara eftersökta färdigheter i förvaltning på kommunal, statlig såväl som EU-nivå.

Innehåll

Kursen fokuserar särskilt tre moment i den offentliga politiken: organisering, implementering och utvärdering eller granskning. Den gör det utifrån en enkel grundtanke: hur den offentliga politiken är organiserad påverkar hur den genomförs och hur den kan och faktiskt utvärderas. Samtidigt är ett centralt tema att utvärdering och implementeringsprocesser i sig organiserar maktrelationer och styrningsmönster i den offentliga politiken. Lika viktigt som att förstå utvärderingens och implementeringens mer administrativa logiker är därför förståelsen av hur dessa påverkar det politiska systemet i stort.

Organisering. På vilka sätt kan offentlig sektor organiseras? Hur går omorganisering av den offentliga sektorn egentligen till? Handlar det om rationella överväganden eller handlar det om rutiner eller rent av slump? Vad vet vi egentligen om sambandet mellan politiska problem och olika organisatoriska lösningar?

Implementering. Hur omvandlas politiska intentioner till operativa handlingar och konkreta resultat? Vad förklarar myndigheters och andra berörda aktörers agerande i implementeringsprocesser och vad förklarar resultaten av myndigheters insatser och användning styrmedel? Hur används kunskap i och om implementering? I kursen diskuteras implementeringsproblemet i ljuset av den aktuella forskningen om "governance".

Utvärdering. Utvärderingslitteraturen har under senare år utvecklats snabbt. Den tillhandahåller idag både en verktygslåda för den som ska göra politisk resultatanalys, en begreppsapparat för den som undrar över utvärdering som politiskt fenomen och ansatser för att studera utvärdering som intressekamp. Vilka former av utvärdering finns? Utifrån vilka värdekriterier kan och bör offentlig verksamhet och dess resultat bedömas? Hur utövas makt i och genom utvärdering och vilka är konsekvenserna av utvärderingstrenden ur ett vidare perspektiv på den offentliga politiken?

Undervisning

I kursen blandas föreläsningar med seminarier. Föreläsningarna syftar till att stimulera och möjliggöra effektiva studier. I detta ligger bland annat presentation och genomgång av grundläggande begrepp och teorier. Till seminarierna ska studenterna bidra med egna korta PM. Syftet är att öva den självständiga analysen. I något fall handlar det om att kritiskt analysera en empirisk undersökning med hjälp av delar av kurslitteraturen. Också inslag av case-metodik förekommer.

Examination

Kursen examineras genom författande och seminariebehandling av PM. Därtill kommer ett antal obligatoriska seminarier med tillhörande PM-uppgifter. Som betygs används VG (väl godkänd), G (godkänd) och (underkänd).

2 f) European Union, 7,5 hp

GES VT 2008.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system

- ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, dess kompetenser och funktioner

- ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen

- ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden

- ha en grundläggande förståelse för de konstitutionella problem som är knutna till EU:s konstruktion

- ha en grundläggande förståelse för vilka möjligheter som står till buds för att reformera EU

- ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen

- ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet

- ha förvärvat en färdighet och förmåga att självständigt kunna inhämta relevant information och beskriva samt värdera olika aspekter av EU:s politiska system.

Innehåll

Europeiska unionen studeras från synpunkten av hur nationellt, mellanstatligt och överstatligt beslutsfattande kombineras på olika sakområden. Kursen syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är dess kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. Dessutom studeras unionens politikområden: vilka kompetenser har delegerats till unionen och varför? För det andra ges en orientering kring det grundläggande konstitutionella problem som unionen har att hantera. I vilken utsträckning är unionen ett demokratiskt och effektivt politiskt system? Vilka möjligheter att reformera den nuvarande konstruktionen står till buds? Vilka blir konsekvenserna av ett nytt grundfördrag för unionen? För det tredje studeras hur medlemskap i unionen påverkar medlemsländerna och arbetet med policybeslut och implementering på nationell nivå. Pågår det en europeisering av medlemsstaterna och vilka är i så fall mekanismerna bakom denna process? Hur har parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet?

Undervisning

Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman.

Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter.

Examination

Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;

(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 ovan är uppfylld, att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

2 g) Comparative Middle East Politics, 7,5 hp

GES VT 2008.

Mål

Kursen ämnar att ge en bred översikt, grundad i statsvetenskapliga begrepp och analysmodeller, till studenter med intresse för Mellanöstern. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha baskunskaper om de grundläggande förhållandena i regionen vad gäller stat och politik, en god inblick i de olika forskningsfronter som berör regionen samt grundläggande kännedom om pågående debatter kring tillämpliga teorier och metoder vid forskning om och i Mellanöstern. Varje student specialiserar sig under kursens gång på ett av kursens huvudteman och uppnår därmed fördjupade kunskaper.

Efter genomgången kurs förväntas dessutom studenten:

- uppvisa förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information,

- samt visa förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information.

Innehåll

Kursen ger en bred översikt över stat och politik i Mellanöstern (statsstruktur och nationsbegrepp, civilsamhälle och demokratisering, politik och religion, islamism) i ett regionalt och internationellt perspektiv (utrikes- och säkerhetspolitik, internationella relationer).

Undervisning

Undervisning sker genom föreläsningar och seminarier.

Examination

Examinering sker kontinuerligt under kursens gång genom läsrapport, en muntlig redovisningsuppgift samt aktivt deltagande i seminarierna. Avslutande examination sker genom ett kurs-PM där studenten formulerar en egen frågeställning inom ett av kursens huvudteman och besvarar denna med hjälp av relevant teori och metod. I samband med detta utför varje student en opposition där konstruktiv kritik och vetenskapligt relevanta synpunkter framförs på en annan students PM.

För slutbetyg krävs uppvisad förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram, förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information.

Övriga föreskrifter

Studenter som läser Orientalistikprogrammet har företräde vid antagning till kursen.

2 h) Tragedy of the Commons: Climate, Water and the Politics of Natural Resource Management, 7,5 hp

GES VT 2008.

Mål

Kursen har två syften. Det första är att fördjupa studenternas kännedom om och förståelse för 'collective action dilemmat' i samhällsvetenskaplig forskning. Det andra syftet är att bekanta studenterna med två avgörande globala naturresursproblem: klimatförändringen och vattnet. I anslutning till dessa två syften analyseras också möjliga politiska lösningar till resursförvaltningen av klimat och vatten (och naturresurser mer allmänt). Dvs lösningar på internationell, regional och lokal nivå. Internationella regimer så som Kyotoprotokollet fokuseras. Klimatpolitiken inom Europeiska Unionen diskuteras på den regionala nivån. Till sist analyseras hur vatten och klimat påverkas på den lokala nivån i utvecklingsländer. Det sistnämnda inkluderar mötet mellan statlig politik och normer i lokalsamhället. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha en fördjupad förståelse för sambanden mellan begränsade naturresurser och politik. Syftet är att studenterna får vetenskapliga kunskaper om de gränser vatten och klimat sätter och att koppla samman denna kunskap med möjligheter och svagheter i olika politiska system. Avsikten är också att ge en god grund för de studenter som vill skriva sin C-uppsats i utvecklingsstudier eller statskunskap på inom detta område.

Innehåll

Kursen består av fyra delar: Det principiella problemet formuleras, Internationella regimer och klimatförändring, Klimatpolitik i en regional organisation: EU och klimatpolitik, Att ta hand om den lokala allmänningen: Vatten och klimat i utvecklingsländer.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Studenterna examineras genom (aktivt deltagande i) seminarier, skrivna seminarieuppgifter samt en skriftlig avslutande tentamen. Betygen är Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

3. Kandidatuppsats, 15 hp

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för

att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär det att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem, att avgränsa och utföra en undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten bli väl insatt olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och hur man går tillväga för att dra väl övervägda slutsatser. Kursen ska vidare skapa förståelse för värdet av att i dialog med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter.

Innehåll

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt samt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning

Undervisningen sker i ett flertal former. På gemensamma föreläsningar presenteras råd om hur arbetet ska bedrivas och hur uppsatsen kan utformas. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Vidare organiseras lärarledda seminarier där författarna ges möjlighet att diskutera undersökningarna under arbetets gång. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där de färdiga produkterna ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Vid examinationen läggs störst vikt vid utformningen av varje enskild students uppsats med avseende på precision i frågeställningen, teoretisk förståelse och anknytning till tidigare forskning, metodisk medvetenhet och skicklighet, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet, analytisk skärpa och djup är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

De delar av examensfordringarna som framför allt fördjupas inom denna kurs är förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Studenterna förväntas efter genomgången kurs ha fördjupat sina kunskaper inom något av statskunskapens delområden. Här erhålls överblick och förtrogenhet med den aktuella vetenskapliga debatten. Studenternas förmåga att självständigt analysera, utvärdera och kritiskt granska forskning och att formulera egna forskningsfrågor fördjupas liksom förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Ytterligare träning sker i att kunna presentera sina argument muntligt såväl som skriftligt på ett klart och systematiskt sätt.

Metodmedvetenhet och metodkunskap fördjupas och de färdigheter i metoder som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar utvecklas. En grundläggande insikt erhålls om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Inom ramen för arbetet med det självständiga arbetet fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin