Kursplan för Polymerkemi

Polymer Chemistry

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 5 högskolepoäng
  • Kurskod: 1KB203
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Kemi G1F, Teknik G1F

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5)
  • Inrättad: 2008-03-13
  • Inrättad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Gäller från: HT 2008
  • Behörighet: Kemiska ämnens struktur och funktion, 10 hp eller motsv.
  • Ansvarig institution: Institutionen för kemi - Ångström

Mål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna,

- Beskriva polymerers generella uppbyggnad.
- Redogöra för molekylviktsbegreppet.
- Klassificera syntetiska och biologiska polymerer i respektive undergrupper.
- Beskriva polymerer i lösning med fokus på termodynamik, fasjämvikter, diffusion, viskositet samt geler.
- Beskriva polymerer i det fasta tillståndet med fokus på kristallina och amorfa polymerer, termodynamik, fasomvandlingar samt mekaniska egenskaper.
- Identifiera och förklara skillnaderna mellan additions- och stegvis polymerisation.
- Redogöra för reaktionsmekanismer vid radikal-, jonisk-, ringöppnings- samt kondensationspolymerisation.
- Förklara metoder för karaktärisering av polymera material.
- Ge exempel på polymerers industriella tillämpningar.

Innehåll

Laborationer:
Laborationen bedrivs i projektform med momenten polymersyntes och karakterisering. Inom projektet får studenten träna att,
- Söka, värdera och sammanställa information.
- Planera och genomföra ett laborativt projekt.
- Redovisa resultatet muntligt och skriftligt.
Litteraturuppgift:
En omfattande litteraturstudie där studenten tränas i att,
- Skapa sökprofiler för informationssökning i litteraturdatabaser.
- Analysera och värdera vetenskaplig information.
- Sammanställa resultatet på engelska i artikelform.
På kursen förekommer ämnesintegrerad kommunikationsträning med återkoppling och självvärdering.

Undervisning

Föreläsningar, projektorienterade laborationer samt litteraturuppgift.

Examination

Skriftlig tentamen vid kursens slut (2 hp). Vidare krävs att studenten planerar, genomför samt redovisar en tilldelad projektlaboration. Laborationsmomenten motsvarar 1 hp och skall vara godkända vid fullgjord kurs. Slutligen skall litteraturuppgiften som motsvarar 2 hp vara godkänd. Slutbetyget motsvarar en sammanvägning av resultatet av det skriftliga provet och de obligatoriska momenten.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: HT 2008

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

  • Cowie, John McKenzie Grant Polymers : chemistry and physics of modern materials

    2. ed.: Cheltenham: Stanley Thornes, cop. 1991

    Se bibliotekets söktjänst