Kursplan för Statskunskap C

Political Science C

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK079
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Statskunskap G2E

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2008-05-09
  • Reviderad av: Statsvetenskapliga institutionens styrelse
  • Gäller från: vecka 36, 2008
  • Behörighet: Statskunskap B.
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
- självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, svensk politik, jämförande politik, förvaltningspolitik alternativt internationell politik
- urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna
- tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder
- självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats
- självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger.
- aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delmoment.

Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.

Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa fördjupningskurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen. Delkurserna är svensk politik, jämförande politik, kön och genus, europapolitik, internationell politik, politisk teori, utvärdering och implementering, mellanösternpolitik samt utvecklingspolitik.

Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.

1. Methods, 7,5 hp 0.0 hp

Mål Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär - ha god kunskap om skillnaden mellan beskrivande och förklarande frågeställningar - ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter - ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband - ha god förmåga att tolka resultat från enklare kvalitativa och kvantitativa analyser - ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator - ha grundläggande kunskap om statistisk inferens Innehåll Kursen är inriktad på ett studium av olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge de studerande insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen. Undervisning Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala moment samt ger därtill en introduktion till statistisk bearbetning med hjälp av dator. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får den studerande i en mindre grupp möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Inför varje övningstillfälle löses ett antal övningsuppgifter. Varje studerande formulerar därvid sina svar individuellt och i skriftlig form. Lösningarna diskuteras utförligt på det efterföljande seminariet under ledning av en seminarielärare. Examination Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd). Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). För godkänt betyg krävs att den studerande: - deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter - erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - visa god metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa sådan färdighet i metodkunskaper som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar - visa grundläggande insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

2a. Political theory, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2008 Innehåll Kursen behandlar modern debatt i politisk filosofi som handlar om hur man bör rättfärdiga demokrati. Två teorier ställs mot varandra. Den ena, företrädd av David Estlund, hävdar att ett viktigt argument för demokrati är att den leder till klokare beslut än andra politiska system. Estlund tänker sig att politiska beslut bör överensstämma med ett slags moralisk sanning. Han anknyter därmed till J S Mills och J J Rousseaus syn på demokrati. I sin teori om epistemisk proceduralism försöker Estlund visa att demokrati kan försvaras som en metod att nå fram till moraliska sanningar. Den andra teorin, företrädd av Thomas Christiano, hävdar att det avgörande argumentet för demokrati är att den innebär politisk jämlikhet. Demokrati är det bästa styrelseskicket om man vill beakta medborgarnas intressen lika. Demokratisk deliberation, hävdrar Christiano, kan inte syfta till att nå en moralisk sanning. Däremot har demokratisk deliberation ett värde för att skapa politisk jämlikhet. Det offentliga politiska samtalet innebär att kunskap sprids mellan medborgare och att medborgarna ges möjlighet att formulerar genomtänkta ståndpunkter. Olika generella teorier om politisk auktoritet behandlas också i artiklar som kommer att ingå i kurslitteraturen. Mål Kursens allmänna mål är att presentera olika teorier om politisk auktoritet, särskilt i relation till demokratisk legitimitet. Två aktuella teorier om demokratins värdegrund ställs mot varandra – å ena sidan epistemisk demokratiteori, som betonar demokratins kunskapssökande funktion, å andra sidan en proceduriell demokratieori som betonar värdet av politisk jämlikhet. Efter genomgången kurs förväntas studenterna - ha en grundläggande förståelse av generella teorier om politisk auktoritet. - känna till olika ståndpunkter inom modern normativ demokratiteori om grunden för demokratins legitimitet. - identifiera de viktiga skillnaderna mellan ett epistemiskt och proceduriellt försvar för demokrati. - identifiera de konstitutionella implikationerna av epistemiska och proceduriella argument för demokrati. - formulera självständiga och välgrundade argument för en viss demokratisyn. - tillämpa olika abstrakta normativa demokratiteorier på aktuella demokratiproblem. Examination Examination sker i form av seminariediskussioner och ett skriftligt pm som ventileras på ett slutseminarium. Betyg ges enligt skala Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Tilläggsinformation ges i enlighet med ECTS-systemets betygsskala

2b. Comparative Politics: Conflicts, Democratisation, Institutions and Global Development, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2008 Course description The course deals with some of the central theoretical problems in comparative politics. Why do some people decide to use a gun instead of the ballot when trying to influence politics? What explains differences in degrees of democratisation? Which role do domestic and international factors play in a process of development? What is the role of history – path dependence – for the success of democracy? Can different institutions help solve ethnic conflicts or create justice? These theoretical problems are discussed in the course literature with reference to empirical research on Europe, South Asia, as well as from a global perspective. The goals of the course The course aims at providing a good understanding of research in the field of comparative politics. It should provide good knowledge of important research contributions that aim at describing and explaining political and ethnic conflicts, socialisation, democratisation, development, in an extensive geographical comparative context, in developed as well as developing parts of the world. Also, the choice of literature and cases studied has been made to give examples of different designs of research projects that should be useful for students preparing their C/D/master-level thesis project. Contents Comparative politics is a strange name. It is strange because what you find under the label comparative politics – and its synonyms in other languages – often is not (explicitly) comparative. Most of the time it simply is "politics in other countries"; other, that is, than the home country of the author. The conventional distinction between comparative and international politics is that the former deals with politics in other countries, and the latter between countries; this is more easy to remember if one thinks of another common name for the latter – international relations. But clearly there are interesting questions to ask where this demarcation will not hold, not least in the post-11-September-world . If comparative politics is politics in other countries, then it is indeed a lot. Therefore we must make choices what to study. One option would be to attempt to see the world's political systems as a number of fairly distinct categories, and to learn about these categories and their cases. This has been attempted by numerous text book authors. Another choice is to study a number of constitutional systems in the world. This course is built on another logic. We have chosen to focus on some central research problems in comparative politics. The overall problems concern democracy, conflicts, institutions (rules), justice and development. This is chosen because important parts of research in political science concern these issues, and secondly because these issues are important to many people in many countries; two overriding criteria for any research or teaching in social science. Within this theme the course focuses on these three issues: - Ethnic Conflicts and Mobilisation - Consolidation or Crisis - Global Perspectives on Justice and Development The choice of theme(s) and literature is a conscious attempt to bridge the unfortunate divide between studies of the West and "the rest". The idea is that we can learn more about industrialized countries, former socialist countries and so-called Third World countries by not separating them but studying them together. Apart from the books required to be read, the course will make use of some academic articles. One purpose of using these articles is to give you an idea about current debates in international research. All articles will be available for free via the Uppsala University Library. Within the allocated teaching resources there are a number of seminars you can attend. This is a conscious choice on our part – we hope that all of you will take an active part in the discussions we will have during the three seminars. Therefore we also encourage you to write and hand in the papers/assignments for each of the seminars (more below). We have achieved our objective with this course if, in at the end of it, you think you have a better (or even much better) grasp of some substantial empirical, or political, problems in the contemporary world and some orientation in a few current debates in international research. Examination The only part of this course which is compulsory is the written exam at the end. If you fail that exam there is another chance a few weeks after (plus in mid-January and mid-August). Grading system Grades are awarded on a scale comprising the grades VG (pass with distinction), G (pass), and U (fail). In addition, grades will be given according to European Credit Transfer System (ECTS), that is using a seven-step scale. Remember that you must register for this exam ca 12 days before on our web site. Seminars: There are four seminars in this course. For none of them the assignment and active participation is compulsory. However, if you do the assignment and take an active part in the discussions in the seminar you will get credit when you do the written exam; for the first three seminars you will get 2 points each, and for the last seminar (research design) you will get 4 points. Since the course literature may be changed, these "credit points" are only valid during this academic year. (The maximum points for the whole exam is 30 points). The instructions for each of the first three seminars will be handed out at the lecture preceding the seminars. The "Research design" seminar (formulated by Hans Blomkvist and slightly modified by Sten Widmalm) The task for the fourth and last seminar is to write – together with another student – a research design. Using 2-3 pages you shall i) by using the literature for this course formulate a researchable hypothesis (or question) ii) and suggest how the hypothesis could be verified or falsified through a comparative study iii) and, finally, suggest what kind of data you would need to 'test' your hypothesis The purpose of this assignment is to teach or train you to be intellectually sharp in two respects: - What is in fact stated about empirical reality (in descriptive or causal terms) by one or several scholar(s)? - How can you find out if that statement is true? If you can find two contrasting or even contradictory hypotheses – which often are "hidden" as if it was a formulation shown to be true – in the course literature, so much the better. You may use this assignment/paper as a preparation for your C-essay, but it is not required. If you want you are free to pretend that you will have almost unlimited resources at your disposal to do your study. One could spend a year, or more, on a task like this. But that is not the intention or idea. You are very welcome to discuss your choice of topic with us, especially in the breaks between during lectures! The task is formulated against the background of a claim made by Harry Eckstein (1998) that political science and comparative politics suffers from a scarcity of theories and a scarcity of data. This might sound contradictory. How could there be a dearth of theories and data at the same time? But Eckstein's argument is that political science has not been terribly good at developing empirical hypotheses and theories about patterns and causal connections. And at the same time our profession has been weak in systematically examining and investigating the hypotheses we have, after all. We have been much better at developing what Eckstein calls meta-theories, like Marxism, rational choice, system theory etc. He likens these meta-theories with languages; we can state similar things about social worlds in different languages (meta-theories). And many "battles" in political and social science are like fights over whether we should speak 'English' or 'Swedish' or 'Chinese'. This task is to encourage you to find out what the authors substantially (try to) say; no matter which 'language' they say it in. Another way to phrase what Eckstein calls for is of course scientific cumulation. In courses in method we teach and we learn that science and social science develops cumulatively. But one may doubt whether that hold true for social sciences and humanities. With just a slight exaggeration I think we instead invent the wheel over and over again. But if that is the case – how come? For two reasons, I think. First, human interaction and societies are enormously more complicated than anything natural scientists study (cf a video interview with Ilya Prirogine). You can think about this in terms of our brain. There is nothing more complicated in our world than the human brain, which is becoming more and more known through research. And what we as social scientists and historians are studying are many – hundreds, millions – brains in interaction. Brains that are very intelligent, capable of strategic interaction, long memories (sometimes communicated over generations), and a strong sense of symbols and culture. On top of this, many social scientists use very simple theories and models to explain (parts of) this human interaction. No wonder social science has problems. The second reason for the lack of cumulation, I think, is the high premium on originality in humanities and (most) social sciences. If you want to be famous my advise is: Invent a "new theory". Or even just a new word. Something relatively simple that can be understood – or misunderstood, for that matter – and debated in any news paper in the world. And precisely because of the comparatively weak knowledge base we have in social science, few people will be able to say that your theory is simply wrong. As you have understood by now, my plea is for development of theory and 'testing' of theories in concert with each other. And this paper is a small attempt to "push" you in that direction. I hope that you will read the books and the articles for this course from this intellectual perspective: What is hypothesised here and what is (or seems to be) shown to be the case? How can I question this or parts of this theory?

2c. The European Union, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2008 Innehåll Europeiska unionen studeras från synpunkten av hur nationellt, mellanstatligt och överstatligt beslutsfattande kombineras på olika sakområden. Kursen syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är dess kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. Dessutom studeras unionens politikområden: vilka kompetenser har delegerats till unionen och varför? För det andra ges en orientering kring det grundläggande konstitutionella problem som unionen har att hantera. I vilken utsträckning är unionen ett demokratiskt och effektivt politiskt system? Vilka möjligheter att reformera den nuvarande konstruktionen står till buds? Vilka blir konsekvenserna av ett nytt grundfördrag för unionen? För det tredje studeras hur medlemskap i unionen påverkar medlemsländerna och arbetet med policybeslut och implementering på nationell nivå. Pågår det en europeisering av medlemsstaterna och vilka är i så fall mekanismerna bakom denna process? Hur har parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet? Mål Studenten skall efter avslutad kurs ha förvärvat en färdighet och förmåga att självständigt kunna inhämta relevant information, samt kunna beskriva och värdera olika aspekter av EU:s politiska system. Efter genomgången kurs förväntas studenterna: - ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system - ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, dess kompetenser och funktioner - ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen - ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden - ha en grundläggande förståelse för de konstitutionella problem som är knutna till EU:s konstruktion - ha en grundläggande förståelse för vilka möjligheter som står till buds för att reformera EU - ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen - ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet Undervisning Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter. Examination Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tilläggsinformation ges i enlighet med den sjugradiga ECTS-skalan. För godkänt på kursen krävs: (1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment; (2) betyget godkänd på skriftlig tentamen. För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 ovan är uppfylld, att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

2d. Swedish politics, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2008 Mål Målet för denna kurs är att ytterligare fördjupa de kunskaper om framväxten av det svenska politiska systemet och dess samtida utformning som erhållits på kurserna "Medborgare, stat och politik"(A) och "Svensk politik och förvaltning" (B). Särskilt läggs vikt vid att fördjupa insikterna i avseenden där den svenska politiska utvecklingen och utformningen skiljer sig från andra likartade, avancerade, industriländer samtidigt som ett implicit jämförande perspektiv ändå löper genom kursen. Målet är att stärka studenternas förmåga att muntligt redovisa ett material inför gruppen genom att antingen i grupp eller enskilt genomföra en empirisk "fallstudie" i anslutning till kurslitteraturens tema. Den skriftliga analysförmågan tränas genom inlämning av läsrapporter. Innehåll Kursen har ett historiskt såväl som samtida fokus. I kursens första del behandlas Sveriges demokratisering från sent 1800-tal och fram till andra världskriget, en process som i ett jämförande perspektiv var oväntat fredlig och pragmatisk. De empiriska kunskaperna om Sveriges väg till demokrati placeras in i ett internationellt teoretiskt ramverk där konsolideringsprocesserna under mellankrigstiden i andra delar av Europa sätter Sverige i perspektiv. Politiken under stora delar av 1900-talet har i Sverige präglats av den socialdemokrati som i allians med andra politiska krafter byggt upp en välfärdsstat som fortfarande är bland de mest vittomfamnande vi känner till. Socialdemokratins historia i Europa, med särskilda exempel från Sverige, blir därför föremål för studier och hur socialdemokratin som politisk kraft hittade en lösning på den moderna politikens utmaning: att förena kapitalism och demokrati. I kursen andra del övergår fokus till den samtida svenska politiken. Sverige är idag världens mest post-materialiska land. Hur har det präglat utformningen av politiken? Vi behandlar ett politiskt sakområde, föräldraförsäkringens utformning som ett jämställdhetsprojekt för kvinnor och män, och går också in på frågor om hur intresseorganisationer utöver inflytande idag och hur partisystemet förändrats under trycket av den individualiseringsprocess som post-materialismen inneburit. Merparten av de böcker som kommer till användning är forskningsmonografier snarare än läroböcker med något undantag. Därtill kommer ett antal utdrag från böcker och vetenskapliga artiklar. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar/introduktioner till litteraturen, litteratur-seminarier samt en mer praktiskt orienterad "fallstudie". Examination Muntligt sker examinationen i form av aktivt deltagande i seminarierna, samt presentation av fallstudien. Skriftligt i form av inlämnande av läsrapporter samt författande av en avslutande kurs-pm kring ett av kursens teman. Fördjupning i förhållande till examensfordringar På denna kurs tränas den analytiska förmågan på en mer avancerad nivå än tidigare nivåer. Den litteratur som kommer till användning är delvis krävande, och fordrar en förmåga att ur ett större material syntetisera centrala punkter. Litteraturen ställer också krav på självständig reflexion kring uppläggning, källor och slutsatser, vilket i praktiken innebär att förståelsen för ett vetenskapligt förhållningssätt tränas. De muntliga färdigheterna och förmågan att inför en grupp presentera en uppgift på ett klargörande och intresseväckande sätt är viktiga att fördjupa.

2e. Gender, politics and citizenship, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2009 Innehåll Denna kurs sätter sökljuset på teoretiska och empiriska studier som problematiserar könstillhörighetens betydelse för möjligheten till ett jämställt politiskt och socialt medborgarskap. Utvecklingen av kvinnors och mäns politiska och sociala medborgarskap har sett olika ut. Kvinnor fick rösträtt senare än män och männen dominerar än idag det politiska beslutsfattandet. Många välfärdstater har fortfarande en social lagstiftning som i vissa avseenden utgår ifrån att män är familjeförsörjare och kvinnor mödrar och hustrur. Hur ser maktfördelningen mellan könen ut idag? Finns det ett samband mellan graden av politisk jämställdhet och politikens innehåll, t.ex. vad beträffar välfärdspolitik? Är kön viktigare än klass och etnicitet? Hur bidrar den feministiska teoribildningen till vår förståelse av dessa problem? I kursen sätts Sverige in i ett jämförande perspektiv. Mål Efter genomgången kurs förväntas studenterna: - ha grundläggande kunskap om teorier om socialt och politiskt medborgarskap i ett könsperspektiv - ha grundläggande kunskap om hur kvinnors och mäns politiska deltagande och representation skiljer sig åt och variationen i tid och mellan olika länder - ha god kunskap om de vanligaste förklaringarna till varför det finns könsskillnader i politisk deltagande och representation - ha grundläggande kunskap om olika typer av kön- och välfärdsregimer - ha grundläggande kunskap om könstillhörighetens betydelse för politikens innehåll - ha god kunskap om olika feministiska teorier Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och till varje seminarietillfälle skall studenterna göra en inlämningsuppgift. Kursen avslutas med ett kurs-pm. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter. Examination Examinationen sker genom seminarieaktivitet, inlämningsuppgift samt kurs-pm. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). För godkänt på kursen krävs: 1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment 2) godkända inlämningsuppgifter 3) kurs-pm

2f. Organisation, implementation and evaluation in public policy, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2009 Mål Under senare år har det inte sällan hävdats att den traditionella basen för politisk styrning har underminerats. Staten som politiskt centrum har utmanats både ovanifrån, genom ökad internationellt samarbete, och underifrån, genom en ökad betydelse av lokala politiska och administrativa enheter. Somliga hävdar rentav att det inte längre är meningsfullt att tala om stater eller politisk styrning. I denna kurs förhåller vi oss kritiskt men intresserat till denna och liknande utsagor. Vi gör det genom att diskutera betingelserna för att organisera, implementera och utvärdera styrningsförsök. Kursens mål är att studenterna ska tillägna sig färdigheter att kritiskt och självständigt beskriva, förklara och värdera inte bara enskilda reformer och styrningsförsök utan också mer generella tendenser och mönster i politiskt styrning och offentlig politik. De ska bli förtrogna med litteraturen och forskningen på området för att med den som grund själva kunna formulera fruktbara statsvetenskapliga problemställningar med avseende på politisk styrning. Kursen fördjupar studenternas förståelse för den politiska styrningens betingelser och bygger vidare på teman som introducerats på B-nivån. Efter avslutad kurs förväntas studenterna självständigt kunna problematisera och kritiskt analysera tendenser med avseende på politisk styrning generellt liksom enskild fall av organisering, implementering och utvärdering i den politiska styrningskedjan. Kursen vänder sig både till studenter som vill fördjupa sin ämneskunskap om offentlig politik och förvaltning och till studenter som söker en yrkesprofil på sina studier i statsvetenskap. En grundidé är då att självständig och kritisk analysförmåga liksom god bekantskap med den statsvetenskapliga teoribildningen är och bör vara eftersökta färdigheter i förvaltning på kommunal, statlig såväl som EU-nivå. Innehåll Kursen fokuserar särskilt tre moment i den offentliga politiken: organisering, implementering och utvärdering eller granskning. Den gör det utifrån en enkel grundtanke: hur den offentliga politiken är organiserad påverkar hur den genomförs och hur den kan och faktiskt utvärderas. Samtidigt är ett centralt tema att utvärdering och implementeringsprocesser i sig organiserar maktrelationer och styrningsmönster i den offentliga politiken. Lika viktigt som att förstå utvärderingens och implementeringens mer administrativa logiker är därför förståelsen av hur dessa påverkar det politiska systemet i stort. Organisering. På vilka sätt kan offentlig sektor organiseras? Hur går omorganisering av den offentliga sektorn egentligen till? Handlar det om rationella överväganden eller handlar det om rutiner eller rent av slump? Vad vet vi egentligen om sambandet mellan politiska problem och olika organisatoriska lösningar? Implementering. Hur omvandlas politiska intentioner till operativa handlingar och konkreta resultat? Vad förklarar myndigheters och andra berörda aktörers agerande i implementeringsprocesser och vad förklarar resultaten av myndigheters insatser och användning styrmedel? Hur används kunskap i och om implementering? I kursen diskuteras implementeringsproblemet i ljuset av den aktuella forskningen om "governance". Utvärdering. Utvärderingslitteraturen har under senare år utvecklats snabbt. Den tillhandahåller idag både en verktygslåda för den som ska göra politisk resultatanalys, en begreppsapparat för den som undrar över utvärdering som politiskt fenomen och ansatser för att studera utvärdering som intressekamp. Vilka former av utvärdering finns? Utifrån vilka värdekriterier kan och bör offentlig verksamhet och dess resultat bedömas? Hur utövas makt i och genom utvärdering och vilka är konsekvenserna av utvärderingstrenden ur ett vidare perspektiv på den offentliga politiken? Undervisning I kursen blandas föreläsningar med seminarier. Föreläsningarna syftar till att stimulera och möjliggöra effektiva studier. I detta ligger bland annat presentation och genomgång av grundläggande begrepp och teorier. Till seminarierna ska studenterna bidra med egna korta PM. Syftet är att öva den självständiga analysen. I något fall handlar det om att kritiskt analysera en empirisk undersökning med hjälp av delar av kurslitteraturen. Också inslag av case-metodik förekommer. Examination Kursen examineras genom författande och seminariebehandling av PM. Därtill kommer ett antal obligatoriska seminarier med tillhörande PM-uppgifter. Som betygs används VG (väl godkänd), G (godkänd) och (underkänd). Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

2g. Comparative Middle East Politics, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2009 Mål Kursen ämnar att ge en bred översikt, grundad i statsvetenskapliga begrepp och analysmodeller, till studenter med intresse för Mellanöstern. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha baskunskaper om de grundläggande förhållandena i regionen vad gäller stat och politik, en god inblick i de olika forskningsfronter som berör regionen samt grundläggande kännedom om pågående debatter kring tillämpliga teorier och metoder vid forskning om och i Mellanöstern. Varje student specialiserar sig under kursens gång på ett av kursens huvudteman och uppnår därmed fördjupade kunskaper. Efter genomgången kurs förväntas dessutom studenten: - uppvisa förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram, - visa förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information, - samt visa förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Innehåll Kursen ger en bred översikt över stat och politik i Mellanöstern (statsstruktur och nationsbegrepp, civilsamhälle och demokratisering, politik och religion, islamism) i ett regionalt och internationellt perspektiv (utrikes- och säkerhetspolitik, internationella relationer). Undervisning Undervisning sker genom föreläsningar och obligatoriska seminarier. Undervisningen sker på svenska. Examination Examinering sker kontinuerligt under kursens gång genom läsrapport, en muntlig redovisningsuppgift samt aktivt deltagande i seminarierna. Avslutande examination sker genom ett kurs-PM och en skriftlig tentamen. Studenten formulerar i sitt kurs-PM en egen frågeställning inom ett av kursens huvudteman och besvarar denna med hjälp av relevant teori och metod. I samband med detta utför varje student en opposition där konstruktiv kritik och vetenskapligt relevanta synpunkter framförs på en annan students PM. För slutbetyg krävs uppvisad förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram, förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Betygsättning Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

2h. Tragedy of the Commons: Climate Change, Energy, and the Politics of Resource Management, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2009 Learning outcomes The course has two overarching goals. The first is to deepen the students' knowledge and understanding of the 'collective action dilemma' from a social science perspective. The second goal is to acquaint the students with two crucial, and interdependent, global problems: climate change and energy. As a corollary to these two goals the course will also analyse and discuss possible political solutions to the management of climate and energy issues (as well as dilemmas over natural resources more generally). To this end, the course will examine possible solutions at the international, regional, and local levels. At the global level, emphasis will be placed on international regimes such as the Kyoto Protocol. At the regional level, the European Union's efforts to combat climate change will be examined. Lastly, the course will consider how energy and climate politics are played out in the localities of developing countries. The latter includes the confluence of state policies and norms in the local community. Upon the completion of this course the students are expected to thoroughly understand the interface between politics and the challenge of addressing environmental problems and managing limited natural resources. The intent is also to provide a good foundation for students who want to pursue this topic in a C level essay in Development studies or Political Science. Content of the course The course consists of four parts: 1) Energy and Emissions; 2) Climate Politics in a Regional Organisation: EU and Climate Change; 3) International regimes and Climate Change; 4) Energy and Climate in Developing Countries. Teaching The course consists of lectures, seminars, video film, and study visits to the Ångström laboratory and Uppsala Värmeverk. Examination The students are examined by means of (active participation in) the seminars, written seminar assignments, and a final written exam. Participation in the four seminars is a requirement to pass the course. Grades will be given according to the scale Underkänt, Godkänt or Väl godkänt plus ECTS grading. The assignments will be handed out at the lecture for each theme seminar. The assignments and your active participation in the seminars will be graded just according to whether you have "passed" or "not passed". The dates for the written test and re-test you will find on our web site (look for this course and its schedule). The format of the seminars Each seminar group will be divided into 3 sub-groups. Each sub-group will then have the task of orally introducing the topic and "leading" the discussion of the literature and the seminars assignments in one of seminars 2, 3 and 4. The introduction should be about 10 minutes (and no more than 15 minutes).

2i. International Politics, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2009 1. Course objective and learning outcomes The aim of this course seminar is to offer a necessarily short survey of some, yet not all, sub-fields of International Relations. By the end of the seminar, students are expected to have a general sense of the field of International Relations, its traditional research focus and some of its main theories and debates. In particular, they should be able to: 1. Identify and compare the focus of several main research areas in International Relations 2. Understand approaches within these areas with regard to their underlying theories, the methodologies they employ and their usefulness for the analysis of particular problems of international politics 3. Analyse a particular problem of international politics with a research focus derived from one or more of these sub-fields in International Relations 4. Present and discuss scholarly work in the field of International Relations with their peers 2. Course content The course identifies and analyses research within four subfields of International Relations, namely Foreign Policy Analysis, Security Studies, the study of international organisations, as well as International Political Economy. 3. Teaching and course organisation Every teaching unit is composed of two parts stretching over two days. Students meet for a three hour seminar and for a two hour lecture, i.e. 5 hours in total. In the seminar, we discuss the readings; for the lecture, students can ask the teacher to clarify particular issues related to the readings. Additionally, but participation is here voluntarily, there will be some documentaries which are related to the topics (e.g. Cuban Missile Crisis). Students write a final paper whose deadline is usually some weeks after the last seminar. It will be presented in a common seminar workshop where each student discusses the final paper of one of his peers. Should the seminar be overbooked, changes to the teaching organisation will apply. 4. Course requirements 1. Seminar presentation and participation (20%). Should the seminar number allow, every student will introduce one seminar. Presenters should make a written outline (for everyone) which summarises the key points of their introduction and the main questions on which to lead the discussion. 2. Critical summaries of readings (30%) Every week, students should submit a short position paper (1-2 pages) on which they (1) summarise the main aim and/or contribution of the assigned book to the study of IR or IPE, as well as (2) ask 4-5 questions they would like to see raised and answered during the seminar. 3. Final paper (50%) The final paper is an in-depth discussion of one of the central debates encountered in the readings and/or a substantial critique of one of the books. Topics should be discussed with the course convenor in advance. 5. Role within the general BA education As all upper undergraduate courses, this seminar contributes to the development of the students' general analytical and technical skills, including (1) the techniques and skills attached to critical analytical reading, as well as the written and oral communication of arguments and ideas, (2) the awareness of the underlying assumptions of different theories, and (3) their operationalisation within an autonomously conducted analysis. Yet, being the only course at a more advanced stage of the BA education it has also some particular roles. On the one hand, it wants simply to give an overview to students who, although not wanting to pursue their studies in International Relations, seek a better understanding of the study of international affairs. But its main purpose is to address the needs of those students who, after their first courses in IR, are preparing a BA thesis in International Relations and/or plan to pursue for a MA in which they wish to specialise in International Relations. The course is an almost obligatory passage point for those students within the general organisation of the BA in Political Science. For preparing these more advanced tasks, the literature choice includes a substantial theoretical component. 6. Course outline Week 1: Introduction (2 hrs) Week 2: Foreign Policy Analysis (3 hrs+2hrs) *Allison, Graham T. & Philip Zelikov, Essence of Decision: Explaining the Cuban Missile Crisis, 2nd ed, New York: Longman, 1999. As an introduction to Foreign Policy Analysis and background article, see: Carlsnaes, Walter (2002) 'Foreign Policy', in Walter Carlsnaes, Thomas Risse and Beth A. Simmons (eds) Handbook of International Relations (London et al.: Sage Publications), pp. 331-349. Week 3: Security Studies (3hrs+2hrs) *Buzan, Barry, Ole Wæver and Jaap de Wilde (1998) Security: A New Framework for Analysis, Boulder: Lynne Rienner. *Hansen, Lene (2000) 'The Little Mermaid's Silent Security Dilemma and the Absence of Gender in the Copenhagen School', Millennium: Journal of International Studies 29, 2, pp. 285-306. (For a discussion of the 'Copenhagen School', see Huysmans, Jef (1998) 'Revisiting Copenhagen, or: on the creative development of a security studies agenda in Europe', European Journal of International Relations 4, 4, pp. 479-505. McSweeney, Bill (1999) Security, Identity and Interests: A Sociology of International Relations, Cambridge: Cambridge University Press.) Week 4: The study of International Organisations (3hrs+2hrs) Michael Barnett & Martha Finnemore (2004) Rules for the World: International Organisations in World Politics (Ithaca: Cornell University Press). Week 5: International Political Economy (3hrs+2hrs) *Susan Strange (1988) States and Markets: An Introduction to International Political Economy, New York: Basil Blackwell. Short description of assignments 1. The basis: analytical reading All assignments necessarily include a component which should train you to read texts analytically and to 'make the arguments your own', not in the sense of you agreeing with them, but being able to independently articulate and comment them. There is more than one way to do this. However, the following components are almost always present. 1. First, you have to try to understand the intention and main claim of the author. 'What' is the puzzle, the unexplained, which the author wished to address? Then, what are the main arguments, what is the main thesis? By establishing the main thesis, keep in mind that academic results, although this seems sometimes hard to believe, are part of a wider communication. To whom is the argument addressed, i.e. to which literature, debate or event does it respond and wants to contribute? What is the purpose of the piece? Example: John Mearsheimer has published in the early 1990s an article, entitled 'Back to the Future: Instability in Europe after the Cold War'. Mearsheimer was puzzled by the Yugoslav wars, i.e. by the fact that the end of the Cold War seemed to herald peace, but brought war. His main thesis is that the end of the Cold War was not bringing more, but less stability to Europe, because certain policy-constraining effects of bipolarity no longer held. 2. After the 'what', where you try to succinctly get to the core of the argument, in a second but related step, you have to understand why the topic or argument is significant. Why should who care? Example: Mearsheimer's main claim has three implications. Theoretically, Mearsheimer wants to show that realist theories of IR are powerful, since their main variable (changes in the polarity of the international system) can, according to him, explain the puzzle of instability. Empirically, he made sense of the Yugoslav wars. And politically, the article suggested that it was best not to have daydreams about the post-wall system and try to contain such tendencies with force, if necessary. 3. Having established the main thesis, purpose and significance, you have to double-check whether the argument is well supported. After 'what' and 'why' comes the 'how'. This, in turn, comes in two steps. First, you have to understand whether the chosen methodology for supporting the argument is appropriate. Second, you have to assess whether the empirical and theoretical evidence can make the point the author wants them to make. Example: Mearsheimer's methodology is not very elaborate, since he basically makes 'good sense' arguments with some chosen historical illustration. So, you cannot much control whether the variables he isolates are well defended. In this case, you have to control whether the assumptions upon which such arguments are built, can hold. For instance, here the assumption is that international politics is generally driven by systemic forces which also explain this particular case. Moreover, the theoretical basis, here: realism, has usually been already criticised from elsewhere: how does this new case live up to former criticisms, does it respond to them? Does the approach discuss competing explanations? If not, why? If yes, how fair are the other explanations introduced and compared? Is the literature sufficiently well covered? Finally, is the empirical evidence sufficient for the claim; i.e. it is not only important to know whether the evidence is correct (or the interpretation of it reasonable), but whether the case can rest on it, which is a far more demanding requirement. 4. Finally, you have to come to a conclusion on whether the research questions asked (the problematique) is indeed significant, whether the arguments are cogent, whether they are well supported, and whether they succeed in the purpose the author has said for him/herself. Doing these steps leads you to produce an 'inverted research design', i.e. you re-construct the research design the scholar had by reading backwards from the published result. 2. The seminar-presentation A seminar-presentation has two purposes. First, it wants to quickly move the agenda of the seminar to the core points of the readings. Second, it wants to raise questions which can structure the discussion later. 1. For the first aim, the presentation relies on the analytical reading just mentioned and so not much more description is needed here. To restate: A presentation of a reading is not a summary of a text. The worst presentation simply restates the section headings of the readings, following them religiously. This is to be avoided at all cost. Similarly, it should be avoided to take the text title and then to invent some great personal ideas with little connection to the reading. Given the time constraints of a presentation, think about rephrasing the text in terms of a general theme or a question that you are going to answer for your public. It is well advised to think about other readings and about possible comparisons and discussions/debates between them and the text. The expression of a personal judgement (or questions), even tentative but supported by argument, is mandatory. 2. For introducing the discussion, i.e. for asking relevant questions about a text, the presenter has to make sure that his/her own choice of discussion topics is sufficiently justified. That justification can come via an internal and an external critique of the text. An internal critique is the logical follow-up of the analytical reading, step 4. Here, the presenter raises and develops issues which are within the very research design. Such a critique is important and is, to some extent, both the 'easiest' for a commentator (since to a large extent, one does not need to think about topics much beyond the text), and often the more damaging and honest towards the author. For at least you make not sure to criticise someone for something he/she never wanted to do in the first place. But there is also a second, external, critique. This also logically follows from the criticisms in the analytical reading and can happen at different steps. At a first step, the historical and sociological context can provide a clue not only why a scholar chooses a topic, but also the emphasis on certain factors which might seem odd in the light of later years. At a second step, if the assumptions of an argument clash, this can have something to do with the insufficiently reflected underlying ethical, political, and also meta-theoretical influences. For instance, Margaret Thatcher's famous 'There is no such a thing as a society' implies this three-fold stance in favour of individualism, as opposed to positive freedom (ethics), social-democracy (politics) and holism (meta-theory). But whereas there is no such a thing as a society when it comes to Thatcherite British Politics, apparently there was such a thing as a British nation, when she went to the Falkland war – an uneasy, if not contradictory combination of individualism and nationalism. Moreover, if the author has not sufficiently covered relevant literature and competing explanations, then an external critique can situate the piece of work with regard to this. Finally, if there seems to be a bias in the selection of the information, the author is unaware of or has not justified, then the external critique can try to find out the reasons for the bias. There can be more. 3. Important for the presentation is that these questions somewhat 'naturally' follow from the analytical reading. The presenter should, if all functions well, not need to explicitly justify the questions and comments he/she raises, since they are but the consequence of the analytical reading. This said, some questions can be of a more personal interest, because the presenter has previous experiences or knowledge which can be associated with the readings and which could become an interesting piece for discussion. There, in order to introduce it, some background justification is warranted. Finally, and equally important, academia is not a place for the 'I-know-it-all' people. So, the obvious questions that need to be asked is about things one is not sure about. Usually other people are not sure about that either – or should not be. Hence, it is not only legitimate, but crucial that those points be raised which were not clear to the presenter, but seemed important for the argument of the reading, and hence for the seminar discussion. The actual handout of the presentation should include a shortened version of the inverted research design and comments, as well as the questions for discussion. One can either insert comments into the discussion of the research design, or collect them after it. There is no need to have more than 4 (good) questions or so (but the list can get easily longer, if there are many things unclear. The whole should fit on one page. 3. The position paper on books In the context of this seminar, the position paper is about 2 pages and follows roughly the analytical reading above, insisting more thoroughly on the inverted research design than in the outline for the seminar presentation.

3. Kandidatuppsats, 15 hp 0.0 hp

Fördjupning i förhållande till examensfordringar Inom denna kurs i eget vetenskapligt arbete fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Mål Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär detta att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten bli väl insatt olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och hur man går tillväga för att dra väl övervägda slutsatser. Det vetenskapliga arbetet tar emellertid inte slut i och med att någon har genomfört en egen undersökning. Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och tar ansvar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium. Ventileringen av uppsatser syftar till att i praktiken demonstrera värdet av att i dialog med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter. Innehåll Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt samt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp. Undervisning Undervisningen sker i ett flertal former. På gemensamma föreläsningar presenteras råd om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Vidare organiseras lärarledda seminarier där författarna ges möjlighet att diskutera undersökningarna under arbetets gång. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där de färdiga produkterna ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats. Examination Vid examinationen läggs störst vikt vid utformningen av varje enskild students uppsats med avseende på precision i frågeställningen, teoretisk förståelse och anknytning till tidigare forskning, metodisk medvetenhet och skicklighet, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet, analytisk skärpa och djup är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen. Betygssättning Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Studenterna förväntas efter genomgången kurs ha fördjupat sina kunskaper inom något av statskunskapens delområden. Här erhålls överblick och förtrogenhet med den aktuella vetenskapliga debatten. Studenternas förmåga att självständigt analysera, utvärdera och kritiskt granska forskning och att formulera egna forskningsfrågor fördjupas liksom förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Ytterligare träning sker i att kunna presentera sina argument muntligt såväl som skriftligt på ett klart och systematiskt sätt.

Metodmedvetenhet och metodkunskap fördjupas och de färdigheter i metoder som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar utvecklas. En grundläggande insikt erhålls om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Inom ramen för arbetet med det självständiga arbetet fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: vecka 36, 2008

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

Metod

Politisk teori

Comparative Politics

  • Klesner, Joseph L Latin American Research Review : Social capital and political participation in Latin America. Evidence from Argentina, Chile, Mexico, and Peru

    Download: http://muse.jhu.edu/search/results

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lijphart, Arend Democracy in plural societies :a comparative exploration

    New Haven: Yale Univ. Press, cop. 1977

    Se bibliotekets söktjänst

  • Morlino, Leonardo Democracy between consolidation and crisis : parties, groups, and citizens in Southern Europe

    Oxford: Oxford University Press, 1998

    Se bibliotekets söktjänst

  • Rodrik, Dani One economics, many recipes : globalization, institutions, and economic growth

    Princeton: Princeton University Press, cop. 2007

    Se bibliotekets söktjänst

  • Widmalm, Sten Kashmir in comparative perspective : democracy and violent separatism in India

    Karachi: Oxford University Press, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

Svensk politik

Organisering, implementering och utvärdering

Europeiska unionen

  • Follesdal, Andreas; Hix, Simon Why there is a democratic deficit in the EU : a response to Majone and Moravcsik

    Ingår i:

    European Governance Papers

    (2005) nr. C-05-02

    Se bibliotekets söktjänst

  • Hix, Simon The political system of the European Union.

    2.: Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2005

    Se bibliotekets söktjänst

  • Jungar, Ann-Cathrine; Karlsson, Christer Folkomröstning eller parlamentsratificering : hur besluta om förslaget till konstitutionellt fördrag?

    Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), 2005

    utdrag: s. 5-39; 90-122

    Se bibliotekets söktjänst

  • EU - demokratiskt och effektivt? : två expertrapporter till EU 2004-kommittén

    Stockholm: EU 2004-komm., 2002

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lissabonfördraget

    Se bibliotekets söktjänst

  • Moravscik, Andrew In Defense of the Democratic Deficit : Reassessing the Legitimacy of the European Union

    2002

    Se bibliotekets söktjänst

  • Shackelton, M; T. Raunio, Codecision since Amsterdam - a laboratory for institutional innovation and change

    Ingår i:

    Journal of European public policy..

    s. 171-187

    Se bibliotekets söktjänst

  • Bulmer, Simon; Lequesne, Christian The member states of the European Union.

    Oxford: Oxford University Press, 2005

    Se bibliotekets söktjänst

Jämförande Mellanösternpolitik

  • Artiklar

    Se bibliotekets söktjänst

  • Brown, Nathan J. Constitutions in a nonconstitutional world : Arab basic laws and the prospects for accountable government

    New York: State University of New York ; a Wantage : b University Presses Marketing, 2002

    Valda delar.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Özdalga, Elisabeth Civil society, democracy and the Muslim world : papers read at a conference held at the Swedish Research Institute in Istanbul, 28-30 October, 1996.

    Stockholm: Swedish Research Institute in Istanbul (Svenska forskningsinstitutet i Istanbul), 1997

    Se bibliotekets söktjänst

  • Fawcett, L. (ed.) International Relations of the Middle East

    Oxford University Press, 2004

    Se bibliotekets söktjänst

  • Roy, Olivier Globalized Islam : the search for a new ummah

    New York: Columbia University Press, 2004

    Se bibliotekets söktjänst

Tragedy of the Commons? Climate Change, Energy, and the Politics of Resource Management

Kön/genus, politik och medborgarskap

  • Bergqvist, Christina; Jungar, Ann-Cathrine; Adman, Per Kön och politik

    1. uppl.: Stockholm: SNS förlag, 2008

    Se bibliotekets söktjänst

  • Edenheim, Sara Begärets lagar : moderna statliga utredningar och heteronormativitetens genealogi

    Eslöv: Östlings bokförlag Symposion, 2005

    Se bibliotekets söktjänst

  • Phillips, Anne Feminism and politics

    Oxford: Oxford University Press, 1998

    Se bibliotekets söktjänst

  • Gemzöe, Lena Feminism.

    Stockholm: Bilda, 2003

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lindvert, Jessica Feminism som politik : Sverige och Australien 1960-1990

    Umeå: Boréa, 2002

    Se bibliotekets söktjänst

  • Vetenskapliga artiklar tillkommer

    Ca 10 vetenskapliga artiklar om politiskt deltagande, representation och välfärds- och jämställdhetsmodeller i olika länder och EU.

    Se bibliotekets söktjänst