Behörighetskrav

U-landskunskap A/Utvecklingsstudier A eller motsvarande kunskap.

Mål

Efter genomgången B-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande:

• ha fått fördjupade empiriska, teoretiska och metodiska kunskaper inom ämnesområdet, speciellt avseende:
• diskussioner om feminism och utveckling, samt hur genus påverkar utveckling och hur utveckling påverkar genus
• ha läst de viktigaste bidragen inom sociala rörelser-litteraturen och fått en god överblick över diskussionen
• genom praktiska övningar få tillfälle att själva använda och pröva utvecklingsforskningens alla metodiska angreppssätt och typer av informationsunderlag
• att utifrån forskning om utvecklingsproblem självständigt formulera en undersökningsbar hypotes eller teori

Innehåll

1. (En)Gendering International Development 7,5 hp

Objectives of the course

- To understand how contemporary development processes are shaped by historical processes of imperialism and colonialism.

- To achieve a critical understanding of dominant paradigms of development theory, practice and implementation.

- To achieve an understanding of feminist interventions in development debates.

- To understand how gender shapes development and how development practice shapes local gendered realities.

Learning outcomes from the lectures

By the end of the course, students should have achieved the following

- Develop a critical approach towards the theory and practice of development.

- Identify the tensions between gender and development.

- Ability to apply their conceptual knowledge to understand empirical case studies in historical and contemporary development contexts.

- Familiarity with different methodological tools for researching and analysing development issues.

Seminars: The 'Experts' Model

The seminar sessions will introduce the 'experts' model, which creates a learning environment with the following objectives.

- Seminars will be student-led.

- The seminars will create a learning structure where students actively learn, participate and lead discussions with fellow-scholars. Students will be responsible not just for presentation of key ideas and texts but for the smooth running of the seminar as a whole, including leading discussion and close reading of texts, encouraging participation, and providing intellectual closure at the end of the seminar.

At the start of the course, you will all be asked to sign up to facilitate a given week (in line with lectures). You facilitate as an 'expert' for a specific week/ topic of your choice. There can be two or three 'experts' facilitating each seminar, and you will need to set aside time to meet with your co-facilitators to prepare well in advance of the seminar itself. Attendance of seminars is mandatory, but will not be formally assessed.

Guidelines

1. All those who will facilitate the seminar should meet up with each other to discuss running the seminar at least a week before the seminar.

2. They should divide the tasks of conducting the seminar among themselves so that all get an opportunity to participate in the discussion.

3. The content and format of the seminar will be the responsibility of the team though you can approach the tutor and discuss your ideas before the seminar.

4. The success of the seminar depends on creativity, using different formats and engagement.

An example of the 'Expert' model.

1. You can choose an article (s) or a book chapter and present the central arguments in the piece through the author's voice. 2. Your team then evaluates this piece in relation to other existing literature. 3. You then critically present your own ideas; where you agree with the text and areas where you disagree. Your own critical insights can frame the research question for the class or you might want to critically assess a theoretical approach (through a video-clip, newspaper cutting or a documentary).

Learning outcomes and transferable skills from seminars

- Synthesis and critical presentation of other people's arguments

- Development of critical thinking

- Management of time in a learning environment.

- Independence of thought and confidence in managing student-cohorts.

- Experience of working in a team

Content of the Course

The unit introduces students to the theoretical and conceptual approaches to development theory and its implementation. It critically engages with how gender shapes development theory and how development practice impacts on gender relations and gendered realities. Focusing primarily on the global south, the unit will draw empirical examples from Africa, the Middle East, South/South East Asia and Latin America. The unit will commence with an overview of the institutionalisation of imperialism globally and how it shaped debates on development in colonial and post-colonial contexts. We will examine how feminist theoretical models have challenged ma(le)instream development debates and the 'male bias' inherent in these.

Structural Adjustment programmes were the key development tool of financial giants such as IMF and World Bank, with the aim to bring developing societies 'on track' with the developed world. But things went wrong? Why? In addition, one of the requirements of these programmes was to control 'population explosion' in the developing world but which came at a huge cost to individual lives and created gender-imbalances in societies.

The current explosion of ethic and civil conflicts have historical roots but which are never understood in terms of lack of development but in terms of innate barbarity and backwardness of nation-states. Is this entirely true?

The course will end by looking at how development processes, despite their inherent weaknesses, have created pockets of empowerment, which are self-sufficient and self-sustaining and have enabled many societies to recover from debt-led growth.

Teaching

The teaching consists of lectures and seminars. The course is taught in English.

Examination

Students will be examined through a written exam. In order to pass the course, the students need to pass the written exam. Grades are awarded according the scale, 'failed', 'pass' or 'pass with distinction'. In addition, grades will be given according to European Credit Transfer System (ECTS), that is using a seven-step scale. If seminar attendance is unsatisfactory, you will be expected to attempt an extra exam question.

2. Development models, justice and social movements 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas de studerande

- ha läst de viktigaste bidragen inom sociala rörelser-litteraturen och fått en god överblick över diskussionen

- förstå, sammanfatta och kritiskt bedöma denna forskning

- identifiera nya viktiga och intressanta frågor inom sociala rörelser-fältet

Innehåll

Vilka deltar i sociala rörelser runt om i världen? Vad är det för frågor som är viktiga för aktivister i olika länder? Hur "framar" (ramar in) man dessa frågor? Vad är interaktionen mellan sociala rörelser och de politiska institutionerna? Har politiska protester någon effekt?

Kursen syftar till att ge en god översikt över forskningsfältet sociala rörelser. Vi läser nyckellitteratur (definierat som författare och verk som andra forskare tar avstamp från) inom ämnet, lär oss om olika grupper och protester runt om i Latinamerika, Afrika, Mellanöstern och Asien, och även om transnationell aktivism. Som bakgrund till olika proteströrelser börjar vi kursen med en genomgång av den utvecklingsmodell (fattigdomsbekämpning) som internationella organisationer starkt rekommenderar utvecklingsländer att följa, och jämför den med den utvecklingsmodell (strukturanpassningsprogrammen) som var rådande på 1980-talet. Vi analyserar Världsbankens förhållande till Kina som ett sätt att illustrera förhållandet mellan de två utvecklingsmodellerna. Antologin med McAdam, McCarthy och Zald ger en överblick över de viktigaste teoretiska strömningarna inom forskningsfältet. Vi kommer bl.a. i kontakt med begrepp och teorier som resource mobilisation, political opportunity structures, och framing. Sedan övergår vi till empiriska beskrivningar av sociala rörelser runt om i världen. De etablerade teorierna är nästan uteslutande baserade på proteströrelser i USA och Västeuropa och vi kommer att jämföra och diskutera empiriska fall med etablerade teorier t.ex. med avseende på vilka som deltar, vad är det för frågor som förs fram, hur "framar" man sina krav, de politiska institutionerna och effekt. Till sist jämför vi de nationella sociala rörelserna med den transnationell aktivism som fått mycket massmedial uppmärksamhet på senare tid, och undersöker om detta nya fenomen ryms inom ramen för den existerande teoretiska litteraturen.

Undervisning

Undervisning består av föreläsningar och seminarier (eventuellt också ett studiebesök hos en enskild organisation som jobbar med bistånd i Stockholm). Kursen ges på svenska.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig examen. Förberedelser inför och aktivt deltagande under seminarierna är obligatoriskt. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd – Godkänd – Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

3. Att undersöka utvecklingsproblem 15 hp

Innehåll:

Kursen ger insikter i hur samhällsvetenskapliga undersökningar i allmänhet, och undersökningar om utvecklingsproblem i synnerhet, utformas och genomförs. Särskild uppmärksamhet ägnas en av de forskningsprocessens mest centrala delar: Att utifrån tidigare forskning formulera en undersökningsbar fråga. De studerande tränas således systematiskt i att formulera en vetenskapligt relevant och forskningsbar frågeställning. De tränas därtill i såväl olika analystekniker som olika datainsamlingsmetoder. Kursen innefattar undervisning om forskningsprocessen och om vetenskapliga ideal. Den innefattar också undervisning och självständig färdighetsträning i såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker samt olika typer av datainsamlingsmetoder (t.ex. enkätundersökningar, intervjuer, observationer och experiment). Styrkor och svagheter med olika typer av analystekniker och med olika typer av datainsamlingsmetoder diskuteras under kursens gång. Kursen ger också träning i att läsa, bedöma och kommentera både forskningslitteratur och andra studerandes arbeten.

Mål:

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- självständigt, utifrån samhällsvetenskaplig litteratur, kunna formulera en forskningsbar frågeställning

- självständigt kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär

- ha grundläggande kunskap om forskningsprocessen, om vad som krävs för att belägga orsakssamband samt om olika kriterier på god forskning såsom validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

- ha god kännedom om olika datainsamlingsmetoder inom samhällsvetenskapen, däribland intervjuer, enkätundersökningar och observationer

- ha god kännedom om styrkor och svagheter hos olika datainsamlingsmetoder

- ha grundläggande kännedom om styrkor och svagheter hos kvantitativa respektive kvalitativa analystekniker

- kunna kritiskt granska enklare empirisk forskning ur ett metodologiskt perspektiv.

Undervisning:

Kursen inleds med ett antal övergripande föreläsningar om forskningsprocessen, kriterier på god forskning samt formuleringen av en forskningsfråga. Därefter får de studerande under några påföljande seminarier träna sig i att formulera och förbättra egna forskningsfrågor. Efter detta inledande, centrala moment följer en rad moment som behandlar olika analystekniker och olika datainsamlingsmetoder. Varje moment inleds med en föreläsning där instruktionerna för följande seminarieuppgift delas ut. Under seminarierna kommenterar de studerande varandras skriftliga uppgifter. Uppgifterna består bland annat i att genomföra en egen textanalys, att tolka statistiska analyser (som de studerande själva genomfört med hjälp av dator) samt att genomföra egna intervjuer och observationer.

Examination:

Huvuddelen av kursen utgörs av ett antal seminarieuppgifter. Examinationen grundas dels på hur väl dessa uppgifter lösts, dels på deltagandet vid de seminarier där lösningarna diskuteras.

Som betyg används VG (väl godkänd), G (godkänd) eller U (underkänd) samt ETCS-betygsskalan.

För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande med godkänt resultat löst samtliga seminarieuppgifter samt därtill deltagit i de obligatoriska seminarierna.

Kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av såväl kvalitativt som kvantitativt slag.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök.

Examination

De två första momenten examineras genom skriftliga prov och inlämningsuppgifter. Den tredje delkursen examineras genom inlämningsuppgifter och aktivt deltagande på seminarierna. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Tid och plats för skrivningarna finns angivna i schemat. I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; U - G - VG. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). För betyget VG på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 15 av kursens 30 poäng.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska, tillgodogöra sig och både muntligt och skriftligt ta ställning till vetenskapligt relativt avancerade texter inom centrala forskningsområden. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över kraven på en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning "ett analysinstrument" för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes. Studenten förväntas att aktivt kunna bidra med egna synpunkter och träning ges på muntliga framställningar av inhämtad kunskap.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av i huvudsak kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en samhällsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.