Kursplan för Statskunskap C

Political Science C

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK079
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Statskunskap G2E

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2008-12-19
  • Reviderad av: Statsvetenskapliga institutionens styrelse
  • Gäller från: vecka 03, 2009
  • Behörighet: Statskunskap B.
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
- självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, svensk politik, jämförande politik, förvaltningspolitik alternativt internationell politik
- urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna
- tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder
- självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats
- självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger.
- aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delmoment.

Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.

Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa fördjupningskurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen. Delkurserna är svensk politik, jämförande politik, europapolitik, internationell politik, politisk teori, utvärdering och implementering, mellanösternpolitik samt utvecklingspolitik.

Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.

1. Methods, 7,5 hp 0.0 hp

Mål Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär - ha god kunskap om skillnaden mellan beskrivande och förklarande frågeställningar - ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter - ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband - ha god förmåga att tolka resultat från enklare kvalitativa och kvantitativa analyser - ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator - ha grundläggande kunskap om statistisk inferens Innehåll Kursen är inriktad på ett studium av olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge de studerande insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen. Undervisning Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala moment samt ger därtill en introduktion till statistisk bearbetning med hjälp av dator. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får den studerande i en mindre grupp möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Inför varje övningstillfälle löses ett antal övningsuppgifter. Varje studerande formulerar därvid sina svar individuellt och i skriftlig form. Lösningarna diskuteras utförligt på det efterföljande seminariet under ledning av en seminarielärare. Examination Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd). Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). För godkänt betyg krävs att den studerande: - deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter - erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - visa god metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa sådan färdighet i metodkunskaper som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar - visa grundläggande insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

2a. Political theory, 7,5 hp 0.0 hp

Demokratin och dess rättfärdigande Kursen ges vt 2009 i samarbete med Institutionen för praktisk filosofi. Ges i mån av resurser. Innehåll Sedan slutet av 2000-talet har normativ demokratiteori fått en mer moralfilosofisk inriktning. Denna förändring hänger samman med en större acceptans inom statskunskapen för en mer renodlad normativ forskning – en utveckling som tog fart i och med att Rawls publicerade sitt banbrytande arbete A Theory of Justice 1971. Kursens övergripande tema handlar om hur man kan rättfärdiga ett demokratiskt styrelseskick. Kursen anknyter därmed till de frågor om det goda styrelseskicket som ställts av filosofer och statsvetare ända sedan antiken. De idéhistoriskt mest vanlig argumenten för demokrati presenteras och diskuteras. Kursen består av tre moment. I det första ges en allmän presentation av demokratiteorins utveckling. Här behandlas begreppsliga, normativa och empiriska frågor inom demokratiteorin. En presentation ges av de viktigaste demokratiteorierna - till exempel elitistisk, deltagardemokratisk och deliberativ demokratiteori I det andra momentet diskuteras olika förslag på grundläggande principer som kan rättfärdiga demokrati - till exempel jämlikhet, autonomi, maximering av välfärd eller att nå kunskap om moraliska sanningar. Även frågor som rör politisk auktoritet behandlas. I det tredje momentet, som är inriktat på en självständigt kurs-pm, diskuteras generella konsekvenser av olika argument för demokrati. Det kan till exempel gälla gränsdragning mellan demokratiska enheter, global demokrati, politiska dygder eller typ av demokratiska institutioner. Mål Kursens mål är att presentera olika teorier om hur demokrati kan rättfärdigas. En översikt ges över utvecklingen i modern demokratiteori. Efter genomgången kurs förväntas studenterna: - ha en grundläggande kunskap om olika riktningar inom modern demokratiteori. - kunna identifiera och kritiskt diskutera olika grundläggande argument för demokrati. - kunna härleda och diskutera politiska konsekvenser av olika argument för demokrati. - kunna tillämpa olika normativa demokratiteorier på dagsaktuella konstitutionella frågor. - kunna formulera en egen välgrundad demokratisyn som rör demokratins rättfärdigande. Examination Examination sker dels i form av aktivt deltagande i seminariediskussioner, dels i form av ett kurs-pm som ventileras på ett slutseminarium. Betyg ges enligt skalan Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges enligt ECTS-systemets skala.

2b. Comparative Politics: Conflicts, Democratisation, Institutions and Global Development, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2008, i mån av resurser. Course description The course deals with some of the central theoretical problems in comparative politics. Why do some people decide to use a gun instead of the ballot when trying to influence politics? What explains differences in degrees of democratisation? Which role do domestic and international factors play in a process of development? What is the role of history – path dependence – for the success of democracy? Can different institutions help solve ethnic conflicts or create justice? These theoretical problems are discussed in the course literature with reference to empirical research on Europe, South Asia, as well as from a global perspective. The goals of the course The course aims at providing a good understanding of research in the field of comparative politics. It should provide good knowledge of important research contributions that aim at describing and explaining political and ethnic conflicts, socialisation, democratisation, development, in an extensive geographical comparative context, in developed as well as developing parts of the world. Also, the choice of literature and cases studied has been made to give examples of different designs of research projects that should be useful for students preparing their C/D/master-level thesis project. Contents Comparative politics is a strange name. It is strange because what you find under the label comparative politics – and its synonyms in other languages – often is not (explicitly) comparative. Most of the time it simply is "politics in other countries"; other, that is, than the home country of the author. The conventional distinction between comparative and international politics is that the former deals with politics in other countries, and the latter between countries; this is more easy to remember if one thinks of another common name for the latter – international relations. But clearly there are interesting questions to ask where this demarcation will not hold, not least in the post-11-September-world . If comparative politics is politics in other countries, then it is indeed a lot. Therefore we must make choices what to study. One option would be to attempt to see the world's political systems as a number of fairly distinct categories, and to learn about these categories and their cases. This has been attempted by numerous text book authors. Another choice is to study a number of constitutional systems in the world. This course is built on another logic. We have chosen to focus on some central research problems in comparative politics. The overall problems concern democracy, conflicts, institutions (rules), justice and development. This is chosen because important parts of research in political science concern these issues, and secondly because these issues are important to many people in many countries; two overriding criteria for any research or teaching in social science. Within this theme the course focuses on these three issues: - Ethnic Conflicts and Mobilisation - Consolidation or Crisis - Global Perspectives on Justice and Development The choice of theme(s) and literature is a conscious attempt to bridge the unfortunate divide between studies of the West and "the rest". The idea is that we can learn more about industrialized countries, former socialist countries and so-called Third World countries by not separating them but studying them together. Apart from the books required to be read, the course will make use of some academic articles. One purpose of using these articles is to give you an idea about current debates in international research. All articles will be available for free via the Uppsala University Library. Within the allocated teaching resources there are a number of seminars you can attend. This is a conscious choice on our part – we hope that all of you will take an active part in the discussions we will have during the three seminars. Therefore we also encourage you to write and hand in the papers/assignments for each of the seminars (more below). We have achieved our objective with this course if, in at the end of it, you think you have a better (or even much better) grasp of some substantial empirical, or political, problems in the contemporary world and some orientation in a few current debates in international research. Examination The only part of this course which is compulsory is the written exam at the end. If you fail that exam there is another chance a few weeks after (plus in mid-January and mid-August). Grading system Grades are awarded on a scale comprising the grades VG (pass with distinction), G (pass), and U (fail). In addition, grades will be given according to European Credit Transfer System (ECTS), that is using a seven-step scale. Remember that you must register for this exam ca 12 days before on our web site. Seminars: There are four seminars in this course. For none of them the assignment and active participation is compulsory. However, if you do the assignment and take an active part in the discussions in the seminar you will get credit when you do the written exam; for the first three seminars you will get 2 points each, and for the last seminar (research design) you will get 4 points. Since the course literature may be changed, these "credit points" are only valid during this academic year. (The maximum points for the whole exam is 30 points). The instructions for each of the first three seminars will be handed out at the lecture preceding the seminars. The "Research design" seminar (formulated by Hans Blomkvist and slightly modified by Sten Widmalm) The task for the fourth and last seminar is to write – together with another student – a research design. Using 2-3 pages you shall i) by using the literature for this course formulate a researchable hypothesis (or question) ii) and suggest how the hypothesis could be verified or falsified through a comparative study iii) and, finally, suggest what kind of data you would need to 'test' your hypothesis The purpose of this assignment is to teach or train you to be intellectually sharp in two respects: - What is in fact stated about empirical reality (in descriptive or causal terms) by one or several scholar(s)? - How can you find out if that statement is true? If you can find two contrasting or even contradictory hypotheses – which often are "hidden" as if it was a formulation shown to be true – in the course literature, so much the better. You may use this assignment/paper as a preparation for your C-essay, but it is not required. If you want you are free to pretend that you will have almost unlimited resources at your disposal to do your study. One could spend a year, or more, on a task like this. But that is not the intention or idea. You are very welcome to discuss your choice of topic with us, especially in the breaks between during lectures! The task is formulated against the background of a claim made by Harry Eckstein (1998) that political science and comparative politics suffers from a scarcity of theories and a scarcity of data. This might sound contradictory. How could there be a dearth of theories and data at the same time? But Eckstein's argument is that political science has not been terribly good at developing empirical hypotheses and theories about patterns and causal connections. And at the same time our profession has been weak in systematically examining and investigating the hypotheses we have, after all. We have been much better at developing what Eckstein calls meta-theories, like Marxism, rational choice, system theory etc. He likens these meta-theories with languages; we can state similar things about social worlds in different languages (meta-theories). And many "battles" in political and social science are like fights over whether we should speak 'English' or 'Swedish' or 'Chinese'. This task is to encourage you to find out what the authors substantially (try to) say; no matter which 'language' they say it in. Another way to phrase what Eckstein calls for is of course scientific cumulation. In courses in method we teach and we learn that science and social science develops cumulatively. But one may doubt whether that hold true for social sciences and humanities. With just a slight exaggeration I think we instead invent the wheel over and over again. But if that is the case – how come? For two reasons, I think. First, human interaction and societies are enormously more complicated than anything natural scientists study (cf a video interview with Ilya Prirogine). You can think about this in terms of our brain. There is nothing more complicated in our world than the human brain, which is becoming more and more known through research. And what we as social scientists and historians are studying are many – hundreds, millions – brains in interaction. Brains that are very intelligent, capable of strategic interaction, long memories (sometimes communicated over generations), and a strong sense of symbols and culture. On top of this, many social scientists use very simple theories and models to explain (parts of) this human interaction. No wonder social science has problems. The second reason for the lack of cumulation, I think, is the high premium on originality in humanities and (most) social sciences. If you want to be famous my advise is: Invent a "new theory". Or even just a new word. Something relatively simple that can be understood – or misunderstood, for that matter – and debated in any news paper in the world. And precisely because of the comparatively weak knowledge base we have in social science, few people will be able to say that your theory is simply wrong. As you have understood by now, my plea is for development of theory and 'testing' of theories in concert with each other. And this paper is a small attempt to "push" you in that direction. I hope that you will read the books and the articles for this course from this intellectual perspective: What is hypothesised here and what is (or seems to be) shown to be the case? How can I question this or parts of this theory?

2c. The European Union, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2008, i mån av resurser. Innehåll Europeiska unionen studeras från synpunkten av hur nationellt, mellanstatligt och överstatligt beslutsfattande kombineras på olika sakområden. Kursen syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är dess kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. Dessutom studeras unionens politikområden: vilka kompetenser har delegerats till unionen och varför? För det andra ges en orientering kring det grundläggande konstitutionella problem som unionen har att hantera. I vilken utsträckning är unionen ett demokratiskt och effektivt politiskt system? Vilka möjligheter att reformera den nuvarande konstruktionen står till buds? Vilka blir konsekvenserna av ett nytt grundfördrag för unionen? För det tredje studeras hur medlemskap i unionen påverkar medlemsländerna och arbetet med policybeslut och implementering på nationell nivå. Pågår det en europeisering av medlemsstaterna och vilka är i så fall mekanismerna bakom denna process? Hur har parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet? Mål Studenten skall efter avslutad kurs ha förvärvat en färdighet och förmåga att självständigt kunna inhämta relevant information, samt kunna beskriva och värdera olika aspekter av EU:s politiska system. Efter genomgången kurs förväntas studenterna: - ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system - ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, dess kompetenser och funktioner - ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen - ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden - ha en grundläggande förståelse för de konstitutionella problem som är knutna till EU:s konstruktion - ha en grundläggande förståelse för vilka möjligheter som står till buds för att reformera EU - ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen - ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet Undervisning Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter. Examination Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tilläggsinformation ges i enlighet med den sjugradiga ECTS-skalan. För godkänt på kursen krävs: (1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment; (2) betyget godkänd på skriftlig tentamen. För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 ovan är uppfylld, att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

2d. Swedish politics, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2008, i mån av resurser. Mål Målet för denna kurs är att ytterligare fördjupa de kunskaper om framväxten av det svenska politiska systemet och dess samtida utformning som erhållits på kurserna "Medborgare, stat och politik"(A) och "Svensk politik och förvaltning" (B). Särskilt läggs vikt vid att fördjupa insikterna i avseenden där den svenska politiska utvecklingen och utformningen skiljer sig från andra likartade, avancerade, industriländer samtidigt som ett implicit jämförande perspektiv ändå löper genom kursen. Målet är att stärka studenternas förmåga att muntligt redovisa ett material inför gruppen genom att antingen i grupp eller enskilt genomföra en empirisk "fallstudie" i anslutning till kurslitteraturens tema. Den skriftliga analysförmågan tränas genom inlämning av läsrapporter. Innehåll Kursen har ett historiskt såväl som samtida fokus. I kursens första del behandlas Sveriges demokratisering från sent 1800-tal och fram till andra världskriget, en process som i ett jämförande perspektiv var oväntat fredlig och pragmatisk. De empiriska kunskaperna om Sveriges väg till demokrati placeras in i ett internationellt teoretiskt ramverk där konsolideringsprocesserna under mellankrigstiden i andra delar av Europa sätter Sverige i perspektiv. Politiken under stora delar av 1900-talet har i Sverige präglats av den socialdemokrati som i allians med andra politiska krafter byggt upp en välfärdsstat som fortfarande är bland de mest vittomfamnande vi känner till. Socialdemokratins historia i Europa, med särskilda exempel från Sverige, blir därför föremål för studier och hur socialdemokratin som politisk kraft hittade en lösning på den moderna politikens utmaning: att förena kapitalism och demokrati. I kursen andra del övergår fokus till den samtida svenska politiken. Sverige är idag världens mest post-materialiska land. Hur har det präglat utformningen av politiken? Vi behandlar ett politiskt sakområde, föräldraförsäkringens utformning som ett jämställdhetsprojekt för kvinnor och män, och går också in på frågor om hur intresseorganisationer utöver inflytande idag och hur partisystemet förändrats under trycket av den individualiseringsprocess som post-materialismen inneburit. Merparten av de böcker som kommer till användning är forskningsmonografier snarare än läroböcker med något undantag. Därtill kommer ett antal utdrag från böcker och vetenskapliga artiklar. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar/introduktioner till litteraturen, litteratur-seminarier samt en mer praktiskt orienterad "fallstudie". Examination Muntligt sker examinationen i form av aktivt deltagande i seminarierna, samt presentation av fallstudien. Skriftligt i form av inlämnande av läsrapporter samt författande av en avslutande kurs-pm kring ett av kursens teman. Fördjupning i förhållande till examensfordringar På denna kurs tränas den analytiska förmågan på en mer avancerad nivå än tidigare nivåer. Den litteratur som kommer till användning är delvis krävande, och fordrar en förmåga att ur ett större material syntetisera centrala punkter. Litteraturen ställer också krav på självständig reflexion kring uppläggning, källor och slutsatser, vilket i praktiken innebär att förståelsen för ett vetenskapligt förhållningssätt tränas. De muntliga färdigheterna och förmågan att inför en grupp presentera en uppgift på ett klargörande och intresseväckande sätt är viktiga att fördjupa.

2e. Organisation, implementation and evaluation in public policy, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2009, i mån av resurser. Mål Under senare år har det inte sällan hävdats att den traditionella basen för politisk styrning har underminerats. Staten som politiskt centrum har utmanats både ovanifrån, genom ökad internationellt samarbete, och underifrån, genom en ökad betydelse av lokala politiska och administrativa enheter. Somliga hävdar rentav att det inte längre är meningsfullt att tala om stater eller politisk styrning. I denna kurs förhåller vi oss kritiskt men intresserat till denna och liknande utsagor. Vi gör det genom att diskutera betingelserna för att organisera, implementera och utvärdera styrningsförsök. Kursens mål är att studenterna ska tillägna sig färdigheter att kritiskt och självständigt beskriva, förklara och värdera inte bara enskilda reformer och styrningsförsök utan också mer generella tendenser och mönster i politiskt styrning och offentlig politik. De ska bli förtrogna med litteraturen och forskningen på området för att med den som grund själva kunna formulera fruktbara statsvetenskapliga problemställningar med avseende på politisk styrning. Kursen fördjupar studenternas förståelse för den politiska styrningens betingelser och bygger vidare på teman som introducerats på B-nivån. Efter avslutad kurs förväntas studenterna självständigt kunna problematisera och kritiskt analysera tendenser med avseende på politisk styrning generellt liksom enskild fall av organisering, implementering och utvärdering i den politiska styrningskedjan. Kursen vänder sig både till studenter som vill fördjupa sin ämneskunskap om offentlig politik och förvaltning och till studenter som söker en yrkesprofil på sina studier i statsvetenskap. En grundidé är då att självständig och kritisk analysförmåga liksom god bekantskap med den statsvetenskapliga teoribildningen är och bör vara eftersökta färdigheter i förvaltning på kommunal, statlig såväl som EU-nivå. Innehåll Kursen fokuserar särskilt tre moment i den offentliga politiken: organisering, implementering och utvärdering eller granskning. Den gör det utifrån en enkel grundtanke: hur den offentliga politiken är organiserad påverkar hur den genomförs och hur den kan och faktiskt utvärderas. Samtidigt är ett centralt tema att utvärdering och implementeringsprocesser i sig organiserar maktrelationer och styrningsmönster i den offentliga politiken. Lika viktigt som att förstå utvärderingens och implementeringens mer administrativa logiker är därför förståelsen av hur dessa påverkar det politiska systemet i stort. Organisering. På vilka sätt kan offentlig sektor organiseras? Hur går omorganisering av den offentliga sektorn egentligen till? Handlar det om rationella överväganden eller handlar det om rutiner eller rent av slump? Vad vet vi egentligen om sambandet mellan politiska problem och olika organisatoriska lösningar? Implementering. Hur omvandlas politiska intentioner till operativa handlingar och konkreta resultat? Vad förklarar myndigheters och andra berörda aktörers agerande i implementeringsprocesser och vad förklarar resultaten av myndigheters insatser och användning styrmedel? Hur används kunskap i och om implementering? I kursen diskuteras implementeringsproblemet i ljuset av den aktuella forskningen om "governance". Utvärdering. Utvärderingslitteraturen har under senare år utvecklats snabbt. Den tillhandahåller idag både en verktygslåda för den som ska göra politisk resultatanalys, en begreppsapparat för den som undrar över utvärdering som politiskt fenomen och ansatser för att studera utvärdering som intressekamp. Vilka former av utvärdering finns? Utifrån vilka värdekriterier kan och bör offentlig verksamhet och dess resultat bedömas? Hur utövas makt i och genom utvärdering och vilka är konsekvenserna av utvärderingstrenden ur ett vidare perspektiv på den offentliga politiken? Undervisning I kursen blandas föreläsningar med seminarier. Föreläsningarna syftar till att stimulera och möjliggöra effektiva studier. I detta ligger bland annat presentation och genomgång av grundläggande begrepp och teorier. Till seminarierna ska studenterna bidra med egna korta PM. Syftet är att öva den självständiga analysen. I något fall handlar det om att kritiskt analysera en empirisk undersökning med hjälp av delar av kurslitteraturen. Också inslag av case-metodik förekommer. Examination Kursen examineras genom författande och seminariebehandling av PM. Därtill kommer ett antal obligatoriska seminarier med tillhörande PM-uppgifter. Som betygs används VG (väl godkänd), G (godkänd) och (underkänd). Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

2f. Comparative Middle East Politics, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2009, i mån av resurser. Mål Kursen ämnar att ge en bred översikt, grundad i statsvetenskapliga begrepp och analysmodeller, till studenter med intresse för Mellanöstern. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha baskunskaper om de grundläggande förhållandena i regionen vad gäller stat och politik, en god inblick i de olika forskningsfronter som berör regionen samt grundläggande kännedom om pågående debatter kring tillämpliga teorier och metoder vid forskning om och i Mellanöstern. Varje student specialiserar sig under kursens gång på ett av kursens huvudteman och uppnår därmed fördjupade kunskaper. Efter genomgången kurs förväntas dessutom studenten: - uppvisa förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram, - visa förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information, - samt visa förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Innehåll Kursen ger en bred översikt över stat och politik i Mellanöstern (statsstruktur och nationsbegrepp, civilsamhälle och demokratisering, politik och religion, islamism) i ett regionalt och internationellt perspektiv (utrikes- och säkerhetspolitik, internationella relationer). Undervisning Undervisning sker genom föreläsningar och obligatoriska seminarier. Undervisningen sker på engelska. Examination Examinering sker kontinuerligt under kursens gång genom läsrapport, en muntlig redovisningsuppgift samt aktivt deltagande i seminarierna. Avslutande examination sker genom ett kurs-PM och en skriftlig tentamen. Studenten formulerar i sitt kurs-PM en egen frågeställning inom ett av kursens huvudteman och besvarar denna med hjälp av relevant teori och metod. I samband med detta utför varje student en opposition där konstruktiv kritik och vetenskapligt relevanta synpunkter framförs på en annan students PM. För slutbetyg krävs uppvisad förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram, förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Betygsättning Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd -Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

2g. Tragedy of the Commons: Climate Change, Energy, and the Politics of Resource Management, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2009, i mån av resurser. Learning outcomes The course has two overarching goals. The first is to deepen the students' knowledge and understanding of the 'collective action dilemma' from a social science perspective. The second goal is to acquaint the students with two crucial, and interdependent, global problems: climate change and energy. As a corollary to these two goals the course will also analyse and discuss possible political solutions to the management of climate and energy issues (as well as dilemmas over natural resources more generally). To this end, the course will examine possible solutions at the international, regional, and local levels. At the global level, emphasis will be placed on international regimes such as the Kyoto Protocol. At the regional level, the European Union's efforts to combat climate change will be examined. Lastly, the course will consider how energy and climate politics are played out in the localities of developing countries. The latter includes the confluence of state policies and norms in the local community. Upon the completion of this course the students are expected to thoroughly understand the interface between politics and the challenge of addressing environmental problems and managing limited natural resources. The intent is also to provide a good foundation for students who want to pursue this topic in a C level essay in Development studies or Political Science. Content of the course The course consists of four parts: 1) Energy and Emissions; 2) Climate Politics in a Regional Organisation: EU and Climate Change; 3) International regimes and Climate Change; 4) Energy and Climate in Developing Countries. Teaching The course consists of lectures, seminars, video film, and study visits to the Ångström laboratory and Uppsala Värmeverk. Examination The students are examined by means of (active participation in) the seminars, written seminar assignments, and a final written exam. Participation in the four seminars is a requirement to pass the course. Grades will be given according to the scale Underkänt, Godkänt or Väl godkänt plus ECTS grading. The assignments will be handed out at the lecture for each theme seminar. The assignments and your active participation in the seminars will be graded just according to whether you have "passed" or "not passed". The dates for the written test and re-test you will find on our web site (look for this course and its schedule). The format of the seminars Each seminar group will be divided into 3 sub-groups. Each sub-group will then have the task of orally introducing the topic and "leading" the discussion of the literature and the seminars assignments in one of seminars 2, 3 and 4. The introduction should be about 10 minutes (and no more than 15 minutes).

3. Kandidatuppsats, 15 hp 0.0 hp

Fördjupning i förhållande till examensfordringar Inom denna kurs i eget vetenskapligt arbete fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Mål Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär detta att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten bli väl insatt olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och hur man går tillväga för att dra väl övervägda slutsatser. Det vetenskapliga arbetet tar emellertid inte slut i och med att någon har genomfört en egen undersökning. Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och tar ansvar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium. Ventileringen av uppsatser syftar till att i praktiken demonstrera värdet av att i dialog med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter. Innehåll Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt samt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp. Undervisning Undervisningen sker i ett flertal former. På gemensamma föreläsningar presenteras råd om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Vidare organiseras lärarledda seminarier där författarna ges möjlighet att diskutera undersökningarna under arbetets gång. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där de färdiga produkterna ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats. Examination Vid examinationen läggs störst vikt vid utformningen av varje enskild students uppsats med avseende på precision i frågeställningen, teoretisk förståelse och anknytning till tidigare forskning, metodisk medvetenhet och skicklighet, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet, analytisk skärpa och djup är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen. Betygssättning Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Studenterna förväntas efter genomgången kurs ha fördjupat sina kunskaper inom något av statskunskapens delområden. Här erhålls överblick och förtrogenhet med den aktuella vetenskapliga debatten. Studenternas förmåga att självständigt analysera, utvärdera och kritiskt granska forskning och att formulera egna forskningsfrågor fördjupas liksom förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Ytterligare träning sker i att kunna presentera sina argument muntligt såväl som skriftligt på ett klart och systematiskt sätt.

Metodmedvetenhet och metodkunskap fördjupas och de färdigheter i metoder som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar utvecklas. En grundläggande insikt erhålls om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Inom ramen för arbetet med det självständiga arbetet fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: vecka 04, 2009

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

Metod

Politisk teori

Comparative Politics

  • Klesner, Joseph L Latin American Research Review : Social capital and political participation in Latin America. Evidence from Argentina, Chile, Mexico, and Peru

    Download: http://muse.jhu.edu/search/results

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lijphart, Arend Democracy in plural societies :a comparative exploration

    New Haven: Yale Univ. Press, cop. 1977

    Se bibliotekets söktjänst

  • Morlino, Leonardo Democracy between consolidation and crisis : parties, groups, and citizens in Southern Europe

    Oxford: Oxford University Press, 1998

    Se bibliotekets söktjänst

  • Rodrik, Dani One economics, many recipes : globalization, institutions, and economic growth

    Princeton: Princeton University Press, cop. 2007

    Se bibliotekets söktjänst

  • Widmalm, Sten Kashmir in comparative perspective : democracy and violent separatism in India

    Karachi: Oxford University Press, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

Svensk politik

Organisering, implementering och utvärdering

Europeiska unionen

  • Follesdal, Andreas; Hix, Simon Why there is a democratic deficit in the EU : a response to Majone and Moravcsik

    Ingår i:

    European Governance Papers

    (2005) nr. C-05-02

    Se bibliotekets söktjänst

  • Hix, Simon The political system of the European Union.

    2.: Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2005

    Se bibliotekets söktjänst

  • Jungar, Ann-Cathrine; Karlsson, Christer Folkomröstning eller parlamentsratificering : hur besluta om förslaget till konstitutionellt fördrag?

    Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), 2005

    utdrag: s. 5-39; 90-122

    Se bibliotekets söktjänst

  • EU - demokratiskt och effektivt? : två expertrapporter till EU 2004-kommittén

    Stockholm: EU 2004-komm., 2002

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lissabonfördraget

    Se bibliotekets söktjänst

  • Moravscik, Andrew In Defense of the Democratic Deficit : Reassessing the Legitimacy of the European Union

    2002

    Se bibliotekets söktjänst

  • Shackelton, M; T. Raunio, Codecision since Amsterdam - a laboratory for institutional innovation and change

    Ingår i:

    Journal of European public policy..

    s. 171-187

    Se bibliotekets söktjänst

  • Bulmer, Simon; Lequesne, Christian The member states of the European Union.

    Oxford: Oxford University Press, 2005

    Se bibliotekets söktjänst

Jämförande Mellanösternpolitik

  • Artiklar

    Se bibliotekets söktjänst

  • Brown, Nathan J. Constitutions in a nonconstitutional world : Arab basic laws and the prospects for accountable government

    New York: State University of New York ; a Wantage : b University Presses Marketing, 2002

    Valda delar.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Özdalga, Elisabeth Civil society, democracy and the Muslim world : papers read at a conference held at the Swedish Research Institute in Istanbul, 28-30 October, 1996.

    Stockholm: Swedish Research Institute in Istanbul (Svenska forskningsinstitutet i Istanbul), 1997

    Se bibliotekets söktjänst

  • Fawcett, L. (ed.) International Relations of the Middle East

    Oxford University Press, 2004

    Se bibliotekets söktjänst

  • Roy, Olivier Globalized Islam : the search for a new ummah

    New York: Columbia University Press, 2004

    Se bibliotekets söktjänst

Tragedy of the Commons? Climate Change, Energy, and the Politics of Resource Management

International Politics

  • Allison, Graham T.; Zelikow, Philip D. Essence of decision : explaining the Cuban missile crisis

    New York: Longman, 1999

    Se bibliotekets söktjänst

  • Barnett, Michael N. Finnemore, Martha Rules for the world : international organizations in global politics

    Ithaca, N.Y.: Cornell University Press, 2004

    Se bibliotekets söktjänst

  • Buzan, Barry; Wæver, Ole; Wilde, Jaap de Security : a new framework for analysis

    Boulder, Colo.: Lynne Rienner, 1998

    Se bibliotekets söktjänst

  • Carlsnaes, Walter; Risse, Thomas; Simmons, Beth A. Handbook of international relations.

    London: SAGE, 2002

    As an introduction to Foreign Policy Analysis and background article, pp. 331-349.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Hansen, L. The Little mermaid's silent security dilemma and the absence of gender

    Ingår i:

    Millennium : journal of international studies

    s. 285-306

    Se bibliotekets söktjänst

  • Huysmans, Jef Revisiting Copenhagen : or, on the creative development of a security studies agenda in Europe

    Ingår i:

    European journal of international relations.

    vol. 4 (1998) nr. 4 s. 479-505

    For a discussion of the 'Copenhagen School'.

    Se bibliotekets söktjänst

  • McSweeney, Bill Security, identity and interests : a sociology of international relations

    Cambridge: Cambridge University Press, 1999

    For a discussion of the "Copenhagen School"

    Se bibliotekets söktjänst

  • Strange, Susan States and Markets : An Introduction to International Political Economy

    New York: Basil Blackwell, 1998

    Se bibliotekets söktjänst