Kursplan för Kvantfysik

Quantum Physics

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 10 högskolepoäng
  • Kurskod: 1FA521
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Fysik G2F

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5)
  • Inrättad: 2008-03-13
  • Inrättad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2009-06-10
  • Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Gäller från: HT 2009
  • Behörighet:

    Linjär algebra, En- och Flervariabelanalys, Transformmetoder, Mekanik II, 5 hp eller Mekanik I, 7,5 hp, Elektromagnetism I, Vågor och optik och Fysikens matematiska metoder eller motsvarande kurser.

  • Ansvarig institution: Institutionen för fysik och astronomi

Mål

Kursen behandlar begrepp och arbetsmetoder, som används inom den moderna fysiken, speciellt elektronhöljets fysik.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

  • redogöra för korrespondensprincipen och dess tolkning.
  • redogöra för den grundläggande kvantmekanikens språk och formalism och beskriva kvantfenomen inom elektronhöljets fysik med denna formalism.
  • utföra elementära teoretiska studier och beräkningar av atomer och molekyler utifrån kvantmekaniska samband.
  • utföra spektroskopiska undersökningar av olika ämnen och tolka resultaten i kvantiserade storheter.
  • redogöra för kvantfysikens framtida tillämpningar inom teknik och samhälle.

Innehåll

Kvantfysikens grundläggande fenomen och experimentella bakgrund, partiklar och atommodeller, som t.ex. Rutherfords atommodell. Svartkroppstrålning, linjespektra, fotonen, fotoelektriska effekten, Comptonspridning. Bohrs atommodell. Våg-partikeldualiteten, vågfunktionen och Schrödingerekvationen, vågpaket, sannolikhetstolkning och kontinuitetsekvationen.

Endimensionella system: Egenvärdesproblem, stationära tillstånd, förväntansvärden, operatorer. Partikel i en låda, harmonisk oscillator, transmission och reflexion, Heisenbergs osäkerhetsrelationer.

Tredimensionella system: Banimpulsmoment och centralrörelse.

Enelektronatomer: Schrödingerekvationen, energiegenvärden vågfunktioner, energinivådiagram. Optisk spektroskopi på väteatomen.

Enkel störningsteori, variationsteori.

Flerelektronatomer: Spinn. Addition av impulsmoment, Identiska partiklar. Pauliprincipen. Centralfältsapproximationen, Zeemaneffekt, elektronkonfigurationer, periodiska systemet, spinn-bankoppling, termer, finstrukturnivåer. Spektroskopier.

Fermioner och bosoner. Bose-Einstein-kondensering.

Tvåatomiga molekyler:

Bindning, molekylpotentialer, molekylorbitalmodellen, elektronkonfigurationer. Energinivådiagram. Vibrations- och rotationsrörelser, övergångar.

Tolkningar av kvantmekaniken.

Laborationer: Fotoelektrisk effekt. Optisk spektroskopi. Röntgenspektrum (fluorescens, elementanalys).

Undervisning

Föreläsningar, lektionsövningar, experimentella och datorbaserade laborationer. Undervisningen kan vid behov ges på engelska.

Examination

Skriftlig tentamen vid kursens slut (9 av 10 hp). För godkänd kurs fordras även godkänd

laborationskurs (1 av 10 hp). Laborationsrapporter med eventuellt förekommande inlämningsuppgifter

och/eller duggor bildar tillsammans med den skriftliga tentamen underlag för slutbetyget. Om ett

bonussystem används, ges endast bonus vid sluttentamen och vid första ordinarie omtentamen.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: HT 2009

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

Kompendier bredvidläsning: