Kursplan för Statskunskap C

Political Science C

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK079
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Statskunskap G2E

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2009-06-15
  • Reviderad av: Statsvetenskapliga institutionens styrelse
  • Gäller från: vecka 36, 2009
  • Behörighet: Statskunskap B.
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
- självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, svensk politik, jämförande politik, förvaltningspolitik alternativt internationell politik
- urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna
- tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder
- självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats
- självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger.
- aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delmoment.

Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.

Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa fördjupningskurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen. Delkurserna är svensk politik, jämförande politik, europapolitik, internationell politik, politisk teori, utvärdering och implementering, mellanösternpolitik samt utvecklingspolitik.

Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.

1. Methods, 7,5 hp 0.0 hp

Mål Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär - ha god kunskap om skillnaden mellan beskrivande och förklarande frågeställningar - ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter - ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband - ha god förmåga att tolka resultat från enklare kvalitativa och kvantitativa analyser - ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator - ha grundläggande kunskap om statistisk inferens Innehåll Kursen är inriktad på ett studium av olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge de studerande insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen. Undervisning Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala moment samt ger därtill en introduktion till statistisk bearbetning med hjälp av dator. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får den studerande i en mindre grupp möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Inför varje övningstillfälle löses ett antal övningsuppgifter. Varje studerande formulerar därvid sina svar individuellt och i skriftlig form. Lösningarna diskuteras utförligt på det efterföljande seminariet under ledning av en seminarielärare. Examination Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd). Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). För godkänt betyg krävs att den studerande: - deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter - erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - visa god metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa sådan färdighet i metodkunskaper som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar - visa grundläggande insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

2a. Political theory, 7,5 hp 0.0 hp

Demokratin och dess rättfärdigande Kursen ges vt 2010 i samarbete med Institutionen för praktisk filosofi. Ges i mån av resurser. Innehåll Sedan slutet av 2000-talet har normativ demokratiteori fått en mer moralfilosofisk inriktning. Denna förändring hänger samman med en större acceptans inom statskunskapen för en mer renodlad normativ samhällsvetenskaplig forskning – en utveckling som tog fart i och med att Rawls publicerade sitt banbrytande arbete A Theory of Justice 1971. Kursens övergripande tema handlar om hur man kan rättfärdiga ett demokratisk styrelseskick. Kursen anknyter därmed till de frågor om det goda styrelseskicket som ställts av filosofer och statsvetare ända sedan antiken. De idéhistoriskt mest vanlig argumenten för demokrati presenteras och diskuteras. Kursen består av tre moment. I det första ges en allmän introduktion till normativ demokratiteori. Här behandlas även begreppsliga och empiriska frågor inom demokratiteori. En presentation ges av de viktigaste statsvetenskapliga demokratiteorierna - elitistisk, deltagardemokratisk och deliberativ demokratiteori. På det andra momentet, som har en mer moralfilosofisk inriktning, diskuteras olika förslag på grundläggande principer som kan rättfärdiga demokrati - till exempel jämlikhet, autonomi, maximering av välfärd eller att nå kunskap om moraliska sanningar. Även frågor som rör politisk auktoritet behandlas. På det tredje momentet, diskuteras generella normativa konsekvenser av olika argument för demokrati. Det kan till exempel gälla gränsdragning mellan demokratiska enheter, global demokrati, demokrati och kulturell tolerans, demokrati och jämställdhet etc. Mål Kursens mål är att presentera olika teorier om hur demokrati kan rättfärdigas. En översikt ges över utvecklingen i modern demokratiteori. Efter genomgången kurs förväntas studenterna: - ha en grundläggande kunskap om olika riktningar inom modern demokratiteori. - kunna identifiera och kritiskt diskutera olika grundläggande argument för demokrati. - kunna härleda och diskutera politiska konsekvenser av olika argument för demokrati. - kunna tillämpa olika normativa demokratiteorier på dagsaktuella konstitutionella frågor. - kunna formulera en egen välgrundad demokratisyn som rör demokratins rättfärdigande och dess allmänna institutionella utformning. Examination Examination sker dels i form av aktivt deltagande i seminariediskussioner, dels i form av ett kurs-pm som ventileras på ett slutseminarium. Betyg ges enligt skalan Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges enligt ECTS-systemets skala.

2b. Comparative Politics: Conflicts, Democratisation, Institutions and Global Development, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2009, i mån av resurser. Course description The course deals with some of the central theoretical problems in comparative politics. Why do some people decide to use a gun instead of the ballot when trying to influence politics? What explains differences in degrees of democratisation? Which role do domestic and international factors play in a process of development? What is the role of history – path dependence – for the success of democracy? Can different institutions help solve ethnic conflicts or create justice? These theoretical problems are discussed in the course literature with reference to empirical research on the US, Europe, South Asia, Latin America, as well as from a global perspective. The goals of the course The course aims at providing a good understanding of research in the field of comparative politics. It should provide good knowledge of important research contributions and research strategies that aim at, or are useful for, describing and explaining political and ethnic conflicts, socialisation, democratisation, development, in an extensive geographical comparative context, in developed as well as developing parts of the world. Also, the choice of literature and cases studied has been made to give examples of different designs of research projects that should be useful for students preparing their C/D/master-level thesis project. Contents Comparative politics is a strange name. It is strange because what you find under the label comparative politics – and its synonyms in other languages – often is not (explicitly) comparative. Most of the time it simply is "politics in other countries"; other, that is, than the home country of the author. The conventional distinction between comparative and international politics is that the former deals with politics in other countries, and the latter between countries; this is more easy to remember if one thinks of another common name for the latter – international relations. But clearly there are interesting questions to ask where this demarcation will not hold, not least in the post-11-September-world . If comparative politics is politics in other countries, then it is indeed a lot. Therefore we must make choices what to study. One option would be to attempt to see the world's political systems as a number of fairly distinct categories, and to learn about these categories and their cases. This has been attempted by numerous text book authors. Another choice is to study a number of constitutional systems in the world. This course is built on another logic. We have chosen to focus on some central research problems in comparative politics. The overall problems concern democracy, conflicts, institutions (rules), justice and development. This is chosen because important parts of research in political science concern these issues, and secondly because these issues are important to many people in many countries; two overriding criteria for any research or teaching in social science. Within this theme the course focuses on these three issues: - Ethnic Conflicts and Mobilisation - Consolidation or Crisis - Global Perspectives on Justice and Development The choice of theme(s) and literature is a conscious attempt to bridge the unfortunate divide between studies of the West and "the rest". The idea is that we can learn more about industrialized countries, former socialist countries and so-called Third World countries by not separating them but studying them together. Apart from the books required to be read, the course will make use of some academic articles. One purpose of using these articles is to give you an idea about current debates in international research. All articles will be available for free via the Uppsala University Library. Within the allocated teaching resources there are a number of seminars you can attend. This is a conscious choice on our part – we hope that all of you will take an active part in the discussions we will have during the three seminars. Therefore we also encourage you to write and hand in the papers/assignments for each of the seminars (more below). We have achieved our objective with this course if, in at the end of it, you think you have a better (or even much better) grasp of some substantial empirical, or political, problems in the contemporary world and some orientation in a few current debates in international research. Examination Research design-proposal. Final paper. Written exam. Remember that you must register for this exam ca 12 days before on our web site. Seminars There are three seminars in this course. The instructions for each of the first two seminars will be handed out at the lecture preceding the seminars. Instructions for the book report This is a compulsory exercise in the course. Select one of the "classics" listed above. Before the deadline, hand in your reading report on the book (1900 – 2200 words). In the reading reports students are expected to survey the literature and critically discuss its strengths and weaknesses. Please note that this report should be handed in electronically. Save the file in Word or PDF format, and send it to Sten Widmalm (sten.widmalm@statsvet.uu.se). The deadline will be announced in the beginning of the course. If you fail to hand in your book report on time or if you do not participate in the seminar, the course teacher will assign a book for you which will be complemented with a written take-home exam. The "Research design" seminar (formulated by Hans Blomkvist and slightly modified by Sten Widmalm) The task for the fourth and last seminar is to write – together with another student – a research design. Using 2-3 pages you shall i) by using the literature for this course ii) formulate a researchable hypothesis (or question) iii) and suggest how the hypothesis could be verified or falsified through a comparative study iv) and, finally, suggest what kind of data you would need to 'test' your hypothesis The purpose of this assignment is to teach or train you to be intellectually sharp in two respects: - What is in fact stated about empirical reality (in descriptive or causal terms) by one or several scholar(s)? - How can you find out if that statement is true? 1) If you can find two contrasting or even contradictory hypotheses – which often are "hidden" as if it was a formulation shown to be true – in the course literature, so much the better. You may use this assignment/paper as a preparation for your C-essay, but it is not required. If you want you are free to pretend that you will have almost unlimited resources at your disposal to do your study. One could spend a year, or more, on a task like this. But that is not the intention or idea. You are very welcome to discuss your choice of topic with us, especially in the breaks between during lectures! The task is formulated against the background of a claim made by Harry Eckstein (1998) that political science and comparative politics suffers from a scarcity of theories and a scarcity of data. This might sound contradictory. How could there be a dearth of theories and data at the same time? But Eckstein's argument is that political science has not been terribly good at developing empirical hypotheses and theories about patterns and causal connections. And at the same time our profession has been weak in systematically examining and investigating the hypotheses we have, after all. We have been much better at developing what Eckstein calls meta-theories, like Marxism, rational choice, system theory etc. He likens these meta-theories with languages; we can state similar things about social worlds in different languages (meta-theories). And many "battles" in political and social science are like fights over whether we should speak 'English' or 'Swedish' or 'Chinese'. This task is to encourage you to find out what the authors substantially (try to) say; no matter which 'language' they say it in. Another way to phrase what Eckstein calls for is of course scientific cumulation. In courses in method we teach and we learn that science and social science develops cumulatively. But one may doubt whether that hold true for social sciences and humanities. With just a slight exaggeration I think we instead invent the wheel over and over again. But if that is the case – how come? For two reasons, I think. First, human interaction and societies are enormously more complicated than anything natural scientists study (cf a video interview with Ilya Prirogine). You can think about this in terms of our brain. There is nothing more complicated in our world than the human brain, which is becoming more and more known through research. And what we as social scientists and historians are studying are many – hundreds, millions – brains in interaction. Brains that are very intelligent, capable of strategic interaction, long memories (sometimes communicated over generations), and a strong sense of symbols and culture. On top of this, many social scientists use very simple theories and models to explain (parts of) this human interaction. No wonder social science has problems. The second reason for the lack of cumulation, I think, is the high premium on originality in humanities and (most) social sciences. If you want to be famous my advise is: Invent a "new theory". Or even just a new word. Something relatively simple that can be understood – or misunderstood, for that matter – and debated in any news paper in the world. And precisely because of the comparatively weak knowledge base we have in social science, few people will be able to say that your theory is simply wrong. As you have understood by now, my plea is for development of theory and 'testing' of theories in concert with each other. And this paper is a small attempt to "push" you in that direction. I hope that you will read the books and the articles for this course from this intellectual perspective: What is hypothesised here and what is (or seems to be) shown to be the case? How can I question this or parts of this theory? This is a compulsory task in the course. Please note that this report should be handed in electronically. Save the file in Word or PDF format, and send it to Sten Widmalm (sten.widmalm@statsvet.uu.se). The deadline will be announced in the beginning of the course. If you fail to hand in your paper on time and/or do not participate in the seminar, the course teacher will assign a book for you which will be complemented with a written take-home exam. 1)'True' is not meant with a big T here. One may believe what modern theory of science teaches us: that the truth is always preliminary and may be refuted by later theories or discoveries. But I do (emphatically) not believe in some 'post-modernist' jargon that reality does not exist because we construct it. Some important human interaction is full of construction and symbolism – like an insult. Some other interaction is not – like a killing bullet. (The reason for and the effect of this bullet may of course have been constructions, but that is another matter).

2c. The European Union, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2009, i mån av resurser. Innehåll Europeiska unionen studeras från synpunkten av hur nationellt, mellanstatligt och överstatligt beslutsfattande kombineras på olika sakområden. Kursen syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är dess kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. Dessutom studeras unionens politikområden: vilka kompetenser har delegerats till unionen och varför? För det andra ges en orientering kring det grundläggande konstitutionella problem som unionen har att hantera. I vilken utsträckning är unionen ett demokratiskt och effektivt politiskt system? Vilka möjligheter att reformera den nuvarande konstruktionen står till buds? Vilka blir konsekvenserna av ett nytt grundfördrag för unionen? För det tredje studeras hur medlemskap i unionen påverkar medlemsländerna och arbetet med policybeslut och implementering på nationell nivå. Pågår det en europeisering av medlemsstaterna och vilka är i så fall mekanismerna bakom denna process? Hur har parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet? Mål Efter genomgången kurs förväntas studenterna: - ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system - ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, dess kompetenser och funktioner - ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen - ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden - ha en grundläggande förståelse för de konstitutionella problem som är knutna till EU:s konstruktion - ha en grundläggande förståelse för vilka möjligheter som står till buds för att reformera EU - ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen - ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet. Undervisning Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter. Examination Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tilläggsinformation ges i enlighet med den sjugradiga ECTS-skalan. För godkänt på kursen krävs: (1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment; (2) betyget godkänd på skriftlig tentamen. För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 ovan är uppfylld, att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

2d. Swedish politics, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2009, i mån av resurser. Mål Målet för denna kurs är att ytterligare fördjupa de kunskaper om framväxten av det svenska politiska systemet och dess samtida utformning som erhållits på kurserna "Medborgare, stat och politik"(A) och "Svensk politik och förvaltning" (B). Särskilt läggs vikt vid att fördjupa insikterna i avseenden där den svenska politiska utvecklingen och utformningen skiljer sig från andra likartade, avancerade, industriländer samtidigt som ett implicit jämförande perspektiv ändå löper genom kursen. Målet är att stärka studenternas förmåga att muntligt redovisa ett material inför gruppen genom att antingen i grupp eller enskilt genomföra en empirisk "fallstudie" i anslutning till kurslitteraturens tema. Den skriftliga analysförmågan tränas genom inlämning av läsrapporter. Innehåll Kursen har ett historiskt såväl som samtida fokus. I kursens första del behandlas Sveriges demokratisering från sent 1800-tal och fram till andra världskriget, en process som i ett jämförande perspektiv var oväntat fredlig och pragmatisk. De empiriska kunskaperna om Sveriges väg till demokrati placeras in i ett internationellt teoretiskt ramverk där konsolideringsprocesserna under mellankrigstiden i andra delar av Europa sätter Sverige i perspektiv. Politiken under stora delar av 1900-talet har i Sverige präglats av den socialdemokrati som i allians med andra politiska krafter byggt upp en välfärdsstat som fortfarande är bland de mest vittomfamnande vi känner till. Socialdemokratins historia i Europa, med särskilda exempel från Sverige, blir därför föremål för studier och hur socialdemokratin som politisk kraft hittade en lösning på den moderna politikens utmaning: att förena kapitalism och demokrati. I kursen andra del övergår fokus till den samtida svenska politiken. Sverige är idag världens mest post-materialiska land. Hur har det präglat utformningen av politiken? Vi behandlar ett politiskt sakområde, föräldraförsäkringens utformning som ett jämställdhetsprojekt för kvinnor och män, och går också in på frågor om hur intresseorganisationer utöver inflytande idag och hur partisystemet förändrats under trycket av den individualiseringsprocess som post-materialismen inneburit. Merparten av de böcker som kommer till användning är forskningsmonografier snarare än läroböcker med något undantag. Därtill kommer ett antal utdrag från böcker och vetenskapliga artiklar. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar/introduktioner till litteraturen, litteratur-seminarier samt en mer praktiskt orienterad "fallstudie". Examination Muntligt sker examinationen i form av aktivt deltagande i seminarierna, samt presentation av fallstudien. Skriftligt i form av inlämnande av läsrapporter samt författande av en avslutande kurs-pm kring ett av kursens teman. Fördjupning i förhållande till examensfordringar På denna kurs tränas den analytiska förmågan på en mer avancerad nivå än tidigare nivåer. Den litteratur som kommer till användning är delvis krävande, och fordrar en förmåga att ur ett större material syntetisera centrala punkter. Litteraturen ställer också krav på självständig reflexion kring uppläggning, källor och slutsatser, vilket i praktiken innebär att förståelsen för ett vetenskapligt förhållningssätt tränas. De muntliga färdigheterna och förmågan att inför en grupp presentera en uppgift på ett klargörande och intresseväckande sätt är viktiga att fördjupa.

2e. Organisation, implementation and evaluation in public policy, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2010, i mån av resurser. Mål Under senare år har det inte sällan hävdats att den traditionella basen för politisk styrning har underminerats. Staten som politiskt centrum har utmanats både ovanifrån, genom ökad internationellt samarbete, och underifrån, genom en ökad betydelse av lokala politiska och administrativa enheter. Somliga hävdar rentav att det inte längre är meningsfullt att tala om stater eller politisk styrning. I denna kurs förhåller vi oss kritiskt men intresserat till denna och liknande utsagor. Vi gör det genom att diskutera betingelserna för att organisera, implementera och utvärdera styrningsförsök. Kursens mål är att studenterna ska tillägna sig färdigheter att kritiskt och självständigt beskriva, förklara och värdera inte bara enskilda reformer och styrningsförsök utan också mer generella tendenser och mönster i politiskt styrning och offentlig politik. De ska bli förtrogna med litteraturen och forskningen på området för att med den som grund själva kunna formulera fruktbara statsvetenskapliga problemställningar med avseende på politisk styrning. Kursen fördjupar studenternas förståelse för den politiska styrningens betingelser och bygger vidare på teman som introducerats på B-nivån. Efter avslutad kurs förväntas studenterna självständigt kunna problematisera och kritiskt analysera tendenser med avseende på politisk styrning generellt liksom enskild fall av organisering, implementering och utvärdering i den politiska styrningskedjan. Kursen vänder sig både till studenter som vill fördjupa sin ämneskunskap om offentlig politik och förvaltning och till studenter som söker en yrkesprofil på sina studier i statsvetenskap. En grundidé är då att självständig och kritisk analysförmåga liksom god bekantskap med den statsvetenskapliga teoribildningen är och bör vara eftersökta färdigheter i förvaltning på kommunal, statlig såväl som EU-nivå. Innehåll Kursen fokuserar särskilt tre moment i den offentliga politiken: organisering, implementering och utvärdering eller granskning. Den gör det utifrån en enkel grundtanke: hur den offentliga politiken är organiserad påverkar hur den genomförs och hur den kan och faktiskt utvärderas. Samtidigt är ett centralt tema att utvärdering och implementeringsprocesser i sig organiserar maktrelationer och styrningsmönster i den offentliga politiken. Lika viktigt som att förstå utvärderingens och implementeringens mer administrativa logiker är därför förståelsen av hur dessa påverkar det politiska systemet i stort. Organisering. På vilka sätt kan offentlig sektor organiseras? Hur går omorganisering av den offentliga sektorn egentligen till? Handlar det om rationella överväganden eller handlar det om rutiner eller rent av slump? Vad vet vi egentligen om sambandet mellan politiska problem och olika organisatoriska lösningar? Implementering. Hur omvandlas politiska intentioner till operativa handlingar och konkreta resultat? Vad förklarar myndigheters och andra berörda aktörers agerande i implementeringsprocesser och vad förklarar resultaten av myndigheters insatser och användning styrmedel? Hur används kunskap i och om implementering? I kursen diskuteras implementeringsproblemet i ljuset av den aktuella forskningen om "governance". Utvärdering. Utvärderingslitteraturen har under senare år utvecklats snabbt. Den tillhandahåller idag både en verktygslåda för den som ska göra politisk resultatanalys, en begreppsapparat för den som undrar över utvärdering som politiskt fenomen och ansatser för att studera utvärdering som intressekamp. Vilka former av utvärdering finns? Utifrån vilka värdekriterier kan och bör offentlig verksamhet och dess resultat bedömas? Hur utövas makt i och genom utvärdering och vilka är konsekvenserna av utvärderingstrenden ur ett vidare perspektiv på den offentliga politiken? Undervisning I kursen blandas föreläsningar med seminarier. Föreläsningarna syftar till att stimulera och möjliggöra effektiva studier. I detta ligger bland annat presentation och genomgång av grundläggande begrepp och teorier. Till seminarierna ska studenterna bidra med egna korta PM. Syftet är att öva den självständiga analysen. I något fall handlar det om att kritiskt analysera en empirisk undersökning med hjälp av delar av kurslitteraturen. Också inslag av case-metodik förekommer. Examination Kursen examineras genom författande och seminariebehandling av PM. Därtill kommer ett antal obligatoriska seminarier med tillhörande PM-uppgifter. Som betygs används VG (väl godkänd), G (godkänd) och (underkänd). Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

2f. Comparative Middle East Politics, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2010, i mån av resurser. Mål Kursen ämnar att ge en bred översikt, grundad i statsvetenskapliga begrepp och analysmodeller, till studenter med intresse för Mellanöstern. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha baskunskaper om de grundläggande förhållandena i regionen vad gäller stat och politik, en god inblick i de olika forskningsfronter som berör regionen samt grundläggande kännedom om pågående debatter kring tillämpliga teorier och metoder vid forskning om och i Mellanöstern. Varje student specialiserar sig under kursens gång på ett av kursens huvudteman och uppnår därmed fördjupade kunskaper. Efter genomgången kurs förväntas dessutom studenten: - uppvisa förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram, - visa förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information, - samt visa förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Innehåll Kursen ger en bred översikt över stat och politik i Mellanöstern (statsstruktur och nationsbegrepp, civilsamhälle och demokratisering, politik och religion, islamism) i ett regionalt och internationellt perspektiv (utrikes- och säkerhetspolitik, internationella relationer). Undervisning Undervisning sker genom föreläsningar och obligatoriska seminarier. Undervisningen sker på engelska. Examination Examinering sker kontinuerligt under kursens gång genom läsrapport, en muntlig redovisningsuppgift samt aktivt deltagande i seminarierna. Avslutande examination sker genom ett kurs-PM och en skriftlig tentamen. Studenten formulerar i sitt kurs-PM en egen frågeställning inom ett av kursens huvudteman och besvarar denna med hjälp av relevant teori och metod. I samband med detta utför varje student en opposition där konstruktiv kritik och vetenskapligt relevanta synpunkter framförs på en annan students PM. För slutbetyg krävs uppvisad förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram, förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Betygsättning Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd -Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). Övrigt Studenter från Orientalistprogrammet som under VT10 läser sin ordinarie T5 på programmet har företräde.

2g. Tragedy of the Commons: Climate Change, Energy, and the Politics of Resource Management, 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2010, i mån av resurser. Learning outcomes The course has two overarching goals. The first is to deepen the students' knowledge and understanding of the 'collective action dilemma' from a social science perspective. The second goal is to acquaint the students with two crucial, and interdependent, global problems: climate change and energy. As a corollary to these two goals the course will also analyse and discuss possible political solutions to the management of climate and energy issues (as well as dilemmas over natural resources more generally). To this end, the course will examine possible solutions at the international, regional, and local levels. At the global level, emphasis will be placed on international regimes such as the Kyoto Protocol. At the regional level, the European Union's efforts to combat climate change will be examined. Lastly, the course will consider how energy and climate politics are played out in the localities of developing countries. The latter includes the confluence of state policies and norms in the local community. Upon the completion of this course the students are expected to thoroughly understand the interface between politics and the challenge of addressing environmental problems and managing limited natural resources. The intent is also to provide a good foundation for students who want to pursue this topic in a C level essay in Development studies or Political Science. Content of the course The course consists of four parts: 1) Energy and Climate in Developing Countries; 2) Energy and Technology; 3) Climate Politics in a Regional Organisation: EU and Climate Change; 4)International regimes and Climate Change. Teaching The course consists of lectures, seminars, video film, and study visits to the Ångström laboratory and Uppsala Heat and Power Plant (Värmeverk). Examination and course requirements The students are examined by means of (active participation in) the seminars, written seminar assignments, and a final written exam. Participation in the four seminars is a requirement to pass the course. The written exam amounts to 55% of the course requirement, out of which you need at least half to pass. The seminars amounts to 45% of the course requirement. Seminar assignments and an active participation in the seminars is part of the course requirements, i.e. compulsory. If for some reason you cannot attend you will be given an extra assignment. The extra assignment has to be sent in before the end of the course, i.e. before the exam. If you send it in later you will be given an additional assignment. Any extra or additional assignments must be sent in (emailed) to the respective teacher/professor before the end of the semester, 5 June. If not, there will be a chance for you to do the assignment next time we give the course in February-March 2011. A summary grade for the whole course will be given according to the scale Underkänt, Godkänt or Väl godkänt plus ECTS grading. The format of the seminars Each seminar group is divided into 3 sub-groups, according to the list you sign up on during the Introductory lecture or later. (I will give you a copy of the list in the next lecture). Each sub-group (of three students) will then have the task of orally introducing the topic and "leading" the discussion of the literature/readings and the seminars assignments in one of seminars. The introduction should be about 10 minutes (and no more than 15 minutes). The assignments are below or will be handed out at the lecture for each theme seminar. The dates for the written test and re-test in 2010 you will find on our web site (look for this course and its schedule). If you miss or fail both exams the next exam will be in March 2011.

2h. International Politics , 7,5 hp 0.0 hp

GES VT 2010, i mån av resurser. Course objective and learning outcomes The aim of this course seminar is to offer a necessarily short survey of some, yet not all, sub-fields of International Relations. By the end of the seminar, students are expected to have a general sense of the field of International Relations, its traditional research focus and some of its main theories and debates. In particular, they should be able to: 1. Identify and compare the focus of several main research areas in International Relations; 2. Understand approaches within these areas with regard to their underlying theories, the methodologies they employ and their usefulness for the analysis of particular problems of international politics; 3. Analyse a particular problem of international politics with a research focus derived from one or more of these sub-fields in International Relations; 4. Present and discuss scholarly work in the field of International Relations with their peers. Course content The course identifies and analyses research within four subfields of International Relations, namely Foreign Policy Analysis, Security Studies, the study of International Organisations, as well as Transnational Networks. Teaching and course organisation The course is given in English, during the first part of the Spring semester. The course mainly consists of seminars in which we discuss the readings. Additionally, but participation is here voluntarily, there will be some documentaries which are related to the topics (e.g. Cuban Missile Crisis). The students also write a final paper. Should the seminar be overbooked, changes to the teaching organisation will apply. Course requirements 1. Seminar presentation and participation (20%). Should the seminar number allow, every student will introduce one seminar. Presenters should make a written outline (for everyone) which summarises the key points of their introduction and the main questions on which to lead the discussion. 2. Critical summaries of readings (30%). Every week, students should submit a short position paper (1-2 pages) on which they (1) summarise the main aim and/or contribution of the assigned book to the study of IR, as well as (2) ask 4-5 questions they would like to see raised and answered during the seminar. 3. Final paper (50%). The final paper is an in-depth discussion of one of the central debates encountered in the readings and/or a substantial critique of one of the books. Topics should be discussed with the course convenor in advance. Role within the general BA education As all upper undergraduate courses, this seminar contributes to the development of the students' general analytical and technical skills, including (1) the techniques and skills attached to critical analytical reading, as well as the written and oral communication of arguments and ideas, (2) the awareness of the underlying assumptions of different theories, and (3) their operationalisation within an autonomously conducted analysis. Yet, being the only IR course at a more advanced stage of the BA education it has also some particular roles. On the one hand, it wants simply to give an overview to students who, although not wanting to pursue their studies in International Relations, seek a better understanding of the study of international affairs. But its main purpose is to address the needs of those students who, after their first courses in IR, are preparing a BA thesis in International Relations and/or plan to pursue for a MA in which they wish to specialize in International Relations. For preparing these more advanced tasks, the literature choice includes a substantial theoretical component.

2 i. Gender, Politics and Citizenship, 7,5 hp 0.0 hp

GES HT 2009, i mån av resurser. Mål Efter genomgången kurs förväntas studenterna: - ha grundläggande kunskap om teorier om socialt och politiskt medborgarskap i ett könsperspektiv - ha grundläggande kunskap om hur kvinnors och mäns politiska deltagande och representation skiljer sig åt och variationen i tid och mellan olika länder - ha god kunskap om de vanligaste förklaringarna till varför det finns könsskillnader i politisk deltagande och representation - ha grundläggande kunskap om olika typer av kön- och välfärdsregimer - ha grundläggande kunskap om könstillhörighetens betydelse för politikens innehåll - ha god kunskap om olika feministiska teorier Innehåll Denna kurs sätter sökljuset på teoretiska och empiriska studier som problematiserar könstillhörighetens betydelse för möjligheten till ett jämställt politiskt och socialt medborgarskap. Utvecklingen av kvinnors och mäns politiska och sociala medborgarskap har sett olika ut. Kvinnor fick rösträtt senare än män och männen dominerar än idag det politiska beslutsfattandet. Många välfärdstater har fortfarande en social lagstiftning som i vissa avseenden utgår ifrån att män är familjeförsörjare och kvinnor mödrar och hustrur. Hur ser maktfördelningen mellan könen ut idag? Finns det ett samband mellan graden av politisk jämställdhet och politikens innehåll, t.ex. vad beträffar välfärdspolitik? Är kön viktigare än klass och etnicitet? Hur bidrar den feministiska teoribildningen till vår förståelse av dessa problem? I kursen sätts Sverige in i ett jämförande perspektiv. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och till varje seminarietillfälle skall studenterna göra en inlämningsuppgift. Kursen avslutas med ett kurs-pm. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter. Examination Examinationen sker genom seminarieaktivitet, inlämningsuppgift samt kurs-pm. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). För godkänt på kursen krävs: 1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment 2) godkända inlämningsuppgifter 3) kurs-pm

3. Kandidatuppsats 0.0 hp

Mål Kursens mål är att studenten ska förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i den process som ytterst handlar om att i seminarieform pröva ett arguments giltighet. Detta innebär att studenten efter kursen aktivt ska kunna delta i diskussioner om vetenskapliga arbeten, sina egna såväl som andras. Studenten ska, som författare, opponent och seminariedeltagare, kunna förhålla sig kritiskt till olika påståenden, ge och ta konstruktiv kritik samt bedöma en undersöknings bidrag i ett vidare sammanhang. Detta innebär konkret att studenten genom uppsatsarbetet tränas i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning av relevans för den ställda frågan, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Ett av delmålen blir därmed att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in relevant material. Studenten ska ges konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och kunskap om hur dessa kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten sätta sig in i olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och lära sig vad som krävs för att dra korrekta slutsatser. Det vetenskapliga arbetet tar emellertid inte slut i och med att någon har genomfört en egen undersökning. Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och ansvarar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium. Ventileringen av uppsatser syftar till att i dialog med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter. Innehåll Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Vid ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp. Undervisning Undervisningen sker på olika sätt På gemensamma föreläsningar ges råd om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Vidare organiseras lärarledda seminarier där författarna ges möjlighet att diskutera undersökningarna under arbetets gång. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där den färdiga undersökningen ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats. Examination Till grund för bedömningen av det självständiga arbetet ligger i huvudsak den uppsats studenten lämnat in. Hur studenten kan besvara frågor om sitt arbete och vid seminariet förtydliga hur det genomförts, hur slutsatser dragits och hur alternativa lösningar kan se ut, tas också med i den slutliga bedömningen av uppsatsens kvalitet och vid betygsättningen. Opponenten ska kunna identifiera relevanta frågor vad gäller uppsatsens centrala delar, såsom frågeställning, syfte, metod, analys och slutsatser. Opponenten förväntas kunna ge konstruktiv kritik och klargöra såväl förtjänster som brister hos uppsatsen, samt ge förslag till förbättringar. Motsvarande krav gäller också för övriga seminariedeltagare vilka förväntas bidra aktivt till diskussionen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). Fördjupning i förhållande till examensfordringar På denna kurs i eget vetenskapligt arbete lär sig studenten att ställa och besvara vetenskapliga frågor genom att lägga upp och genomföra en egen undersökning, med allt vad detta innebär av planering, teorianknytning och metodval. Studenten bibringas även kunskap om hur man, både i skriftlig och muntlig form redogör för och diskuterar de argument och slutsatser som ligger till grund för den egna studien. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad utredande verksamhet.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Studenterna förväntas efter genomgången kurs ha fördjupat sina kunskaper inom något av statskunskapens delområden. Här erhålls överblick och förtrogenhet med den aktuella vetenskapliga debatten. Studenternas förmåga att självständigt analysera, utvärdera och kritiskt granska forskning och att formulera egna forskningsfrågor fördjupas liksom förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Ytterligare träning sker i att kunna presentera sina argument muntligt såväl som skriftligt på ett klart och systematiskt sätt.

Metodmedvetenhet och metodkunskap fördjupas och de färdigheter i metoder som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar utvecklas. En grundläggande insikt erhålls om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Inom ramen för arbetet med det självständiga arbetet fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: vecka 36, 2009

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

Metod

Politisk teori

Comparative Politics

  • Articles,

    Se bibliotekets söktjänst

  • Klesner, Joseph L Latin American Research Review : Social capital and political participation in Latin America. Evidence from Argentina, Chile, Mexico, and Peru

    Vol. 42, No. 2, June 2007. Download: http://muse.jhu.edu/search/results

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lijphart, Arend Democracy in plural societies :a comparative exploration

    New Haven: Yale Univ. Press, cop. 1977

    Se bibliotekets söktjänst

  • Mandle, Jay R. Globalization and the poor

    Cambridge: Cambridge University Press, 2003

    Se bibliotekets söktjänst

  • Some Comparative Classics,

    Pick one of the following 'classics' for your book report. Almond, G. A., & Verba, S. (1963 (1989)). The Civic Culture - Political Attitudes and Democracy in Five Nations. Newbury Park: Sage Publications. Arendt, H. (1968). Totalitarianism. Orlando, Florida: Harcourt Brace & Company. Bratton, M., & van de Walle, N. (1997). Democratic Experiments in Africa. New York: Cambridge University Press. Evans, P., Rueschemeyer, D., & Skocpol, T. (1985). Bringing the State Back In. Cambridge: Cambridge University Press. Linz, J. J. (1978). The Breakdown of Democratic Regimes. Baltimore: The Johns Hopkins University Press. Lipset, S.M. (1994 [1959]). Political Man - The social bases of politics. Baltimore: Johns Hopkins University Press. Myrdal, G. (2008 [1968]). Asian Drama. Kalyani Publishers Ostrom, E. (1990). Governing the Commons The Evolution of Institutions for Collective Action. Cambridge: Cambridge University Press. Przeworski, A. (1985). Capitalism and Social Democracy. Cambridge: Cambridge University Press. Putnam, R. D. (1992). Making democracy work - Civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J: Princeton University Press.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Widmalm, Sten Kashmir in comparative perspective : democracy and violent separatism in India

    Karachi: Oxford University Press, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

Svensk politik

  • Acta Sociologica,

    Svallfors, Stefan 'The End of Class Politics? Structural Cleavages and Attitudes to Swedish Welfare Policies' ur Acta Sociologica, 1995 Vol 38, issue 1. se www.ub.uu.se

    Se bibliotekets söktjänst

  • Alexander, Gerard The sources of democratic consolidation

    Ithaca, N.Y. ;a London: Cornell University Press, 2002

    Läs kapitel: "Consolidation into the Future and outside Europe".

    Se bibliotekets söktjänst

  • Berggren, Henrik; Trägårdh, Lars Är svensken människa? : gemenskap och oberoende i det moderna Sverige

    Stockholm: Norstedt, 2006

    Kapitel 2: "Statsindividualismen".

    Se bibliotekets söktjänst

  • Berman, Sheri The primacy of politics : social democracy and the making of Europe's twentieth century

    Cambridge: Cambridge University Press, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

  • Edwardsson, Anders En annorlunda historia

    Stockholm: Timbro, 2009

    Se bibliotekets söktjänst

  • Klinth, Roger Pappaledighet som jämställdhetsprojekt

    SOU 2005:66 se www.regeringen.se

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lewin, Leif Ideologi och strategi : svensk politik under 130 år.

    5. uppl., med nytt EU-kapitel: Stockholm: Norstedts juridik, 2002

    Läs följande kapitel: "Kapitel 3 Rösträtten" "Det strategiska handlandet i politiken"

    Se bibliotekets söktjänst

  • Naurin, Daniel Den demokratiske lobbyisten.

    Umeå: Boréa, 2001

    Se bibliotekets söktjänst

  • Olsson, Stefan Den svenska högerns anpassning till demokratin

    Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2000

    Se bibliotekets söktjänst

  • Stanfors, Maria Mellan arbete och familj : ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige

    Stockholm: SNS förlag, 2007

    Läs kapitel: "Kombinationen arbete och familj".

    Se bibliotekets söktjänst

  • Svensson, Torsten; Öberg, PerOla Labour Market Organisations' Participation in Swedish Public-Policy-Making

    Ingår i:

    Scandinavian political studies

    (2004) s. 295-315

    Se bibliotekets söktjänst

  • Sörensen, Kerstin; Bergqvist, Christina Gender and the social democratic welfare regime : a comparison of gender-equality friendly policies in Sweden and Norway

    Stockholm: National Institute for Working Life (Arbetslivsinstitutet), cop. 2002

    Se bibliotekets söktjänst

  • Theory and Society,

    Pakulski, Jan och Malcolm Waters 'The reshaping and dissolution of social class in advanced society 'ur Theory and Society, Vol 25, sid 667-691 se www.ub.uu.se

    Se bibliotekets söktjänst

  • Trägårdh, Lars; Blennberger, Erik Tillit i det moderna Sverige : den dumme svensken och andra mysterier

    1. uppl.: Stockholm: SNS förlag, 2009

    Läs: "Den dumme svensken och allemansrättens magi".

    Se bibliotekets söktjänst

Organisering, implementering och utvärdering

  • Ahlbäck, Shirin Att kontrollera staten : den statliga revisionens roll i den parlamentariska demokratin

    Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 1999

    Kap 4 & 5 delas ut som underlag till Seminarium 2.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Evaluation,

    Valovirta, Ville (2002) "Evaluation Utilization as Argumentation", Evaluation, 8 (1): 60-80

    Se bibliotekets söktjänst

  • Governance,

    Lundqvist, Lennart J. (2001) 'Implementation from Above? The Ecology of Sweden's New Environmental Governance', Governance 14:319-37

    Se bibliotekets söktjänst

  • Hertting, Nils; Vedung, Evert Utvärderingspraktik och styrningsdoktriner : Fallet Storstadssatsningen

    Lund: Studentlitteratur, 2009

    Kommande.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Hill, Michael J.; Hupe, Peter L. Implementing public policy : an introduction to the study of operational governance

    2. ed.: Los Angeles ;a London: SAGE, cop. 2009

    Se bibliotekets söktjänst

  • Pierre, Jon; Peters, B. Guy Governance, politics and the state.

    Basingstoke: Macmillan ; New York, 2000

    Valda delar.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Policy Studies Journal,

    Lundin, Martin (2007) "When Does Cooperation Improve Public Policy Implementation?", Policy Studies Journal 35(4):629-652

    Se bibliotekets söktjänst

  • Power, Michael The audit society : rituals of verification

    Oxford: Oxford Univ. Press, 1999

    Valda delar.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Gustavsson, Sverker; Hermansson, Jörgen; Holmström, Barry Statsvetare ifrågasätter : Uppsalamiljön vid tiden för professorsskiftet den 31 mars 2008

    Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2008

    Läs kapitel: Hertting, Nils (2008) 'Utvärdering som politik'.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Vedung, Evert Utvärdering i politik och förvaltning

    3., [omarb. och uppdaterade] uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2009

    Se bibliotekets söktjänst

Europeiska unionen

  • Arbetsmaterial,

    Ändringar/tillägg av artiklar kan förekomma.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Bergqvist, Christina Tillhörframtiden enbart männen? En analys av EU, framtidskonventet och jämställdheten.

    Ingår i:

    Florin, Christina; Bergqvist, Christina; Institutet för framtidsstudier, Framtiden i samtiden : könsrelationer i förändring i Sverige och omvärlden.

    Stockholm: Institutet för framtidsstudier, 2004

    s. 324-343

    Se bibliotekets söktjänst

  • Follesdal, Andreas; Hix, Simon Why there is a democratic deficit in the EU : a response to Majone and Moravcsik

    Ingår i:

    European Governance Papers

    (2005) nr. C-05-02

    Se bibliotekets söktjänst

  • Hix, Simon The political system of the European Union.

    2.: Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2005

    Se bibliotekets söktjänst

  • Jungar, Ann-Cathrine; Karlsson, Christer Folkomröstning eller parlamentsratificering : hur besluta om förslaget till konstitutionellt fördrag?

    Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), 2005

    utdrag: s. 5-39; 90-122

    Se bibliotekets söktjänst

  • EU - demokratiskt och effektivt? : två expertrapporter till EU 2004-kommittén

    Stockholm: EU 2004-komm., 2002

    Den Europeiska unionens nuvarande problem och framtida vägval.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lissabonfördraget

    Se bibliotekets söktjänst

  • Moravscik, Andrew In Defense of the Democratic Deficit : Reassessing the Legitimacy of the European Union

    2002

    Se bibliotekets söktjänst

  • Shackelton, M; T. Raunio, Codecision since Amsterdam - a laboratory for institutional innovation and change

    Ingår i:

    Journal of European public policy..

    s. 171-187

    Se bibliotekets söktjänst

  • Bulmer, Simon; Lequesne, Christian The member states of the European Union.

    Oxford: Oxford University Press, 2005

    Se bibliotekets söktjänst

Jämförande Mellanösternpolitik

Tragedy of the Commons? Climate Change, Energy, and the Politics of Resource Management

  • Articles

    Articles from scientific journals, ca 800 pages. Readings for Seminar 1 (Hans Blomkvist) Hardin, Garrett, 1968. The Tragedy of the Commons, Science, 162:1243-8. Holdren, John, 2008. Science and technology for sustainable well-being, Science, 319:424-434. Lemos, Maria Carmen & Arun Agrawal, 2006. Environmental Governance, Annual Review of Environment and Resources, 31:297-325. Lewis, Joanna, 2007. Technology acquisition and innovation in the developing world: Wind turbine development in China and India, Studies in Comparative International Development, 42:208-232. Ostrom, Elinor, 1990. Governing the Commons. Cambridge University Press. Chapters 1, 2, 3, and 6. Sagar, Ambuj & Sivan Kartha, 2007. Bioenergy and Sustainable Development?, Annual Review of Environment and Resources, 32:131-67. Scholz, John & Ramiro Berardo, Brad Kile, 2008. Do networks solve collective action problems? Credibility, search, and collaboration, The Journal of Politics, 70:393-406. UNDP, 2007. Human Development Report 2007/08: Fighting Climate Change. Human Solidarity in a Divided World. Pp 1-69. Available at: www.undp.org The following are not part of course readings, but provide excellent (and long) list of references of high value if you will write your C thesis on this topic: Poteete, Amy & Elinor Ostrom, 2008. Fifteen years of empirical research on collective action in natural resource management, World Development, 36:176-195. Pretty, Jules & Hugh Ward, 2001. Social capital and the environment, World Development, 29:209-227 Readings for Seminar 2 (Simon Tyrberg) Eriksen, P B & T Ackermann, H Abildgaard, P Smith, W Winter, J Rodriguez Garcia, 2005. System Operation with High Wind Penetration, IEEE power & energy magazine. Nov/Dec, pp.65-74. Jan's Volvo is rolling on Hydrogen. Dagens Nyheter February 14th, 2009. Leijon, M., Skoglund, A., Waters, R., Rehn, A., Lindahl, M, 2008. On the Physics and Economics of Renewable Electric Energy Suorces - part I utilization, to be published in World Scientific and Engineering Academy and Society (WSEAS) transactions. Weisser, Daniel, 2006. A guide to life-cycle green-house gas (GHG) emissions from electric supply technologies, Energy, 32:1543-1559. Readings for Seminar 3 (Christer Karlsson) Christoff, Peter. 2006. 'Post-Kyoto? Post-Bush? Towards an Effective 'Climate Coalition of the willing'', International Affairs, 82:5, 831-860. Gupta, Joyeeta & Lasse Ringius. 2001. 'The EU's Climate Leadership: Reconciling Ambition and Reality', International Environmental Agreements: Politics, Law and Economics, 1:2, 281-299. Schreurs, Miranda A. & Yves Tiberghien. 2007. 'Multi-Level Reinforcement: Explaining European Union Leadership in Climate Change Mitigation', Global Environmental Politics, 7:4, 19-46. Vogler, John. 1999. 'The European Union as an Actor in International Environmental Politics', Environmental Politics, 8:3, 24-48. Readings for Seminar 4 (Charles Parker) Prospects for international cooperation Christoff, Peter (2006). 'Post-Kyoto? Post-Bush? Towards an effective climate coalition of the willing,' International Affairs, Volume 82, Number 5. Victor, David G. (2006). 'Toward Effective International Cooperation on Climate Change: Numbers, Interests and Institutions', Global Environmental Politics, Volume 6, Number 3. Aldy, Joseph E. and Stavins, Robert N. (2007) 'Architectures for an international global climate change agreement: lessons for the international policy community,' in J. Aldy and R. Stavins (eds) Architectures for Agreement, Cambridge University Press. Climate change as a security issue Nordås, Ragnhild and Gleditsch, Nils Petter (2007). 'Climate change and conflict,' Political Geography, Volume 26, Number 6. Barnett, Jon and Adger, W. Neil (2007). 'Climate change, human security and violent conflict?' Political Geography, Volume 26, Number 6. Recommended reading: For those who would benefit from an overview of the environment and world politics please see: Volger, John (2005). 'Environment,' in B. White, R. Little and M. Smith Issues in World Politics, Palgrave. Or Volger, John (2008)'Environmental issues,' in J. Baylis, S. Smith and P. Owens (eds) The Globalization of World Politics. Oxford: Oxford University Press., pp.350-368

    Se bibliotekets söktjänst

  • Ostrom, Elinor Governing the commons : the evolution of institutions for collective action

    Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1990

    Chapters 1, 2, 3, and 6

    Se bibliotekets söktjänst

International Politics

  • Allison, Graham T.; Zelikow, Philip D. Essence of decision : explaining the Cuban missile crisis

    New York: Longman, 1999

    Se bibliotekets söktjänst

  • Barnett, Michael N. Finnemore, Martha Rules for the world : international organizations in global politics

    Ithaca, N.Y.: Cornell University Press, 2004

    Se bibliotekets söktjänst

  • Fierke, K. M. Critical approaches to international security

    Cambridge: Polity, 2007

    Se bibliotekets söktjänst

  • Keck, Margaret E.; Sikkink, Kathryn Activists beyond borders : advocacy networks in international politics

    Ithaca, N.Y.: Cornell University Press, 1998

    Se bibliotekets söktjänst

Kön/Genus, politik och medborgarskap

Kandidatuppsats