Kursplan för Statskunskap A

Political Science A

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK009
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Statskunskap G1N

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2009-08-24
  • Reviderad av: Statsvetenskapliga institutionens styrelse
  • Gäller från: HT 2009
  • Behörighet: Sh A.
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Efter genomgången A-kurs i statskunskap förväntas den studerande kunna översiktligt redogöra för och diskutera:


  • den politiska idéhistorien och olika idéers politiska konsekvenser;

  • den politiska styrelsen, förvaltningen och den offentliga politikens väsentliga huvuddrag i Sverige och andra länder;

  • det politiska deltagandets variationer;

  • de politiska problem som präglar utvecklingsländer och nya demokratier;

  • den internationella politikens utveckling under 1900-talet och EU:s utveckling samt Sveriges roll på den internationella arenan.

    Studenten skall aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer i kortare uppsats eller promemoria behandla en avgränsad frågeställning och i samband härmed:

  • ha övat sig i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial,

  • förstå värdet av, och grunderna för, god argumentation,

  • kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material, - kunna skilja på personliga åsikter och att självständigt dra slutsatser ur ett källmaterial,

  • känna till grunderna för källhänvisningar och referenser.

Innehåll

Kursen är uppdelad i tre delkurser. Kursen inleds med en delkurs i politisk teori. Här behandlas grunddragen i den politiska idéhistorien från antiken till våra dagar och politiska konsekvenser av olika idériktningar. Den andra delkursen Medborgare, stat och politik är uppdelad i tre moment. Här behandlas olika former för politisk påverkan och statens uppbyggnad utifrån ett medborgarperspektiv, den politiska styrelsen, förvaltningen och väsentliga huvuddrag i den offentliga politiken i Sverige och andra länder. De politiska problem som präglar utvecklingsländer och nya demokratier behandlas.
I den tredje delkursen diskuteras den internationella politikens utveckling under 1900-talet inklusive den svenska säkerhetspolitiken samt några av de ledande teorierna på området. Här behandlas också Europeiska Unionens historia, mål, uppbyggnad och funktionssätt samt förhållandet mellan medborgare, nationalstat och union.

Politisk teori, 3 hp 0.0 hp

Mål Kursen syftar till att göra studenterna förtrogna med några grunddrag i det politiska tänkandet och den politiska teorin. Studenten övas i att självständigt tolka och värdera några klassiska källtexter. Å ena sidan handlar det alltså om att försöka förstå det som kan förefalla märkligt (eller tvärtom förrädiskt bekant), å andra sidan om att bedöma sanningen och fruktbarheten i det som läses. Innehåll Kursen grundar sig i läsning av klassiker: dessa aktualiserar det politiska tänkandets grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, frihet, rättvisa, värdighet och dygd. Det viktigaste pedagogiska elementet i kursen är att studenterna har att lära sig förstå och utvärdera idéer som inte är deras egna, vilket sker genom så kallade disputationer, där studenter får i uppgift att företräda vissa givna ståndpunkter och försöka utveckla så goda argument som möjligt för dem. Det innebär att den politiska idéhistorien och uttolkandet av denna å ena sidan och den normativa argumentationen, alltså bedömningen om rätt och fel i politiska och moraliska frågor, å andra sidan tänks höra samman. Studenten tänks överskrida sin egen horisont genom att försöka förstå och försvara de olika politiska idéer som utvecklas i kurslitteraturen. Under seminarierna följs vanliga frågor, kring vilka studenterna får fundera och argumentera individuellt och helt efter eget huvud, av disputationer, då de i grupp får ikläda sig en annan roll och argumentera mot den motsatta ståndpunkten. De längre källtexter som läses är bland annat utdrag ur Platons Staten, som ger studenterna möjlighet att reflektera kring det politiska tänkandets uppgift och frågan om vilket sätt det kan avgöra vad som är rätt och fel. Vidare läses Nya Testamentet, som är ett viktigt element i snart sagt allt senare västerländskt politiskt tänkande: här aktualiseras i synnerhet frågan om laglydnad och uppror. Thomas Hobbes Leviathan blir utgångspunkten för en diskussion om "kontraktet" och individuellt samtycke som grund för statens anspråk på herravälde; en variation på detta tema är Jean-Jacques Rousseaus Om samhällsfördraget. Utdrag ur Karl Marx Ekonomisk-filosofiska manuskript läses och diskuteras med särskilt hänseende på idéer om alienation, maktlöshet, kapitalism, naturbehärskning och mänsklig frigörelse. Slutligen läses John Stuart Mills Om friheten, i vilken den liberala principen om att ingen handling kan förbjudas som inte skadar någon annan utvecklas – och denna princip tillämpas sedan på kontroversiella frågor. Några kortare källtexter tillkommer i arbetsmaterialet. Som lärobok tjänar Svante Nordins "Det politiska tänkandets historia". Undervisning Kursen består av ett antal föreläsningar och tre seminarier, till vilka studenterna förbereder sig genom att läsa samtlig relevant kurslitteratur och reflektera kring de frågor som de finner i arbetsmaterialet. Studenterna förväntas ta med sig kurslitteraturen till seminarierna och kunna slå upp de relevanta ställen som diskuteras. Examination För godkänt krävs aktivt deltagande i seminarierna. Till det tredje seminariet skrivs en promemoria: för godkänt krävs att studenten argumenterar självständigt men utan löst tyckande om principiella frågor och tolkningsproblem utifrån kurslitteraturen, föreläsningarna och seminarierna. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd -Godkänd - Väl Godkänd. Fördjupning i förhållande till examensfordringar Kursen anknyter till högre nivåer, både med avseende på normativa problem, statsvetenskapliga grundbegrepp och tolkning av de stora böckerna.

Tentamen Politisk teori, 3 hp 0.0 hp

Skriftlig tentamen i politisk teori. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Medborgare, stat och politik, 3 hp 0.0 hp

Mål Målet för denna grundkurs är att orientera om grundläggande begrepp, teorier och metoder på centrala områden inom statsvetenskaplig forskning samt att presentera forskningsresultat från flertalet väsentliga forskningsområden såsom demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande och politisk kultur, institutioner och dess effekter, implementering och reformverksamhet. På denna kurs är avsikten att vara bred, med målet för ögonen att skapa en första beredskap och kännedom om statsvetenskapliga grundområden hos studenterna som bäddar för senare fördjupningar på ett antal områden. Målet är att träna upp förmågan till egen analys och reflexion genom seminariediskussioner och att öva upp förmågan att utarbeta korta analytiska texter med ett självständigt valt fokus i samarbete med andra. Innehåll Denna kurs anlägger ett helhetsperspektiv på politik och politiska system, och har ett uttalat jämförande grepp. Med utgångspunkt i medborgarrollen, politisk kultur och politiskt deltagande fokuseras demokrati och demokratiseringsprocesser, det organiserade medborgarsamhället i form av partier och intresseorganisationer liksom andra kanaler för påverkan såsom media. Politiska institutioner, den legislativa och exekutiva makten ägnas utrymme, liksom statens uppbyggnad och politikens genomförande. Välfärdspolitik och reformer på det välfärdspolitiska området i ett jämförande perspektiv avslutar kursen. Kursen är empiriskt inriktad, hämtar exempel från existerande stater i olika delar av världen liksom, självfallet, från Sverige. Kursen har ett brett fokus och introducerar politik och politiska problem i de avancerade industriländerna, i det post-kommunistiska Europa och i utvecklingsländer i Asien, Afrika och Latinamerika. Bland de övriga temata som denna kurs ägnar särskild uppmärksamhet återfinns den Europeiska Unionen. Kursen är ett första grundläggande steg i en "trappa", där teman som belysts återkommer på högre nivåer. På B-nivån fördjupas kunskaperna kring demokrati och demokratisering på kursen "Demokratins problem", på C-nivån står istället medborgarpolitik i fokus och på avancerad nivå ligger fördjupningen i jämförande politik på politiska institutioner. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och eventuella gästföreläsningar kring aktuella empiriska och teoretiska teman. Examination Kursen examineras genom aktivt deltagande på de seminarier som ges och inlämning av skriftliga uppgifter. Kursen examineras också genom samförfattande av ett kurs-pm med anknytning till kurslitteraturen på Medborgare, stat och politik, men i övrigt valfritt ämne och opposition samt försvar. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Vid betygsättning av PM och den skriftliga tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Vid betygssättning av seminarierna tillämpas en tvågradig betygsskala Underkänd - Godkänd. Fördjupning i förhållande till examensfordringar Kursen baseras på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. På senare nivåer introduceras sedan forskningsböcker och andra mer krävande vetenskapliga rapporter. Avsikten är att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständighet och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna kurs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av skrivna rapporter till varje seminarium samt ett avslutande kurs-pm. Utveckling och träning av den muntliga förmågan, både på svenska och engelska, följer på C-nivån och på Master.

Course Paper, 4,5 hp 0.0 hp

Samförfattande av ett kurs-pm med anknytning till kurslitteraturen på Medborgare, stat och politik, men i övrigt valfritt ämne och opposition samt försvar.

Exam Citizens, State and Politics, 10,5 hp 0.0 hp

Delkursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Internationell politik, 3 hp 0.0 hp

Mål Kursen ska ge studenterna en översikt av och en ökad förståelse för internationell politik i allmänhet och svensk utrikespolitik i synnerhet. Kursen är upplagd så att studenterna ges möjlighet att utveckla färdigheter avseende grundläggande kommunikation (seminariediskussioner, skrivande etc.), forskning, samt analytiskt arbete. Kursen ska förbereda studenterna för studier framför allt på B-nivå men också på högre nivåer inom detta delämne, samt för kvalificerade tjänster i arbetslivet. Innehåll Fokus för kursen ligger på utvecklingen inom internationell politik under 1900- och 2000-talet, med särskild tonvikt på svenska och europeiska erfarenheter. Ett antal av de centrala teoritraditionerna och perspektiven inom forskningsfältet introduceras, exempelvis några eller samtliga av de följande: realism, liberalism, strukturalism, konstruktivism och genusteori. Utöver teoritraditionerna kommer centrala problemområden och processer inom internationell politik, såsom säkerhet, konflikt, samarbete (internationella) organisationer, integrering och utrikespolitik, att presenteras. Undervisning Undervisningen på denna kurs består av föreläsningar och seminarier. Studenterna förväntas lämna in svar på instuderingsfrågor till seminarieläraren några dagar före seminariet. Examination Aktivt deltagande i seminarierna krävs för godkänt resultat. Till det tredje seminariet ska en PM på två till fyra sidor inlämnas där kravet är att kunna föra ett resonemang om relevanta problem utifrån kurslitteratur, föreläsningar och seminarier. Kursen avslutas med skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Tentamen Internationell politik, 3 hp 0.0 hp

Kursen avslutas med skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Undervisning

Undervisningen sker i form av ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier och författande av kurs-pm. Syftet med seminarierna är att kritiskt reflektera över och diskutera litteraturen. Deltagande vid seminarierna kräver omfattande förberedelser i form av individuella studier och gruppmöten. Deltagande i undervisningen förutsätter generellt heltidsstudier. Seminariedeltagande är obligatoriskt, medan närvaro vid föreläsningarna är frivillig.

Examination

Kursen examineras genom tentamina, genom deltagande i seminarier samt genom författande av pm i anslutning till seminarierna.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen baseras främst på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. På senare nivåer introduceras sedan forskningsböcker och andra mer krävande vetenskapliga rapporter. Avsikten är här att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständigt och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna kurs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av skrivna seminarierapporter och pm som avslutar de olika delkurserna. En första träning av den muntliga förmågan ges under seminarierna och utvecklas vidare på C-nivån och på avancerad nivå.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: HT 2009

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

Politisk teori (Political Theory)

  • Arbetsmaterial

    Statsvetenskapliga institutionen,

  • Aristoteles, d 384-322 f. Kr. Blomqvist, Karin Politiken : Politika

    Partille: Åström, 1993

    eller i grekiskt original.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Hobbes, Thomas Backelin, Eva, översättare Leviathan eller En kyrklig och civil stats innehåll, form och makt

    Göteborg: Daidalos, 2004

    Eller i engelskt original: Edwin Curleys utgåva rekommenderas (Indianapolis: Hacket).

    Se bibliotekets söktjänst

  • Marx, Karl Liedman, Sven-Eric Människans frigörelse

    [Ny, rev. utg.]: Göteborg: Daidalos, 1995

    Eller i tyskt original

    Se bibliotekets söktjänst

  • Mill, John Stuart Om friheten

    [Ny utg.]: Stockholm: Natur och kultur, 1984

    Eller i engelsk original

    Se bibliotekets söktjänst

  • Nordin, Svante Det politiska tänkandets historia

    2., [utök.] uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

  • Nya testamentet, Nya testamentet

    oavsett utgåva och övers., eller i grekiskt original.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Platon, Stolpe, Jan Skrifter. Bok 3 : Staten

    Atlantis, 2003

    Eller i grekiskt original. OBS att vi starkt rekommenderar just denna, Jan Stolpes, svenska översättning.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Rousseau, Jean-Jacques Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder

    Stockholm: Natur och kultur, cop. 1994

    Eller i franskt original

    Se bibliotekets söktjänst

Internationell Politik (International Politics)

  • Breuning, Marijke Foreign policy analysis : a comparative introduction

    1. ed.: Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2007

    Se bibliotekets söktjänst

  • Tallberg, Jonas; Gustavsson, Jakob Internationella relationer

    Lund: Studentlitteratur, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

  • Nye, Joseph S. Understanding international conflicts an introduction to theory and history

    7th ed.: Harlow: Pearson Education, 2008

    Se bibliotekets söktjänst

Medborgare, stat och politik (Citizens, State and Politics)

  • Arbetsmaterial

    Statsvetenskapliga institutionen,

  • Bennich-Björkman, Li; Blomqvist, Paula Mellan Folkhem och Europa : svensk politik i brytningstid

    Liber, 2008

    Se bibliotekets söktjänst

  • Dalton, Russell J. Citizen politics : public opinion and political parties in advanced industrial democracies

    5th ed.: Washington, D.C.: CQ Press, c2008

    Se bibliotekets söktjänst

  • Hague, Rod Harrop, Martin Comparative government and politics : an introduction

    7. ed.: Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2007

    Se bibliotekets söktjänst

  • Keesing's world news archive

    Bethesda: Keesing's Worldwide,

    Läs utdrag ur Volume XI, October, 1957, United States, Page 15803: "Racial Desegregation in Schools: The Little Rock Crises"

    Se bibliotekets söktjänst

  • Linde, Jonas; Ekman, Joakim; Uhlin, Anders Demokratiseringsprocesser : teoretiska ansatser och empiriska studier

    Lund: Studentlitteratur, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

  • Möller, Tommy Svensk politisk historia : strid och samverkan under tvåhundra år

    1. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2007

    Se bibliotekets söktjänst

  • Pesendorfer, D. ”EU Environmental Policy under Pressure: Chemicals Policy Change between Antagonistic Goals”

    Ingår i:

    Environmental politics.

    s. 95-114

    Se bibliotekets söktjänst

  • Peters, B. Guy The politics of bureaucracy : an introduction to comparative public administration

    6th ed.: London: Routledge, 2008

    Se bibliotekets söktjänst

  • Petersson, Olof Den offentliga makten

    2., [aktualiserade] uppl.: Stockholm: SNS förlag, 2009

    Se bibliotekets söktjänst

  • Rothstein, Bo Politik som organisation : förvaltningspolitikens grundproblem

    3. uppl.: Stockholm: SNS förlag, 2001

    Se bibliotekets söktjänst

  • Selin,, H. "Coalition Politics and Chemicals Management in a Regulatory Ambitious Europe"

    Ingår i:

    Global environmental politics

    s. 63–93

    Se bibliotekets söktjänst

  • Styra och ställa : förslag till en effektivare statsförvaltning : slutbetänkande från 2006 års förvaltningskommitté.

    Stockholm: Fritze, 2008

    Läs utdrag ur Bilaga 5 till SOU 2008:188: 'EU-medlemskapet och statsförvaltningen'.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Mattson, Ingvar; Petersson, Olof Svensk författningspolitik

    2. uppl.: Stockholm: SNS förlag, 2008

    Läs kapitlet: Ahlbäck Öberg, S.: 'Förvaltning och revision'.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Tallberg, Jonas EU:s politiska system

    3. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2007

    Se bibliotekets söktjänst

Versioner av litteraturlistan