Kursplan för Freds- och konfliktkunskap B

Peace and Conflict Studies B

Det finns en senare version av kursplanen.

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2FK010
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Freds- och konfliktkunskap G1F

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå
    G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

    Avancerad nivå
    A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2011-02-24
  • Reviderad av: evadreim
  • Gäller från: vecka 03, 2011
  • Behörighet: Freds- och konfliktkunskap A 20 p/30 hp, eller motsvarande
  • Ansvarig institution: Institutionen för freds- och konfliktforskning

Beslut och riktlinjer

Kursen kan ingå i Pol. mag.-programmet, Samhällsvetarprogrammet samt utnyttjas som fristående kurs.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för övergripande mönster i konflikters uppkomst, utveckling, och lösning på olika analysnivåer
- förklara och diskutera centrala frågeställningar och teorier inom konflikters uppkomst, utveckling och lösning
- jämföra och kritiskt värdera olika förklaringsmodeller för konflikters uppkomst och utveckling
- självständigt söka, insamla och värdera information och vetenskapliga arbeten om väpnade konflikter
- empiriskt identifiera och kritiskt värdera centrala hinder och problem för konfliktlösning, konflikthantering, och varaktig fred.
- självständigt genomföra en grundläggande analys av hinder och problem för konfliktlösning, konflikthantering och varaktig fred i en pågående väpnade konflikt, samt identifiera och motivera strategier för att hantera dessa problem och hinder
- aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner, genomföra kortare presentationer, samt opposition och försvar av ett självständigt arbete
- kunna känna igen och formulera en vetenskapligt relevant frågeställning
- kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant vetenskaplig litteratur
- kunna skilja mellan beskrivande, förklarande och värderande studier
- förstå grunderna i olika metoder för att beskriva, förklara och värdera, i synnerhet olika slag av jämförande metod
- förstå behovet av att definiera begrepp, teoretiskt och empiriskt
- vara bekant med olika strategier för att generalisera samt förstå generaliseringsbegreppets innebörd
- förstå skillnaden mellan primärmaterial, sekundärmaterial och litteratur
- ha kännedom om de viktigaste samhällsvetenskapliga datainsamlingsmetoderna
- ha grundläggande kunskaper om källkritik
- kunna diskutera vetenskapliga texter utifrån en metodologisk synvinkel

Innehåll

Kursens syfte är att fördjupa förståelsen av teoretiska och empiriska problem vid studiet av väpnade konflikters uppkomst, utveckling och lösningar. Fokus inriktas på konfliktprocesser (uppkomst, utveckling och lösningar) inom och mellan stater, där olika analysnivåer, t.ex. individ, grupp, stat och regional nivå, beaktas.

Kursen syftar vidare till att ge en introduktion till teoretiska och metodiska frågor inom freds- och konfliktforskningen, samt att öva förmågan att självständigt genomföra analyser av såväl empiriskt material som vetenskapliga verk.

Kursen består av tre delar:

Moment 1. Konfliktorsaksteori. (7,5 hp)
Moment 2. Konfliktlösning. (7,5 hp)
Moment 3. Metod och uppsats. (15 hp)

Moment 1. Konfliktorsaksteori 7.5 hp

I detta moment behandlas frågor rörande konflikters uppkomst och utveckling såväl inom som mellan stater. Konfliktorsaker och eskaleringsprocesser analyseras teoretiskt och empiriskt. Särskild uppmärksamhet ägnas beslutet att tillgripa våld för att hantera oförenligheter. I momentet behandlas olika perspektiv och analysnivåer, bland annat rationella aktörsteorier och psykologiska teorier på individ- och gruppnivå, samt beslutsfattande och problemhantering i och mellan grupper och organisationer/stater.

Moment 2. Konfliktlösning 7.5 hp

I detta moment undersöks strukturella, strategiska och psykologiska problem och hinder för konflikthantering, konfliktlösning och varaktig fred, samt olika strategier för att hantera dessa problem och hinder. I momentet ingår även att självständigt genomföra en teoretiskt grundad analys av en verklig konfliktsituation.

Moment 3. Metod och uppsats 15.0 hp

Momentet inleds med föreläsningar, övningar och seminarier om forskningsprocessen och vetenskaplig metod. Därefter sker all undervisning i form av handledning i mindre grupper, där alla studenter får en klart angiven tidsbudget för handledningen. Syftet med detta moment är att ge grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod, att öva förmågan att självständigt genomföra en mindre forskningsuppgift, och att samtidigt fördjupa studentens kunskaper på ett avgränsat forskningsfält. Syftet är dels att ge de studerande en första introduktion i praktisk forskning, dels att de ska utveckla en kritisk förståelse för hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Tyngdpunkten i metodundervisningen ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa jämförande metoder. Momentet betonar dock de gemensamma principer som förenar kvalitativa och kvantitativa ansatser. Under momentet diskuteras vad en vetenskaplig frågeställning är, hur vetenskapliga undersökningar kan läggas upp, vilka olika sorters material och datainsamlingsmetoder man kan använda, sambandet mellan teori och metod m.m. Dessutom ges övningar i litteratur- och informationssökning. Momentet avslutas med författandet av en uppsats om 9 högskolepoäng, opposition och försvar av uppsats, samt övning i seminariediskussion.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, övningar och seminarier. Undervisningen ges normalt på svenska, men förelösningar på engelska kan förekomma.

Examination

Examinationen sker huvudsakligen genom skriftliga skriftliga inlämnings- och övningsuppgifter (PM). Det avslutande momentet examineras genom ett självständigt arbete om 9 högskolepoäng som skall försvaras i ett avslutande seminarium. Därtill kommer opposition av uppsats.

Två examinationstillfällen för varje examinationsuppgift ges vid varje kurstillfälle.

Betygsgrader: Betygen Underkänd, Godkänd, och Väl godkänd, samt ECTS-betyg används.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen syftar till progression på grundnivå. I förhållande till A-nivån ges en fördjupning av studentens kunskaper om konflikters uppkomst, utveckling och lösning, samt av studentens vetenskapliga förhållningssätt och förmåga till självständig analys. Kursen är en fördjupning i det avseendet att de centrala forskningsfrågorna om konflikters uppkomst, utveckling, och lösning problematiseras i högre utsträckning än på A-nivån. Samtidigt erbjuder kursen en större bredd vad gäller förståelse av de förklaringsfaktorer som används i olika paradigm och teoribildningar. Skillnader och likheter klargörs. När det gäller ett vetenskapligt förhållningssätt säkras progression främst genom metodundervisningen och författandet av ett självständigt arbete, men även genom en ökad betoning av självständig analys i alla delmoment. Mer specifikt skall studenten införskaffa följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt:

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs skall studenten:
- ha god förståelse och kunskap om centrala frågeställningar, begrepp, och teorier i forskningen om konfliktorsaker, krigsorsaker, och eskaleringsprocesser
- ha god förståelse och kunskap om centrala frågeställningar, begrepp och teorier i forskningen om konflikthantering, konfliktlösningsprocesser och varaktig fred
- ha grundläggande förståelse och kunskap inom vetenskaplig metod, ssk jämförande metod

Färdighet och förmåga
- ha god förmåga att självständigt söka, samla, värdera, och analysera information och litteratur om väpnade konflikter
- ha grundläggande förmåga att självständigt formulera vetenskapliga, och för ämnet relevanta, frågor och problem
- ha förmåga att utforma och genomföra en mindre vetenskaplig undersökning och relatera den till tidigare forskning
- ha god förmåga att självständigt genomföra uppgifter inom givna tidsramar

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- ha god förmåga att förhålla sig kritiskt värderande till såväl teorier som empiriska data

Litteratur

Uppgift om kurslitteratur saknas. Ta kontakt med ansvarig institution för mer information.