Behörighetskrav

U-landskunskap A/Utvecklingsstudier A eller motsvarande kunskap.

Mål

Efter genomgången B-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande:

- ha fått fördjupade empiriska, teoretiska och metodiska kunskaper inom ämnesområdet, speciellt avseende:

- det koloniala arvet och dess betydelse för utvecklingsteorier och utvecklingsländer

- ha läst de viktigaste bidragen inom sociala rörelser-litteraturen och fått en god överblick över diskussionen

- genom praktiska övningar få tillfälle att själva använda och pröva utvecklingsforskningens alla metodiska angreppssätt och typer av informationsunderlag

- att utifrån forskning om utvecklingsproblem självständigt formulera en undersökningsbar hypotes eller teori

Innehåll

1. Utvecklingsteori och det koloniala arvet, 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- återge grunddragen i hur synen på vad som är utveckling förändrats över tid i det koloniala och post-koloniala Afrika, Latinamerika och Sydasien sedan år 1800

- redogöra för hur kolonialpolitiken i Afrika, Latinamerika och Sydasien formats i relation till uppfattningar om vad som utgjort orsakerna till bristen på utveckling

- analysera utvecklingspolitik som formad i brytningen mellan föreställningar om utveckling baserade på likhet och på olikhet mellan grupper av människor

- redogöra för exempel på hur föreställningar om nationalitet, etnicitet, ras och kön utgjort integrerade delar inom utvecklingstänkandet

- redogöra för teorier om utveckling och underutveckling som utvecklats i relation till de koloniala och postkoloniala erfarenheterna i Afrika, Latinamerika, Sydasien och Europa.

Innehåll

Kursen omfattar en analys av föreställningar och teorier om "utveckling" och "framsteg" och hur dessa föreställningar influerat de politiska, ekonomiska och sociala praktikerna i Sydasien, Afrika och Latinamerika sedan början av 1800-talet. I kursen behandlas hur föreställningarna om utveckling förändrats i relation till både koloniala och postkoloniala erfarenheter. Vidare behandlar kursen föreställningar om ras och etnicitet, om kön/genus samt om hur samhällelig makt organiseras politiskt som integrerade delar i föreställningarna om utveckling. Kursen ges av lärare från olika discipliner för att åskådliggöra olika perspektiv på frågor om "utveckling" i historien.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. En del av skrivningen kan dock examineras genom inlämnade uppgifter och aktivt seminariedeltagande. För att bli godkänd på kursen krävs godkänt betyg på det skriftliga provet. För den skriftliga tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd. Den skriftliga tentamen innehåller fyra frågor (en fråga för varje seminarium) för de studenter som *inte* har deltagit på ett eller flera seminarier, eller *inte* lämnat in skriftliga inlämningsuppgifter. De som har deltagit i seminarierna, behöver inte besvara frågorna och kan tillgodoräkna sig poängen på dessa frågor.

Fördjupningar i förhållande till examensfordringar

Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla utvecklingsteorier genom att koppla dessa teorier både till deras vetenskapsteoretiska sammanhang och till de historiska kontexter inom vilka de utformats.

Övriga föreskrifter

Framgångsrika studier förutsätter ett aktivt deltagande i undervisningen och att litteraturen läses löpande under kursens gång.

2. Sociala rörelser och politisk förändring i utvecklingsländer, 5,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas de studerande

- kunna förstå, sammanfatta och kritiskt bedöma utvalda centrala arbeten inom litteraturen om sociala rörelser

- känna till olika former av sociala rörelser i utvecklingsländer

- analysera hur sociala rörelser i utvecklingsländer skiljer sig från eller liknar sociala rörelser i utvecklade länder, och därmed kunna identifiera nya viktiga och intressanta frågor inom detta forskningsfält

Innehåll

Sociala rörelser är idag en viktig form för att påverka politik genom aktivt deltagande, och har blivit så vanligt att vissa forskare talar om ett 'sociala rörelser-samhälle'. Forskningslitteratur om sociala rörelser är till stor del baserade på rörelser i Västvärlden (främst USA och, till viss grad, Europa) och därmed också i utvecklade länder och demokratier. Olika former av sociala rörelser är dock utbredda också i Latinamerika, Asien, Mellanöstern och Afrika och har gett upphov till viktiga teoretiska diskussioner. Genom att inkludera erfarenheter och analyser från länder i Syd, och därmed också utvecklingsländer och auktoritära stater, finns stort utrymme och potential för teoriutveckling.

Denna kurs syftar till att med olika perspektiv förstå och analysera sociala rörelser i utvecklingsländer. Vi diskuterar bland annat identitetsskapande inom olika rörelser, hur grupper väljer att "frama" (rama in) sina krav, den politiska kontexten och de politiska öppningar som finns i olika system och om politiska protester har någon effekt. Den globala diskursen om mänskliga rättigheter har påverkat hur lokala grupper runt om i världen valt att presentera sina krav på förändring. Kursen ser också på de allt viktigare transnationella nätverken mellan rörelser; internationella organisationer (ofta med huvudkontor i Nord) kan påverka nationella regeringar (ofta i Syd) att ge vika för krav som lokala grupper annars inte skulle fått gehör för.

Vad betyder då framväxten av sociala rörelser för politiken i utvecklingsländer? Kan marginaliserade grupper påverka den politik som förs? En paradox, som kommer att löpa som en röd tråd genom kursen, är att många grupper protesterar mot den neoliberala politik som varit dominerande de senaste decennierna, samtidigt som de använder sig av ett rättighetsperspektiv som kan sägas understödja den neoliberala modellen. En dimension som vi tar upp är t.ex. om de senaste decenniernas fokus på "identitetspolitik" och rätten till olikhet vad gäller ethnicitet, kön eller sexualitet överskuggat, och därmed underminerat, tidigare krav på en mer jämlik fördelning av resurser.

Undervisning

Undervisning består av föreläsningar, seminarier.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen. Förberedelser inför och aktivt deltagande under seminarierna är obligatoriskt. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd – Godkänd – Väl Godkänd.

3. Makt åt folket! Att stödja decentralisering och utveckling, 5,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna:

- Sammanfatta huvudbeståndsdelarna i en decentraliseringsreform

- Analysera och återge de viktigaste prioriteringarna i svensk biståndspolitik inom demokrati och mänskliga rättigheter

- Formulera och presentera en forskningsuppgift som svarar mot en biståndsaktörs behov – formulerat i en Terms of Reference – inom området demokrati och utveckling

- Kritiskt granska en (konsult-)rapport från ett forsknings- och biståndsgivares perspektiv

- Förstå huvuddragen i en utvecklingsaktörs process från formulerandet av kunskapsbehov till utformandet av konkret stöd till ett samarbetsland

Innehåll

Sveriges syn på utvecklingssamarbete betonar starkt betydelsen av demokrati och mänskliga rättigheter som förutsättning för att ge fattiga människor makt och inflytande över sin egen livssituation. Allt fler utvecklingsländer väljer samtidigt att öka inslagen av lokalt beslutsfattande och lokala former för implementering av utveckling inom exempelvis sjukvård och undervisning.

Denna kurs syftar till att fördjupa studenternas kunskaper om utvecklingssamarbete och hur forskning kan bidra till utformandet av stöd till demokrati och utveckling. På kursen studeras mer ingående frågor kring lokal demokrati och maktfrågor genom att följa en biståndsgivares process från formulerandet av ytterligare kunskapsbehov – i form av en Terms of Reference – baserat på svensk policy inom området och samarbetslandets behov och önskemål, till utformandet av stöd till den pågående decentraliseringsprocessen i Tanzania.

Undervisningen kommer att tillämpa och följa Sidas beslutsprocesser från formulerandet av kunskapsbehov till utformandet av stöd till utvecklingssamarbetet mellan Sverige och Tanzania. Studenterna kommer själva att få utforma svar på en upphandling av kunskapsinsamling, presentera en konsultrapport samt dra upp riktlinjerna för utformandet av ett stöd till utvecklingssamarbete med Tanzania. Genom deltagande i undervisningen av representanter från Sida och konsultorganisationer kommer kursen att ge en god inblick i vilka möjligheter samt utmaningar som dagens internationella utvecklingssamarbete står inför.

Undervisning

Kursen består av övergripande föreläsningar om lokal demokrati och utveckling, utvecklingspolicy samt processer för utvecklingssamarbete. Seminarierna kommer att följa en konkret biståndsprocess från kunskapsformulerande till genomförande.

Representanter för bistånds- och konsultorganisationer inom utvecklingssamarbetsområdet kommer att delta i olika kursmoment och ett studiebesök vid svensk organisation eller myndighet som arbetar konkret med utvecklingssamarbete ingår i kursens obligatoriska moment.

Examination

Kursexaminationen består av seminarieuppgifter i grupp, aktivt deltagande vid seminarietillfällena samt en skriftlig tentamen på kursmaterialet. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd – Godkänd - Väl Godkänd. Examinationen grundas dels på hur väl ingående kursuppgifter utförts, dels på deltagandet vid de seminarier där uppgifterna diskuteras. För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande med godkänt resultat löst samtliga seminarieuppgifter, aktivt deltagit i de obligatoriska seminarierna samt klarat godkänt gränsen vid tentamen.

4. Att undersöka politik och utveckling, 11,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna:

- kritiskt granska andras forskning ur ett metodologiskt perspektiv i vilket ingår; en grundläggande kunskap om forskningsprocessen, vad som krävs för att belägga orsakssamband samt olika kriterier på god forskning såsom validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

- formulera och motivera egna forskningsfrågor, och göra en design för att besvara studiens forskningsfråga, samt diskutera relevanta metodöverväganden med denna design

- genomföra enklare empiriska undersökningar och diskutera relevanta metodöverväganden beträffande insamlade data

- fördjupa sina färdigheter under kursens gång och sedan kunna sätta samman dessa färdigheter till en forskningsbar studie

Innehåll

Denna kurs lär ut vetenskaplig metod, med fokus på kvalitativ metod, men den vill också ge studenterna de verktyg de behöver inför det egna uppsatsarbetet. Den bärande tanken är att vetenskaplig metod bäst förstås genom tillämpning, och att metodresonemang blir extra tydliga när vi utför en egen studie. Den kunskap det ger gör det också lättare att granska andras forskning ur ett metodologiskt perspektiv.

Vi understryker vikten av att ställa nya och intressanta forskningsfrågor, och frågans centrala roll löper som en röd tråd genom hela kursen. Frågeställningen ska styra forskningens upplägg och guida forskaren vid alla de val som hör till forskningsprocessen. Fokus är på kvalitativ metod och du övar dig på att göra en egen forskningsdesign utifrån din frågeställning. Du får också tillfälle att pröva på olika typer av materialinsamling såsom: intervjuer och andra frågeundersökningar, fokusgrupper och observationer. Några övningar är speciellt utformade för studenter inom utvecklingsstudier: t.ex. deltagande metoder med ett nedifrån-upp perspektiv som utgår från de människor som ska dra nytta av utvecklingssamarbete i olika former.

På dessa moment aktualiseras grundläggande kunskap om forskningsprocessen. Istället för att skriva en fullständig uppsats tränas studenten på olika moment som ingår i uppsatser och forskningsprojekt. På kursens sista moment ska du skriva en uppsats-PM där du formulerar en forskningsfråga, utformar en design, har ett tilltänkt empiriskt material och diskuterar tänkbara resultat. Här knyts kursen ihop och vi diskuterar bland annat hur väl frågan hänger ihop med de övriga delarna av uppsatsen, och resonerar kring eventuella metodproblem när vi också har tillgång till resultat.

Ett av målen för denna kurs är att studenterna ska fördjupa sina färdigheter under kursens gång, och detta är också något som examineras. Den pedagogiska tanken är att studenterna konkret ska träna på forskningsprocessens beståndsdelar i syfte att fördjupa sitt lärande. Återkoppling från läraren och aktivt deltagande från studenterna i varje övning ska ge vägledning för att överkomma metodproblem - eller diskutera sådana forskningsutmaningar på ett insiktsfullt sätt - så att avslutande uppsats-PM beskriver en fungerande forskningsuppgift.

Undervisning

Kursen inleds med några övergripande föreläsningar om forskningsprocessen. Kursen består av både föreläsningar och seminarier, där varje seminarium introduceras av en föreläsning. I syfte att ge studenterna konkreta exempel på kopplingen mellan forskning och utvecklingssamarbete så relaterar minst ett av kursmomenten direkt till metoder och processer som är speciellt relevanta inom biståndsvärlden och arbetslivet.

Examination

Kursexaminationen består av seminarieuppgifter och PM skrivande, och det ingår därför ingen skriftlig tentamen på kurslitteraturen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd – Godkänd - Väl Godkänd. Examinationen grundas dels på hur väl ingående kursuppgifter utförts, dels på deltagandet vid de seminarier där uppgifterna diskuteras. För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande med godkänt resultat löst samtliga seminarieuppgifter samt aktivt deltagit i de obligatoriska seminarierna.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök.

Examination

De två första momenten examineras genom skriftliga prov och inlämningsuppgifter. Den tredje delkursen examineras genom inlämningsuppgifter och aktivt deltagande på seminarierna. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Tid och plats för skrivningarna finns angivna i schemat. I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; U - G - VG. För betyget VG på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 15 av kursens 30 poäng.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska, tillgodogöra sig och både muntligt och skriftligt ta ställning till vetenskapligt relativt avancerade texter inom centrala forskningsområden. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över kraven på en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning "ett analysinstrument" för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes. Studenten förväntas att aktivt kunna bidra med egna synpunkter och träning ges på muntliga framställningar av inhämtad kunskap.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av i huvudsak kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en samhällsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.