Kursplan för Statskunskap B

Political Science B

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK059
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Statskunskap G1F

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2012-06-13
  • Reviderad av: Statsvetenskapliga institutionens styrelse
  • Gäller från: HT 2012
  • Behörighet: Statskunskap A.
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
- med viss självständighet diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, jämförande politik, förvaltningspolitik och svensk politik alternativt internationell politik
- ha bildat sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket och härvidlag kunna analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå
- diskutera val av metod och design (fallstudier, jämförande metod, idéanalys) utifrån en problemställning
- i samverkan med andra studenter självständigt författa en kortare uppsats inom ett valt problemområde, diskutera och försvara uppsatsen i ett seminarium samt diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger
- aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av fyra delmoment.
Den första delkursen behandlar demokratins problem. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar. Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins utbredning och orsaker och ett tredje avsnitt behandlar demokratins politiska och ekonomiska effekter.

Det andra delmomentet i kursen innebär ett val mellan tre delkurser: Internationell politik, Svensk politik och förvaltning och Politisk teori.

Kursen i Internationell politik ger fördjupad kunskap om de begreppsliga och teoretiska verktyg som används inom studiet av internationell politik och behandlar ett antal grundläggande frågeställningar inom forskningsfältet. Kursen avslutas med ett rollspel där studenterna ges möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken genom deltagande i simulerade internationella förhandlingar.

Kursen Svensk politik och förvaltning vänder sig till den som vill få fördjupad kunskap om hur makt utövas i parlament, regeringar och statliga myndigheter. Som rubriken ”Svensk politik och förvaltning” indikerar får den svenska demokratins institutioner vara empiriska utgångspunkter för en diskussion om några av vår tids mest centrala författnings- och förvaltningspolitiska problem. Detta innebär att det parlamentariska statsskicket är i fokus. Den vetenskapliga analysen kräver ständiga jämförelser med andra länder - det svenska fallet belyses därför med hjälp av den senaste jämförande forskningen. Europeiseringen av nationella parlament, regeringar och förvaltningsmyndigheter uppmärksammas genomgående. Kursen syftar också till att presentera centrala statsvetenskapliga teorier om styrning, implementering och institutionell förändring. Språket i undervisning och examination är svenska, kurslitteraturen är delvis skriven på engelska.

Delkursen politisk teori består av tre moment: under den första delen ges en översikt över modern politisk filosofi, det andra momentet fokuserar på internationell rättvisa och det tredje behandlar feminism och mångkulturalism.

Det tredje delmomentet ger en grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod. De studerande ges en första introduktion i praktisk forskning och i hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder.

Kursen avslutas med en uppsats. Momentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats.

1. Demokratins problem 7.5 hp

Mål Kursen presenterar modern statsvetenskaplig diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Kursen avser att ge en fördjupning av teman som tidigare har behandlats på A-kursen inom momenten politisk teori och jämförande politik. Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå. Det övergripande syftet med kursen är att – med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Mer precist är tanken att studenterna efter genomgången kurs ska: - kunna diskutera och jämföra olika demokratiuppfattningar. - kunna beskriva och värdera de historiskt sett mest inflytelserika argumenten för och emot demokrati. - känna till, samt kunna tillämpa och kritiskt granska några av de vanligaste förklaringarna till demokratisering. - veta hur demokrati i allmänhet och, dess konstitutionella utformning i synnerhet, påverkar olika typer av politiska och ekonomiska utfall. - i tal och skrift kunna argumentera för eller emot idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Innehåll och uppläggning Kursen rymmer två delar: Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner. Exempel på frågor som diskuteras är: Vilka problem och lösningar rymmer demokratiteorin? Hur definieras demokrati? Vad är det som är bra med demokrati? Vilken betydelse har det att olika intressen och grupper finns företrädda i våra politiska församlingar? Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins orsaker och konsekvenser: Vad kan förklara att vissa länder är demokratier medan andra inte är det? Vilka förutsättningar finns det att etablera global demokrati? Spelar demokrati någon roll för välfärd? Vilka är de fördelningspolitiska konsekvenserna? Vi fokuserar också på demokratins konstitutionella utformning. Undervisning Kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna syftar till att introducera de centrala delarna på vart och ett av de tre momenten på kursen. Seminarierna syftar till träning i analytiska färdigheter genom diskussioner i mindre grupper. Inför seminarierna får studenterna enskilt och/eller i grupp förbereda svar till ett antal tillämpade övningsuppgifter. Studenternas svar diskuteras sedan under det följande seminariet. Tanken är att seminarierna dels ska ge studenterna möjlighet att kontinuerligt reflektera över kursens innehåll, dels tydliggöra den praktiska betydelsen av kursens teoretiska delar. Examination Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS). För godkänt betyg krävs att den studerande: - deltagit aktivt vid de obligatoriska seminarierna - erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen Fördjupning i förhållande till kursfordringarna En grundläggande tanke med kursen – den första på B-nivån – är att studenterna skall utveckla sin förmåga att läsa och både muntligt och skriftligt ta ställning till statsvetenskapligt relativt avancerade texter. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över de krav som ställs om man själv vill delta i en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning – ett analysinstrument – för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes.

2a. Politisk teori B 7.5 hp

Learning outcomes Students are expected to learn the main theories in contemporary normative political philosophy, in particular theories of justice. They should be able to analyse them from a critical point of view and to formulate their own independent arguments for and against the theories studied. They should also be able to relate fundamental theories of justice to theories of international justice, to theories of gender equality and multiculturalism. Finally, the students are expected to apply abstract normative thinking to practical political problems. After completing the course the students are expected to - be informed about the modern scientific debate in normative political theory in general, and about the discussion on justice in particular. - apply theories of justice to issues of international justice - apply theories of justice to issues of gender equality and multiculturalism. - independently identify and discuss political conflicts, related to different normative principles justice. - be able to collect theoretical an empirical information in order to formulate normative arguments in questions related to justice - nationally as well as globally. - be able to present their arguments in writing and orally, clearly and systematically. Contents This course consists of three parts. In the first part we focus on various liberal theories (Utilitarianism, Rawls' and Nozick's) and their critics - Marxism, Communitarianism and Feminism. The main book is Will Kymlicka's Contemporary Political Philosophy. The second part concerns theories of international justice and the problem of global warming. The main book here is Peter Singer's One World – The Ethics of Globalisation. We also read an article by Simon Caney, where he gives a broad overview of different theories of international distributive justice, and an article by Thomas Nagel, where he defends a non-cosmopolitan conception of international justice. The third part deals with theories of multiculturalism and feminism. Here we read Susan Moller Okin's, Is Multiculturalism Bad for Women and ch. 8 and 9 in Kymlicka's book. Teaching The course is given both for Swedish students and exchange students. The lectures are given in English. The seminar discussions will be in Swedish and English. Examination The course ends with a written test. The exam is marked according to the Swedish standard (U-G-VG). Half of the maximum points are required to pass the test. The questions can be answered in English or in Swedish. Active participation in each of the seminars is also required. The students should prepare written answers to the seminar questions.

2b. Svensk politik och förvaltning 7.5 hp

Mål (som förväntade studieresultat)
Efter genomgången kurs förväntas studenterna:
- ha en fördjupad förståelse för hur centrala institutioner i det svenska politiska systemet, med betoning på parlamentet, regeringsmakten och den centrala statsförvaltningen, fungerar och interagerar,
- ha en god kännedom om hur politiska institutioners makt kan variera över tid,
- ha en god kännedom om olika hypoteser om hur EU påverkar de nationella politiska institutionerna,
- ha tillgodogjort sig en grundläggande förmåga att läsa vetenskaplig litteratur, det vill säga ha en förståelse för vad teorier och hypoteser är, betydelsen av metodologiska val beträffande hur en undersökning genomförs, samt en förståelse för vad som utmärker forskning. Kursen fungerar här som en del i förberedelserna för att skriva en b-uppsats.

Innehåll
Kursen vänder sig till den som vill få fördjupad kunskap om hur makt utövas i parlament, regeringar och statliga myndigheter och den statsvetenskapliga diskursen om hur förutsättningarna för det parlamentariska styrelseskicket ändras över tid. Som rubriken ”Svensk politik och förvaltning” indikerar får den svenska demokratins institutioner vara empiriska utgångspunkter för en diskussion om några av vår tids mest centrala författnings- och förvaltningspolitiska problem. Den vetenskapliga analysen kräver dock ständiga jämförelser med andra länder - det svenska fallet belyses med hjälp av den senaste jämförande forskningen. Europeiseringen av nationella parlament, regeringar och förvaltningsmyndigheter uppmärksammas genomgående. Kursen syftar också till att presentera centrala statsvetenskapliga teorier om styrning, implementering och institutionell förändring.

Moment 1, Den lagstiftande makten: parlamentens roll och ställning
Vad gör de egentligen av sin makt i riksdagen och hur ska ett parlament arbeta för att vara inflytelserikt? I det första momentet sätter vi det svenska fallet i jämförande belysning genom att diskutera bland annat hur olika lagstiftare kan kategoriseras samt de samtida utmaningar parlamenten står inför som kontroll över budgetprocessen, anpassning till EU-medlemskapet och ett effektivt ansvarsutkrävande.

Moment 2, Regeringsmakten: har premiärministrarna blivit presidenter? Styrning, makt och ansvarsutkrävande
I moment två är frågor kring hur regeringsmakten fungerar och utövas i fokus. Stämmer det att statsministerämbetet över tid blivit mer presidentlikt? Vad kan i sådana fall förklara en sådan utveckling? Vilken roll spelar EU-medlemskapet för regeringen och dess medlemmar? Har Sverige under parlamentarismen haft den form av regeringsmakt grundlagsfäderna tänkte sig?

Moment 3, Förvaltningsmyndigheter och makt. Momentet fokuserar teoretiska idéer om styrningsmodeller (hierarki/byråkrati, marknad och nätverk) och visar hur europeiseringsdiskursen på detta område bidrar med empiriska illustrationer av olika implementerings- och styrningsproblem. Forskning om faktiska policyprocesser illustrerar hur tjänstemän i såväl Regeringskansliet som i andra myndigheter deltar i skapandet och genomförandet av politiska beslut. Vi ställer oss frågan om det mer missvisande än någonsin att diskutera styrelseskicket som ”politik” respektive ”förvaltning”. Har idén om en hierarkisk styrningskedja i praktiken ersatts av andra sätt att styra?

Undervisning:
Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt ger sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudtemata. Kortare skriftliga uppgifter finns i anslutning till varje moment. Dessa är valfria (se examination nedan).

Examination:
Kursen examineras med en avslutande skriftlig tentamen samt med aktivt deltagande på de obligatoriska seminarierna. Det krävs att den studerande kommer väl förberedd till gruppens sammanträden. Dessa förberedelser bör ske dels genom enskilt arbete, men också genom sammanträden med (delar av) gruppen utan lärares medverkan. Studenten förväntas förutom inläsning av författarnas argument också göra en egen kreativ arbetsinsats. Kortare inlämningsuppgifter kan också bli aktuella, till varje seminarietillfälle erbjuds studenterna att lämna in ett kortare förslag till hur någon av momentets delfrågor skulle kunna formuleras som en forskningsfråga. Ett godkänt förslag genererar poäng som studenten får tillgodoräkna sig på tentamen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. För godkänt krävs såväl närvaro och aktivt deltagande på seminarierna som godkänt på den skriftliga tentamen. För väl godkänt krävs väl godkänt på tentamen och minst godkänt på seminarierna.

2c. Internationell politik 7.5 hp

Learning outcomes The overarching goal of this course is to impart how the fundamental concepts, theoretical approaches, and methods from International Relations and social science can be applied to make sense of and study world politics and global affairs. The course also aims to help students develop a set of general skills—the ability to think critically, analyse information, and express themselves orally and in writing—that will serve them well in their future educational and professional endeavours. Course content / Course description This course provides students with a deeper knowledge of the conceptual and theoretical tools used in the study of world politics. The course also examines a number of enduring and contemporary topics in international relations, such as international cooperation, security issues, globalisation, nuclear proliferation, arms control, environmental politics, terrorism, warning-response problems, and humanitarian intervention. The course concludes with a role-playing game where students have the opportunity to apply the concepts they have learned by engaging in simulated international negotiations. Students are recommended to take this course prior to the Advanced International Relations (C) course. (The language of instruction is English). Instruction The instruction of this course is comprised of a combination of lectures and seminars. The course also includes a simulation (role-playing) exercise. The language of instruction for this course is English. Examination - Mandatory attendance and active participation in the seminars and simulation exercise. - Two written assignments. - Written Test (Final examination). Grades awarded Fail (U) - Pass (G) - Pass with Distinction (VG).

3. Metod 6.0 hp

INNEHÅLL Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i statsvetenskaplig metod. Syftet är dels att ge de studerande en första introduktion i praktisk forskning, dels att de ska utveckla en kritisk förståelse för hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Kursen betonar dock de gemensamma principer som förenar kvalitativa och kvantitativa ansatser. Under kursen diskuteras vad en statsvetenskaplig frågeställning är, hur vetenskapliga undersökningar kan läggas upp, vilka olika sorters material och datainsamlingsmetoder man kan använda, samt olika analysmetoder. MÅL Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - kunna känna igen och formulera en statsvetenskapligt relevant frågeställning - kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant statsvetenskaplig litteratur - kunna skilja mellan beskrivande, förklarande och värderande studier - förstå grunderna i olika metoder för att beskriva, förklara och värdera, i synnerhet olika slag av jämförande metod - förstå behovet av att definiera begrepp, teoretiskt och empiriskt - vara bekant med olika strategier för att generalisera samt förstå generaliseringsbegreppets innebörd - förstå skillnaden mellan primärmaterial, sekundärmaterial och litteratur - ha kännedom om de viktigaste samhällsvetenskapliga datainsamlingsmetoderna - ha bekantat sig med några viktiga text- och idéanalytiska metoder - ha grundläggande kunskaper om källkritik - kunna diskutera vetenskapliga texter utifrån en metodologisk synvinkel UNDERVISNING Undervisningen består i en kombination av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier samt metod- och materialsökningsövningar. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, artiklar och praktiska exempel. De kunskaper som inhämtas genom litteraturen fördjupas genom praktiska metodövningar. Den studerandes egen arbetsinsats vid övningar och PM-skrivande är centrala inslag i kursen. EXAMINATION Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande, inlämningsuppgifter och en skriftlig tentamen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande: - deltagit i obligatoriska seminarier samt i tillfredsställande utsträckning löst samtliga övningsuppgifter - ha erhållit betyget godkänt på den skriftliga tentamen FÖRDJUPNINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL EXAMENSFORDRINGAR Efter genomgången delkurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag.

4. Uppsatskurs 9.0 hp

Mål Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär det att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem, avgränsa och utföra en mindre undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att studenterna ska få kännedom om lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Kursen ska vidare skapa förståelse för värdet av att analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter. Innehåll Kursmomentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl de egna som andras. På slutseminariet förväntas författarna muntligt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om minst en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp. Undervisning Undervisningen sker i ett flertal former. I föreläsningsform presenteras viss grundläggande kunskap som behövs för att genomföra uppsatsarbetet. I gruppseminarium presenteras och diskuteras studenternas uppsatsidéer. Undervisningens tyngdpunkt ligger på handledning anpassad till varje uppsatsförfattares behov, individuellt eller i grupp. Kursen avslutas med en ventilering av uppsatserna i seminarieform. Här ges tillfälle att reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats. Examination Examination sker dels genom ett obligatoriskt introduktionsseminarium, dels genom ventilering av uppsatser i seminarieform, där kursdeltagarna deltar aktivt i rollerna som opponent, respondent eller seminariedeltagare. Vid examinationen läggs störst vikt vid uppsatsens utformning med avseende på precision i frågeställningen, anknytning till tidigare forskning, tillämpning av den valda metoden, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet och analytisk skärpa är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen. Betygsättning Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Fördjupningar i förhållande till examensfordringar Delkursen bidrar till att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, seminarier, rollspel, kurs-pm, metodövningar samt individuell handledning.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Kursen examineras genom seminariedeltagande, kurs-pm, tentamen och uppsats.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska, tillgodogöra sig och både muntligt och skriftligt ta ställning till statsvetenskapligt relativt avancerade texter inom centrala statsvetenskapliga forskningsområden. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över kraven på en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning "ett analysinstrument" för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes. Studenten förväntas att aktivt kunna bidra med egna synpunkter och träning ges på muntliga framställningar av inhämtad kunskap.
Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: HT 2012

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

Demokratins problem/ Problems of Democracy

  • Dahl, Robert A. On democracy

    New Haven: Yale University Press, 1998

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Oskarsson, Sven; Widmalm, Sten Myt eller verklighet : om samband mellan demokrati och ekonomisk tillväxt

    Stockholm: Norstedt, 2010

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Politisk teori/ Political Theory

  • Kymlicka, Will Contemporary political philosophy : an introduction.

    2. ed.: Oxford: Oxford University Press,

    Eller: Kymlicka , Will : Modern politisk filosofi : en introduktion Nora : Nya Doxa, 1995 - 331 s. ISBN: 91-88248-68-2

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Okin, Susan Moller Cohen, Joshua Is multiculturalism bad for women?

    Princeton, N.J.: Princeton University Press, cop. 1999

    Eller: Okin, S. M. 2002. Mångkulturalism. Stockholm: Daidalos.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Singer, Peter One world : the ethics of globalization

    New Haven, Conn. ; a London: Yale University Press, 2004

    Eller: Singer, P. 2003. En värld. Globaliseringens etik. Stockholm: Thales.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Articles will be added

Svensk politik och förvaltning/ Swedish Politics and Public Administration

  • Hermansson, Jörgen; Beckman, Ludvig Regeringsmakten i Sverige : ett experiment i parlamentarism 1917-2009

    1. uppl.: Stockholm: SNS förlag, 2010

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Pierre, Jon; Sundström, Göran Samhällsstyrning i förändring

    1. uppl.: Stockholm: Liber, 2009

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Persson, Thomas; Wiberg, Matti Parliamentary government in the Nordic countries at a crossroads : coping with challenges from Europeanisation and presidentialisation

    Stockholm: Santérus Academic Press, 2011

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Wockelberg, Helena; Ahlbäck Öberg, Shirin Ansvarsfullt ansvarsutkrävande, om bruk och missbruk av KU

    Ingår i:

    Gustavsson, Sverker; Hermansson, Jörgen; Holmström, Barry Statsvetare ifrågasätter : Uppsalamiljön vid tiden för professorsskiftet den 31 mars 2008

    Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2008

    Säljes av expeditionen.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Arbetsmaterial och artiklar tillkommer.

Internationell politik/ Studing World Politics in the 21st Century

  • Kaldor, Mary New & old wars : [organized violence in a global era]

    2. ed.: Cambridge ; a Malden, MA: 2006

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Opportunities missed, opportunities seized : preventive diplomacy in the post-Cold War world

    Lanham, Md.: Rowman & Littlefield for the Carnegie Commission on Preventing Deadly Conflict, cop. 2000

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Baylis, John; Smith, Steve; Owens, Patricia The globalization of world politics : an introduction to international relations

    5. ed.: Oxford: Oxford University Press, cop. 2011

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Articles will be added. To be downloaded or available at Student Office

Metod/ Methods

  • Esaiasson, Peter Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad

    3. uppl.: Stockholm: Norstedts juridik, 2007

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Beckman, Ludvig Grundbok i idéanalys : det kritiska studiet av politiska texter och idéer

    Stockholm: Santérus, 2005

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar och arbetsmaterial tillkommer.

Uppsats/Thesis

  • Ekengren, Ann-Marie; Hinnfors, Jonas Uppsatshandbok : hur du lyckas med din uppsats

    1. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2006

    Se bibliotekets söktjänst