Behörighetskrav

Utvecklingsstudier A eller motsvarande

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

• med viss självständighet diskutera och behandla frågeställningar inom ämnet utvecklingsstudier
• ha bildat sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket och härvidlag kunna analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå
• diskutera val av metod och design (fallstudier, jämförande metod, idéanalys) utifrån en problemställning
• aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delmoment.

Den första delkursen behandlar demokratins problem. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar. Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins utbredning och orsaker och ett tredje avsnitt behandlar demokratins politiska och ekonomiska effekter.

Det andra delmomentet innebär ett val mellan tre fördjupningskurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen. Under höstterminen erbjuds Development Theory and Colonial Legacies, International Politics eller Gender, Power and Institutions och under vårterminen erbjuds Comparative Politics, International Politics eller Environmental Politics and its Challenges.

Det tredje delmomentet ger grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod. De studerande ges en första introduktion i praktisk forskning och i hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder.

1. Demokratins problem, 7,5 hp

Mål

Kursen presenterar modern statsvetenskaplig diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Kursen avser att ge en fördjupning av teman som tidigare har behandlats på A-kursen inom momenten politisk teori och jämförande politik. Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå.

Det övergripande syftet med kursen är att – med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Mer precist är tanken att studenterna efter genomgången kurs ska:

• kunna diskutera och jämföra olika demokratiuppfattningar.
• kunna beskriva och värdera de historiskt sett mest inflytelserika argumenten för och emot demokrati.
• känna till, samt kunna tillämpa och kritiskt granska några av de vanligaste förklaringarna till demokratisering.
• veta hur demokrati i allmänhet och, dess konstitutionella utformning i synnerhet, påverkar olika typer av politiska och ekonomiska utfall.
• i tal och skrift kunna argumentera för eller emot idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt.

Innehåll och uppläggning

Kursen rymmer två delar:

Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner. Exempel på frågor som diskuteras är: Vilka problem och lösningar rymmer demokratiteorin? Hur definieras demokrati? Vad är det som är bra med demokrati? Vilken betydelse har det att olika intressen och grupper finns företrädda i våra politiska församlingar? Bör demokratins ideal omformuleras i ljuset av en alltmer globaliserad omvärld?

Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins orsaker och konsekvenser: Vad kan förklara att vissa länder är demokratier medan andra inte är det? Vilka förutsättningar finns det att etablera global demokrati? Spelar demokrati någon roll för välfärd? Vilka är de fördelningspolitiska konsekvenserna? Vi fokuserar också på demokratins konstitutionella utformning.

Undervisning

Kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna syftar till att introducera de centrala delarna på vart och ett av de tre momenten på kursen. Seminarierna syftar till träning i analytiska färdigheter genom diskussioner i mindre grupper. Inför seminarierna får studenterna enskilt och/eller i grupp förbereda svar till ett antal tillämpade övningsuppgifter. Studenternas svar diskuteras sedan under det följande seminariet. Tanken är att seminarierna dels ska ge studenterna möjlighet att kontinuerligt reflektera över kursens innehåll, dels tydliggöra den praktiska betydelsen av kursens teoretiska delar.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

För godkänt betyg krävs att den studerande:

- deltagit aktivt vid de obligatoriska seminarierna och fått godkänt på de inlämnade uppgifterna

- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen

2. Gender, Power and Institutions, 7,5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser

Innehåll

Kursen tar upp frågor både teoretiskt och empiriskt om hur ojämlikhet mellan kön uppstår, bibehålls och hanteras i såväl formella institutioner (t.ex. parlament, partier, föreningsliv) som i olika typer av informella institutioner (t.ex. nätverk, normer, idéer). Kursen utgår från den nyinstitutionella teoribildningen som på senare år fått stort genomslag inom statsvetenskaplig forskning. I den teoretiska delen introduceras studenterna i grundläggande begrepp och teorier om genus, makt och institutioner. I de empiriska delarna av kursen får studenterna konkreta exempel på hur dessa begrepp och teorier kan användas för att analysera politik ur ett genusperspektiv. Exempelvis diskuteras hur olika typer av institutioner samverkar och får könade konsekvenser i såväl politisk representation som offentlig politik och policy.

Mål

Den här kursen syftar till att ge studenterna kunskap i hur man analyserar politiska processer och policy ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv.

Studenterna ska efter genomgången kurs

• Kunna redogöra för och kritiskt diskutera begreppen genus och makt med utgångspunkt i de teorier som introduceras på kursen
• Kunna redogöra för skillnaden mellan formella och informella institutioner
• Kunna ge exempel på och beskriva empirisk genusforskning utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv
• Kunna analysera politiska fenomen ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och inför varje seminarium ska en uppgift förberedas i förväg. Studenterna förväntas dessutom läsa kurslitteraturen på egen hand. Litteraturen är indelad efter de teman som kursen tar upp och inläsningen av litteraturen bör helst ske innan föreläsningarna på respektive tema. Studietiden beräknas till 40 timmar per vecka. Undervisningsspråk är engelska.

Examination

Examinationen sker löpande under kursen genom skriftliga och muntliga uppgifter. Dessutom examineras studenternas deltagande under seminarierna som är obligatoriska. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande kurspromemoria som ventileras genom seminariediskussion och examineras av läraren. Kurspromemorian ska behandla teman som tagits upp under kursen. Betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd tillämpas på kursen.

För att bli godkänd på kursen krävs följande:

• Att studenten uppfyller kursmålen
• Att studenten har deltagit på de obligatoriska kursmomenten.
• Att alla uppgifter är genomförda och godkända
• Att kurspromemorian är inlämnad på utsatt tid och godkänd

3. Utvecklingsteori och det koloniala arvet, 7,5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

• återge grunddragen i hur synen på vad som är utveckling förändrats över tid i det koloniala och post-koloniala Afrika, Latinamerika och Sydasien sedan år 1800
• redogöra för hur kolonialpolitiken i Afrika, Latinamerika och Sydasien formats i relation till uppfattningar om vad som utgjort orsakerna till bristen på utveckling
• analysera utvecklingspolitik som formad i brytningen mellan föreställningar om utveckling baserade på likhet och på olikhet mellan grupper av människor
• redogöra för exempel på hur föreställningar om nationalitet, etnicitet, ras och kön utgjort integrerade delar inom utvecklingstänkandet
• redogöra för teorier om utveckling och underutveckling som utvecklats i relation till de koloniala och postkoloniala erfarenheterna i Afrika, Latinamerika, Sydasien och Europa.

Innehåll

Kursen omfattar en analys av föreställningar och teorier om ”utveckling” och ”framsteg” och hur dessa föreställningar influerat de politiska, ekonomiska och sociala praktikerna i Sydasien, Afrika och Latinamerika sedan början av 1800-talet. I kursen behandlas hur föreställningarna om utveckling förändrats i relation till både koloniala och postkoloniala erfarenheter. Vidare behandlar kursen föreställningar om ras och etnicitet, om kön/genus samt om hur samhällelig makt organiseras politiskt som integrerade delar i föreställningarna om utveckling. Kursen ges av lärare från olika discipliner för att åskådliggöra olika perspektiv på frågor om ”utveckling” i historien.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. En del av skrivningen kan dock examineras genom inlämnade uppgifter och aktivt seminariedeltagande. För att bli godkänd på kursen krävs godkänt betyg på det skriftliga provet. För den skriftliga tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.

4. Internationell politik, 7,5 hp

Kursen ges på höst- och vårterminen i mån av resurser

Course content

This course provides students with a deeper introduction to the conceptual and theoretical tools used in the study of international politics. The course also examines a number of enduring and contemporary topics in international relations, such as international cooperation, security issues, nuclear proliferation, arms control, environmental politics, foreign policy analysis, warning-response problems and humanitarian intervention. The course concludes with a role-playing game where students have the opportunity to apply the concepts they have learned by engaging in simulated international negotiations.

Goals

The overarching goal of this course is to impart how the fundamental concepts, theoretical approaches, and methods from International Relations and social science can be applied to make sense of and study world politics and global affairs. The course also aims to help students develop a set of general skills - the ability to think critically, analyse information, and express themselves orally and in writing - that will serve them well in their future educational and professional endeavours. Upon completion of this course students should be able to able to deploy key theoretical concepts from the main schools of thought in the field to analyse global issues and assess and evaluate various policy prescriptions designed to address transnational problems.

This class serves as the intermediate level course within the sub-discipline of International Politics. The completion of this course with a passing grade should serve as useful preparation for the MA course in International Politics course. The intent is also to provide a good foundation for students who want to pursue this topic in a C level essay.

Instruction

The instruction of this course is comprised of a combination of lectures and seminars. The course also includes a simulation (role-playing) exercise.

The literature includes books, articles and working material.

The language of instruction for this course is English.

Examination

• Mandatory attendance and active participation in the seminars and simulation exercise.
• Written assignments.
• Written Test (Final examination).

Examination is based upon participation in compulsory elements of the course and a written exam. The following grades will be applied: passed with distinction (VG), passed (G) and failed (U).

In order to pass the following is required:

(1) The completion of compulsory elements of the course (seminars, simulation, written assignments);

(2) A passing grade on the written exam.

To pass the course with distinction the student is required to participate in compulsory elements of the course as well as receiving a grade of ‘passed with distinction’ on the written exam.

5. Metod, 15 hp

Metod B: Att undersöka politik och utveckling

MÅL:

Kursens övergripande syfte är att studenten ska få en teoretisk förståelse av forskningsprocessens grundläggande begrepp och möjliga metodiska vägval samt kunna integrera denna förståelse med praktiska tillämpningar. Kursens fokus ligger på kvalitativa metoder i samhällsvetenskap så som de tillämpas inom Statskunskap och Utvecklingsstudier. Kursen behandlar den samhällsvetenskapliga metodens grundprinciper, nyckelbegrepp och centrala analystekniker i veckovisa teman. Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

• Kunna formulera en frågeställning som är relevant för statskunskap eller utvecklingsstudier
• Kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant litteratur
• Förstå behovet av att definiera begrepp teoretiskt och empiriskt
• Ha kännedom om idéanalytiska metoder, normativ analys samt processpårning
• Ha grundläggande kunskaper om datainsamling och analys baserad på texter, frågeundersökningar, fokusgrupper, experiment samt observation
• Kunna på basal nivå formulera en uppläggning, eller design, av en studie i statskunskap eller utvecklingsstudier

INNEHÅLL

Denna kurs lär ut samhällsvetenskaplig metod, med fokus på kvalitativ metod. Den bärande tanken är att vetenskaplig metod bäst förstås genom tillämpning, och att metodresonemang blir extra tydliga vid utförande av egna studier, eller övningar. Den kunskap detta ger gör det också lättare att granska andras forskning ur ett metodologiskt perspektiv.

Kursen betonar den centrala rollen av en tydlig och välformulerad fråga för forskning och undersökningar. Frågeställningen ska styra undersökningens uppläggning och guida författaren (forskaren) vid de val som hör till forskningsprocessen. Vidare tar kursen upp flera analysmetoder – olika sätt att analysera idéer, normativ kritik och argumentation samt processpårning. Den studerande får också tillfälle att pröva på att analysera olika typer av material baserade på: texter, intervjuer och andra frågeundersökningar, fokusgrupper, experiment och observationer. På dessa moment aktualiseras grundläggande kunskap om forskningsprocessen. Kursen avslutas med att deltagarna ska formulera en undersökningsdesign baserad på en egen vald frågeställning; i denna övning avses de viktigaste delarna i kursen ”knytas ihop”. Istället för att skriva en uppsats tränas studenten på detta sätt systematiskt i olika moment som ingår i uppsatser och forskningsprojekt för att på det viset vara väl förberedd för kandidatuppsatsen.

Ett av målen för denna kurs är att studenterna ska fördjupa sina färdigheter under kursens gång, och detta är också något som examineras. Den pedagogiska tanken är att studenterna konkret ska träna på forskningsprocessens beståndsdelar i syfte att fördjupa sitt lärande. Återkoppling från läraren och aktivt deltagande från studenternas i varje övning ska ge vägledning för att överkomma metodproblem.

UNDERVISNING

Kursen inleds med övergripande föreläsningar om forskningsprocessen. Kursen består av både föreläsningar och seminarier, där varje övningsmoment med avslutande seminarium introduceras av föreläsningar. Varje veckovist tema består av en övningsuppgift som presenteras och diskuteras i seminarieform.

Kursspråk är svenska.

EXAMINATION

Kursexaminationen består av en mindre skriftlig tentamen i början av kursen samt seminarieuppgifterna. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd – Godkänd - Väl Godkänd. Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande, inlämningsuppgifter samt en skriftlig tentamen. För godkänt betyg krävs att den studerande deltagit i de obligatoriska seminarierna, i tillfredsställande utsträckning löst samtliga övningsuppgifter, samt erhållit betyget godkänt på den skriftliga tentamen.

6. Jämförande politik, 7,5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Mål

Kursen syftar till att ge en god förståelse för forskning inom fältet jämförande politik. Den ska ge god kunskap om viktiga bidrag inom forskningen och om forskningsstrategier som främjar beskrivningar och förklaringar av politiska och etniska konflikter, socialisering, tolerans, demokratisering och utveckling över stora geografiska områden i så väl utvecklade länder som utvecklingsländer. Valen av litteratur och fall syftar till att ge exempel på olika upplägg för forskningsprojekt som bör vara användbara för studenter som förbereder sina C- och masteruppsatser. Kort sagt, efter kursen bör studenterna:

• ha en god uppfattning om vad jämförande politik är
• förstå när och varför olika grupper hamnar i konflikt, hur grupper mobiliserar och varför de ibland lyckas etablera fredlig samlevnad och till och med bygga demokratiska system
• vara mer bekant med diskurser inom jämförande politik
• vara bättre förberedda på att skriva uppsats

Innehåll

Jämförande politik är ett märkligt namn på ett forskningsfält. Det är märkligt därför att det vi hittar under rubriken jämförande politik (”comparative politics”) – och synonymer på andra språk – ofta inte är (explicit) jämförande. För det mest är det helt enkelt ”politik i något land” eller ”politik i några länder”. Den vanliga distinktionen mellan jämförande och internationell politik är att det förra handlar om politik i andra länder medan det senare handlar om politik mellan länder; detta blir möjligen lättare att komma ihåg om vi betänker att en vanlig beteckning för det senare är internationella relationer.

Om jämförande politik är politik i andra länder, så är det givetvis väldigt mycket. Därför måste vi avgränsa vad vi studerar. En möjlighet är att dela in världens alla politiska system i ett antal distinkta kategorier och lära oss om dessa kategorier och dess olika fall. Detta har ett antal författare försökt göra. En annan möjlighet är att studera ett antal av världens olika konstitutionella system. Den här kursen bygger på en annan logik. Vi fokuserar på ett antal centrala forskningsproblem i jämförande politik.

De allmänna problemen handlar om demokrati, konflikter, tolerans, institutioner (regler), rättvisa och utveckling. Dels är dessa problem centrala för statsvetenskaplig forskning. Dels är dessa problem viktiga för många människor i många länder; två viktiga kriterier för forskning och undervisning i samhällsvetenskap. Kursen har delats upp på fyra huvudteman:

• Etnisk konflikt, tolerans och demokrati
• Utmaningar i mångkulturella samhällen
• Politisk aktivism
• Klassiker i jämförande politik

Valet av teman och litteratur är ett medvetet försök att brygga den olyckliga åtskillnaden mellan studier i väst och ”the rest”. Idén är att vi kan lära oss mer om industrialiserade länder, tidigare socialistiska länder och så kallade låg- och medelinkomstländer inte genom att separera dem utan genom att studera dem tillsammans.

Förutom böckerna som ska läsas kommer kursen också att använda ett antal akademiska artiklar. Ett syfte med artiklarna är att ge studenterna en uppfattning om pågående debatter inom internationell forskning. Samtliga artiklar är fritt tillgängliga via Uppsala universitets bibliotek.

Studenterna uppmanas att aktivt delta i seminariernas diskussioner. Vi har lyckats med målet för kursen om studenterna upplever sig ha en bättre (eller mycket bättre) förståelse för substantiella empiriska eller politiska problem i världen idag och känner sig bekant med några pågående debatter i internationell forskning i allmänhet och jämförande forskning i synnerhet.

Undervisning

Undervisningen på kursen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråket är engelska. Den skriftliga uppgiften (recension av en klassiker) bör skrivas på engelska (så att alla kan läsa och diskutera texten på seminariet). Den skriftliga tentan skrivs på antingen engelska eller svenska. Studenterna får använda ordbok vid tentamenstillfället.

Närvaro är obligatorisk för alla seminarier. Om studenterna misslyckas med att närvara på ett seminarium ska de göra en extra skriftlig uppgift. Ytterligare instruktioner för seminarierna kan komma att ges av föreläsarna.

Examination

Kurskraven är:

• Närvaro vid vissa föreläsningar
• Författande av ett uppsatsförslag
• Närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna
• Skriftlig tenta

Betyget

Deltagande på seminarierna ger endast ”godkänt” eller ”icke godkänt”. Om studenterna kommer till seminarierna, deltar i diskussionerna, och har gjort sitt bästa för att tillgodogöra sig litteraturen före seminariet så är det mycket troligt att de blir godkända.

Det slutgiltiga betyget ges i enlighet med det svenska högskolesystemet. Det finns tre betyg: icke godkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG).

Bokrapporten på en klassiker i jämförande politik betygsätts. Studenten behöver minst 50 procent för att få ”godkänt” och 75 procent för att få “väl godkänt”. Betyget på detta moment utgör 20 procent av hela betyget.

Tentan betygsätts. Även här behöver studenterna minst 50 procent för att få ”godkänt” och 75 procent för att få “väl godkänt”. Betyget på detta moment utgör resterande 80 procent av hela betyget.

7. Environmental Politics and Its Challenges, 7,5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Innehåll

Kursen består av tre delar:

(1) Samarbetsproblem och miljöpolitiska utmaningar i såväl utvecklings- som industrialiserade länder; (2) Energi och teknologi; (3) Regionala och internationella försök att bemöta klimatförändring

Mål

Kursen har två övergripande mål. För det första att fördjupa studenternas kunskap om och förståelse av samarbetsproblem (collective action) ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För det andra att belysa betydelsen av två sammanlänkade global utmaningar: energi och klimatförändringar. Studenterna kommer att analysera och diskutera innebörden av dessa utmaningar samt olika möjliga lösningar på de samarbetsproblem som mänskligheten ställs inför på energi- och klimatområdet. Kursen kommer här att studera exempel på miljöpolitiska utmaningar på såväl lokal, regional som global nivå.

Vad gäller åtgärder på den regional och globala nivån så kommer tyngdpunkten att ligga på den internationella klimatpolitiken och den Europeiska unionens arbete. Vad gäller den lokala nivån så fokuserar kursen hur olika typer av samarbetsproblem i utvecklingsländer.

Efter kursen förväntas studenterna har goda kunskaper om samarbetsproblemets grundläggande logik, existerande miljöpolitiska problem kopplade till energi och klimatförändringar, och olika tänkbara sätt att möta dessa utmaningar. Kursen syftar också att ge en bra grund för se studenter som vill fördjupa sitt intresse för dessa frågor i en uppsats på c-nivå i utvecklingsstudier eller statskunskap.

Undervisning

Kursen består av en blandning av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala teman och frågor. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet till fördjupande diskussioner rörande frågor knutna till kursens övergripande teman.

Litteraturen består av artiklar och arbetsmaterial.

Kursen ges på engelska.

Examination

Examination sker genom deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en avslutande skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;

(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment samt att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga prov, inlämningsuppgifter, kurs-PM och aktivt deltagande på seminarierna. I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; Underkänd - Godkänd – Väl godkänd.