Allmänt

Kursplanen är fastställd av Kulturgeografiska institutionsstyrelsen. Kursen kan läsas som fristående kurs eller programkurs, separat eller i kurspaket Samhällsgeografi B.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Syftet med kursen är att ge kunskap om grundläggande begrepp, metoder och teorier inom politisk geografi och samhällsplanering på en internationell, nationell och lokal geografisk nivå. Hur kan människors relationer till dessa nivåer ta sig uttryck och vilka faktorer är avgörande för att förstå rumsliga utfall? Det moderna samhällets politiskt geografiska sammansättning och möjligheterna att genom samhällsplanering söka styra utvecklingen är två centrala teman och kursen syftar till att öka kunskapen och förståelsen av dessa processer. Särskilt betonas samhällets politiskt geografiska utveckling och samhällets planering i en omvärldssituation som är under snabb förändring. Vikt läggs även vid att förstå bakomliggande ideologier samt makt- och genusrelationer i detta sammanhang och vilken effekt detta har på människors vardagliga praktiker. Vi undersöker även hur det vardagliga samhället påverkas av mellanstatliga relationer, nationalstaten och den regionala och kommunala utvecklingen. Vidare är syftet att genom konkreta tillämpningar erhålla färdigheter att med kulturgeografiska metoder beskriva och analysera aktuella problemområden.

Efter avslutad kurs förväntas studenten

• ha grundläggande kunskap och förståelse för förhållandet mellan disciplinen politisk geografi och samhällsplanering
• kunna återge de väsentliga grunddragen i idéhistorien som ligger till grund för globala, överstatliga och mellanstatliga relationer
• kunna redogöra för hur nationalismen verkar på olika geografiska nivåer, från det individuella till det globala
• kunna analysera olika geopolitiska diskurser samt visa förståelse för kopplingarna mellan dessa och materiella politiska och ekonomiska maktrelationer
• kunna redogöra för det moderna samhällets politiskt-geografiska sammansättning och möjligheterna att genom samhällsplanering söka styra utvecklingen
• kunna redogöra för samhällsplaneringens grundelement, planeringsideologier och framtidsvisioner
• kunna diskutera betydelsen av den offentliga planeringen för geografisk variation av fysiska, ekonomiska och sociala faktorer
• kunna beskriva och analysera aktuella samhälleliga problem genom konkreta tillämpningar av geografiska metoder
• uppvisa förståelse för hur olika samhällsideologier avspeglas i samhällsplaneringen
• kunna analysera processor inom politisk geografi och samhällsplanering utifrån ett makt- och genusperspektiv
• i en promemoria behandla en frågeställning som är direkt knuten till en av kursens två huvudämnen: politisk geografi och samhällsplanering

Innehåll

Kursen presenterar en idéhistorisk översikt som beskriver förhållandet mellan disciplinen geografi och politisk geografi samt planering. Nationalism definieras och diskuteras och frågan om hur en nationell identitet skapas och hålls vid liv över tid och rum undersöks. Globala, överstatliga och mellanstatliga relationer, dvs. geopolitik, också behandlas. Särskild vikt läggs här på att analysera geopolitiska diskurser. Ett genus- och maktperspektiv tillämpas i diskussionen av nationalism och geopolitik. Samhällsplaneringens grundelement, utformningen av planeringsideologier och framtidsvisioner är ett annat huvudtema. Vilken betydelse har den offentliga planeringen för den geografiska variationen av fysiska, ekonomiska och sociala faktorer? Planeringens möjligheter och begränsningar, den kommunala utvecklingsplaneringen samt förhållandet mellan planering och samhälle uppmärksammas, och här läggs särskilt fokus på vardagsliv, genus och maktrelationer. Kursens olika delmoment sammanförs genom att i termer av rationalitet och makt kontextualisera den politiska geografin och samhällets planering.

Undervisning

Undervisningen kan bestå av föreläsningar, lektionsundervisning, övningar, handledning, seminarier, författande av PM och exkursioner. All undervisning, förutom föreläsningar, är obligatorisk.

Examination

Skriftlig tentamen, PM, inlämningsuppgifter, samt obligatoriska moment. Samtliga obligatoriska moment måste vara minst godkända för att slutbetyg skall ges. Slutbetyget är en sammanvägning av alla examinationsformer.