Kursplan för Utvecklingsstudier A

Mål

Efter genomgången A-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande kunna

• översiktligt beskriva de mest centrala utvecklingsproblemen i världen
• självständigt formulera och behandla problem inom ämnesområdet
• känna till vissa grundläggande teorier och begrepp inom ämnesområdet; speciellt avseende:
• sambanden mellan demokrati, stat och utveckling
• begrepp och förklaringsmodeller kring hållbar utveckling
• diskussioner om feminism och utveckling, samt hur genus påverkar utveckling och hur utveckling påverkar genus
• grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt
• ha viss kännedom om aktuell forskning och forskningsdiskussion
• självständigt och kritiskt analysera och diskutera centrala utvecklingsproblem
• sätta de teoretiska kunskaperna i relation till praktik i utvecklingsländer och möjliga framtida yrken.

Innehåll

1. Utveckling, demokrati och samhällsstyrning 7.5 hp

MÅL

Efter genomgången kurs förväntas de studerande

• kunna grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om utveckling
• kunna analysera och diskutera biståndets roll och syfte
• ha fått ökad förståelse för demokratins och samhällsstyrningens roll för utveckling
• ha en fördjupad kunskap om utvecklingsproblemen och möjliga orsaker i lika regioner
• kunna tillgodogöra sig och diskutera viss aktuell forskning om utveckling

INNEHÅLL

Kursen har tre teman: Grundläggande utvecklingsbegrepp; utvecklingsbistånd och demokratikonditionalitet; samt utveckling i praktiken. Amartya Sens välkända bok samt flera artiklar introducerar dig till några av de viktigaste problemen och debatterna om utveckling. Relationen mellan utveckling och demokrati kommer speciellt att belysas. Det andra temat analyserar utveckling och demokrati i samband med bistånd baserat på William Easterly's bok "The White Man's Burden”. Möjligheter och problem som är förknippade med externa försök att främja demokrati i enskilda länder kommer att diskuteras med utgångspunkt i ett antal artiklar om bistånd och demokratisering. Kursens sista tema behandlar utveckling i praktiken. Denna del diskuterar utvecklingsproblem utifrån ett antal regionala fall. Några av de viktigaste utvecklingsproblemen och möjliga lösningar tas upp, liksom hur dessa kan analyseras vidare.

UNDERVISNING

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

EXAMINATION

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Lösande av uppgifter till seminarier och aktivt deltagande i dessa ger poäng vid tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

FÖRDJUPNINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL EXAMENSFORDRINGAR

Kursen syftar bland annat till att ge studenterna kunskaper och förståelse för området samt övning i att självständigt värdera, kritiskt behandla och diskutera denna kunskap.

2. Internationella miljöproblem och hållbar utveckling 7.5 hp

MÅL

Målet med kursen är att introducera studenten till flerdimensionella aspekter av hållbar utveckling genom att titta på den historiska bakgrunden till, och målen för hållbar utveckling. Därefter läggs fokus på aktuella frågor för att förstå hur de länkar till utvecklingsteori och förutsättningar för hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt.

Inlärningsmålen med kursen är att eleven skall:

1. Exponeras för den viktigaste historiska bakgrunden till hållbar utveckling och internationella försök att uppnå dess mål.
2. Förstå viktiga ämnen och begrepp som hänger samman med miljö, människors välbefinnande och hållbar utveckling samt kritiskt diskutera dessa.
3. Kunna diskutera, debattera och formulera förutsättningar för hur hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt.

INNEHÅLL

Denna kurs fokuserar på internationella miljöfrågor och hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling bildades 1987 då Världskommissionen för miljö och utveckling slog fast att världen stod inför en enorm utmaning: Att utvecklas på ett hållbart sätt och se till att världen tog hänsyn till behoven hos både nuvarande och kommande generationer. Kursen behandlar den aktuella diskursen om hållbar utveckling samt hur förutsättningarna för hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt. I denna senare del ägnar vi stor uppmärksamhet åt forskningsdiskussionen om naturresurser som ”common property resources”.

UNDERVISNING

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och videofilm.

EXAMINATION

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Lösande av uppgifter till seminarier och aktivt deltagande i dessa ger poäng vid tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

FÖRDJUPNINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL EXAMENSFORDRINGAR

Kursen syftar bland annat till att ge studenterna kunskaper och förståelse för området samt övning i att självständigt värdera, kritiskt behandla och diskutera denna kunskap.

ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.

3. (En)gendering International Development 7.5 hp

MÅL

• Att förstå hur dagens utvecklingsansträngningar är påverkade av historiska processer som imperialism och kolonialism
• Att uppnå kritisk en förståelse av de dominerande paradigmen inom utvecklingens teori, praktik och implementering
• Att uppnå förståelse av feminismens inverkan på utvecklingens teori och praktik
• Att förstå hur socialt kön påverkar utvecklingsprocesser och hur utvecklingens praktik skapar lokalt könade verkligheter
• Att uppnå en fördjupad förståelse för hur strukturella processer påverkar människors vardagsliv

INNEHÅLL

Kursen introducerar studenterna till de teoretiska och begreppsmässiga synsätt som finns inom utvecklingsteorin och dess implementering. Kursen kartlägger på ett kritiskt sätt hur genus påverkar utvecklingstänkandet, och hur utveckling i praktiken får effekter för genusrelationer och genus i verkligheten. Med fokus i första hand på södra halvklotet, kommer kursen att hämta empiriska exempel från Afrika, Mellanöstern, Syd- och Sydost-Asien och Latin-Amerika. Kursen börjar med en översikt över hur ’orientalismen’ tjänar som en effektiv diskurs för rättfärdigandet och institutionaliseringen av imperialismen globalt, och hur den har format debatterna om utveckling i kolonial och postkolonial kontext. Vidare analyseras samspelet och motsättningen mellan kolonialism och nationalism, och "hemmalivets" viktiga men ofta försummade roll som en anti-kolonial strategi.

Vi kommer även att undersöka hur feministiska teoretiska modeller har förändrat konventionell (manlig) utvecklingsdebatt och den ’manliga dominansen’ inneboende i dessa. Så kallade ”strukturanpassningsprogram” har varit det huvudsakliga utvecklingsverktyget för de finansiella giganterna som IMF och Världsbanken för att få utvecklingsländerna på samma spår som den utvecklade världen. Men något gick fel. Varför? Dessutom var ett av kraven i dessa program att ta kontrollen över ”befolkningsexplosionen” i utvecklingsländerna, dock med stora kostnader för individers liv och stora obalanser mellan könen i samhällen.

Vid sidan om fokuseringen på betydelsefulla utvecklingsfrågor, ger kursen möjlighet att betrakta statens förändrade roll i förhållande till krig och våld. Den nuvarande ökningen i etniska och inrikespolitiska konflikter tolkas ofta i termer av medfött grymhet och underutveckling hos nationer, men inte i termer av avsaknad av utveckling. Är det hela sanningen?

Avslutningsvis kommer kursen att uppmärksamma hur utvecklingsprocesser, trots inneboende svagheter, har skapat hållbara fickor av ”empowerment”, och har tillåtit många samhällen att återhämta sig från skulddriven tillväxt.

UNDERVISNING

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

EXAMINATION

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen, muntlig presentation och aktivt deltagande i seminarier. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd

FÖRDJUPNINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL EXAMENSFORDRINGAR

Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla utvecklingsteorier genom att koppla dessa teorier både till deras vetenskapsteoretiska sammanhang och till de historiska kontexter inom vilka de utformats.

ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.

4. Utveckling och väpnad konflikt 7.5 hp

MÅL

Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna

• grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt
• analysera och diskutera biståndets roll och syfte med avseende specifikt på väpnad konflikt

INNEHÅLL

Kursen organiseras i tre övergripande teman: (1) Sambandet utveckling och väpnad konflikt; (2) Konfliktanalys och åtgärder; (3) Samordning eller separation av militär och bistånd.

(1) Sambandet utveckling och väpnad konflikt

Boken Guns, Germs, and Steel av Jarred Diamond ger en förklaring till de djupa historiska rötterna till dagens ojämlika värld. Särskild uppmärksamhet ägnas uppkomsten av organiserade samhällen, och våldets roll i denna process. En dokumentärfilm (av Natural Geographics) som bygger på boken visas också. Paul Colliers uppmärksammade bok The Bottom Billion redogör för forskning om hur fattigdom föder väpnad konflikt och hur väpnad konflikt i sin tur orsakar fattigdom, så att fattiga länder så att säga riskerar att låsas fast i en konfliktfälla. Sambandet mellan fred och ekonomisk utveckling i Östasien behandlas utifrån en artikel av Ethel Solingen. Betydelsen av god samhällsstyrning belyses genom diskussioner av hur korruption föder både fattigdom och väpnade försök att ta över staten genom kupper eller gerillakrig. Resursfrågor belyses utifrån ett antal nyligen publicerade forskningsartiklar och The Bottom Billion med särskilt fokus på hur ett relativt överflöd av vissa typer av resurser (t.ex. olja, diamanter) kan orsaka konflikt och vanstyre.

(2) Konfliktanalys och åtgärder

Metoder för att praktiskt analysera konfliktsituationer inleder detta tema. Biståndets roll i konfliktsammanhang diskuteras särskilt utifrån Mary B. Andersons klassiska bok Do No Harm. En viktig men ofta förbisedd aspekt av konfliktanalys är gender. Sambandet mellan jämställdhet, utveckling och fred behandlas dels utifrån forskningsartiklar, dels utifrån Lina Abirafeh’s bok Gender and International Aid in Afghanistan. En problematik som diskuteras under detta tema är den ofta konfliktskapande roll som val spelar när de inte sker i ett demokratiskt sammanhang. Paul Colliers senaste bok Wars, Guns, and Votes är central inom kursens behandling av denna problematik.

(3) Samordning eller separation av militär och bistånd

Detta tema inleds med en genomgång av kritisk teoribildning kring utveckling och väpnad konflikt, utifrån en utförlig översiktsartikel. Därefter behandlas argument och forskningsresultat om militära interventioner och fredsbevarande operationer. En viktig problematik som behandlas under detta tema är militariseringen av bistånd, och potentiella fördelar och nackdelar med detta. Litteraturen till detta tema utgörs av artiklar och avsnitt i några av böckerna som ingår i kurslitteraturen på kursens andra moment.

UNDERVISNING

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

EXAMINATION

Kursen examineras genom ett kort flervalstest (multiple-choice-test), och en skriftlig hemtentamen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

FÖRDJUPNINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL EXAMENSFORDRINGAR

Kursen syftar bland annat till att ge studenterna kunskaper och förståelse för området samt övning i att självständigt värdera, kritiskt behandla och diskutera denna kunskap.

ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök. Undervisningen sker på engelska.

Examination

Momenten examineras genom skriftliga prov. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Varje kursmoment innehåller också seminarier. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; U - G - VG. För betyget VG på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 15 poäng av kursens 30 poäng.

Övriga föreskrifter

Inga särskilda förkunskaper förutom grundläggande behörighet. För tillfredställande studier förutsätts goda kunskaper i gymnasieskolans samhällsorienterande ämnen. Då merparten av litteraturen är på engelska förutsätts de studerande dessutom kunna läsa och förstå engelsk text. Notera att undervisningen helt ges på engelska. För vidare information om lämpliga förkunskaper, kontakta institutionen.