Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6/6)

Mål

Efter genomgången A-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande

• kunna översiktligt beskriva de mest centrala utvecklingsproblemen i världen

• självständigt kunna formulera och behandla problem inom ämnesområdet

• känna till vissa grundläggande teorier och begrepp inom ämnesområdet; speciellt avseende:

- sambanden mellan demokrati, stat och utveckling

- begrepp och förklaringsmodeller kring hållbar utveckling

- genusperspektiv på ekonomisk utveckling

- sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt

• ha viss kännedom om aktuell forskning och forskningsdiskussion

• kunna självständigt och kritiskt analysera och diskutera centrala utvecklingsproblem

• kunna sätta de teoretiska kunskaperna i relation till praktik i utvecklingsländer och möjliga framtida yrken.

Innehåll

1. Utveckling, demokrati och samhällsstyrning, 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas de studerande

• kunna grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om utveckling

• kunna analysera och diskutera biståndets roll och syfte

• ha fått ökad förståelse för demokratins och samhällsstyrningens roll för utveckling

• ha en fördjupad kunskap om utvecklingsproblemen och möjliga orsaker i olika regioner

• kunna tillgodogöra sig och diskutera viss aktuell forskning om utveckling

Innehåll

Kursen har tre teman: Grundläggande utvecklingsbegrepp; utvecklingsbistånd och demokratikonditionalitet; samt utveckling i praktiken. Amartya Sens välkända bok ”Utveckling som frihet” samt flera artiklar introducerar dig till några av de viktigaste problemen och debatterna om utveckling. Relationen mellan utveckling och demokrati kommer speciellt att belysas. Det andra temat analyserar utveckling och demokrati i samband med bistånd baserat på William Easterly's bok "The White Man's Burden” och ett antal artiklar. I detta tema ligger fokus på biståndspolitik och byggande av demokrati i utvecklingsländer, speciellt i Afrika. Kursens sista tema behandlar utveckling i praktiken. Denna del diskuterar utvecklingsproblem utifrån ett antal regionala fall. Några av de viktigaste utvecklingsproblemen och möjliga lösningar tas upp, liksom hur dessa kan analyseras vidare.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Lösande av uppgifter till seminarier och aktivt deltagande i dessa ger poäng vid tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.

2. Internationella miljöproblem och hållbar utveckling, 7,5 hp

Mål

Målet med kursen är att introducera studenten till flerdimensionella aspekter av hållbar utveckling genom att titta på den historiska bakgrunden till, och målen för hållbar utveckling. Därefter läggs fokus på aktuella frågor för att förstå hur de länkar till utvecklingsteori och förutsättningar för hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt.

Inlärningsmålen med kursen är att studenten skall:

• Exponeras för den viktigaste historiska bakgrunden till hållbar utveckling och internationella försök att uppnå dess mål.
• Förstå viktiga ämnen och begrepp som hänger samman med miljö, människors välbefinnande och hållbar utveckling samt kritiskt diskutera dessa.
• Kunna diskutera, debattera och formulera förutsättningar för hur hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt.

Innehåll

Denna kurs fokuserar på internationella miljöfrågor och hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling bildades 1987 då Världskommissionen för miljö och utveckling slog fast att världen stod inför en enorm utmaning: Att utvecklas på ett hållbart sätt och se till att världen tog hänsyn till behoven hos både nuvarande och kommande generationer. Kursen behandlar den aktuella diskursen om hållbar utveckling samt hur förutsättningarna för hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt. I denna senare del ägnar vi stor uppmärksamhet åt forskningsdiskussionen om naturresurser som ”common property resources”.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och videofilm.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Lösande av uppgifter till seminarier och aktivt deltagande i dessa ger poäng vid tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.

3. Den ekonomiska utvecklingens könsdimensioner, 7,5 hp

Mål

Denna kurs fokuserar på utvecklingsekonomi ur ett feministiskt perspektiv. Den belyser olika könsdimensioner av ekonomisk utveckling med målet att studenterna ska få en grundläggande teoretisk förståelse för utvecklingsekonomi och feministisk ekonomi. Kursen syftar också till att förbättra studenternas kunskaper om ekonomiskt utvecklingssamarbete i policy och praktik. Efter avslutad kurs ska studenterna kritiskt kunna granska ekonomisk utveckling ur ett könsperspektiv.

Efter genomgången kurs förväntas studenterna

• Förstå och kunna förklara skillnaderna mellan ekonomisk tillväxt och mänsklig utveckling.
• Uppvisa en förståelse för teoribildningen om feministisk ekonomi och de utmaningar den innebär för teorier om ekonomisk utveckling.
• Känna till vanliga ekonomiska problem i utvecklingsländer och hur de påverkar olika grupper i samhället.
• Kunna beskriva och kritiskt diskutera hur jämställdhet kan forma ekonomisk utveckling och hur ekonomisk utveckling kan påverka jämställdhet.
• Känna till, kunna tolka och jämföra olika mått och indikatorer på utveckling och jämställdhet.
• Kunna kritiskt diskutera och bedöma relevansen av olika policyer ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv.

Innehåll

Kursen behandlar utvecklingsekonomi ur ett feministiskt perspektiv. Den beskriver hur ekonomisk tillväxt och ekonomisk utveckling har olika inverkan på män, kvinnor och jämställdhet. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv om feministisk ekonomi och mänsklig utveckling beskrivs och granskas effekterna av olika policyer och biståndsprojekt.

Kursens första del introducerar begreppet genus/kön i allmänhet och i relation till utvecklingsdiskursen i synnerhet. Huvuddragen i utvecklingsekonomi beskrivs och kontrasteras mot feministisk ekonomi. Arbetsmarknad och sysselsättning diskuteras i relation till begrepp som produktiv/reproduktiv och formell/informell och särskild tonvikt läggs vid dessa begrepps relevans för det Globala Syd. Olika indikatorer på ekonomisk ojämlikhet presenteras. Betydelsen av könsdisaggregerad data introduceras för att öka förståelsen för begrepp som ’feminisering av fattigdom’ och ’multidimensionell fattigdom’ både teoretiskt och empiriskt. Könsdimensioner av det ekonomiska livet diskuteras med hjälp av en s.k. social provisioning approach.

Den andra delen av kursen syftar till att fördjupa förståelsen för de underliggande maktstrukturer som påverkar ekonomisk ojämlikhet och ojämställdhet. Det bredare begreppet mänsklig utveckling (human development) tas upp liksom utvecklingen från Women in Development till Gender and Development och olika capability approaches. Olika sätt att konceptualisera och praktiskt arbeta med kritiska perspektiv på män och maskuliniteter inom ekonomisk utveckling diskuteras. I denna del av kursen diskuteras och problematiseras också relationen mellan ekonomisk tillväxt och jämställdhet; i vilken utsträckning påverkar ekonomisk tillväxt graden av jämställdhet? Leder jämställdhet till ekonomisk utveckling?

Kursens tredje del behandlar praktiska lösningar på problemen och diskuterar policyer, metoder och strategier för att minska ojämlikheten mellan könen. Varje strategi ges en kort teoretisk bakgrund. Exempel på strategier som diskuteras innefattar (men är inte begränsat till) jämställdhetsintegrering, deltagandemetoder, gender budgeting, mikrokrediter och kön och korruption.

Undervisning

Undervisningen består av frivilliga föreläsningar och obligatoriska seminarier. Kursen ges på engelska.

Examination

Studenterna bedöms genom aktivt deltagande i seminarier och en hemtentamen. Betygsskala utdelas i enlighet med skalan "underkänd", "godkänd" eller "väl godkänd".

Övriga föreskrifter

För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.

4. Utveckling och väpnad konflikt, 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna

• grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt
• analysera och diskutera biståndets roll och syfte med avseende specifikt på väpnad konflikt

Innehåll

Kursen organiseras i tre övergripande teman: (1) Sambandet utveckling och väpnad konflikt; (2) Konfliktanalys och åtgärder; (3) Samordning eller separation av militär och bistånd.

(1) Sambandet utveckling och väpnad konflikt

Boken Guns, Germs, and Steel av Jarred Diamond ger en förklaring till de djupa historiska rötterna till dagens ojämlika värld. Särskild uppmärksamhet ägnas uppkomsten av organiserade samhällen, och våldets roll i denna process. En dokumentärfilm (av Natural Geographics) som bygger på boken visas också. Paul Colliers uppmärksammade bok The Bottom Billion redogör för forskning om hur fattigdom föder väpnad konflikt och hur väpnad konflikt i sin tur orsakar fattigdom, så att fattiga länder så att säga riskerar att låsas fast i en konfliktfälla. Sambandet mellan fred och ekonomisk utveckling i Östasien behandlas utifrån en artikel av Ethel Solingen. Betydelsen av god samhällsstyrning belyses genom diskussioner av hur korruption föder både fattigdom och väpnade försök att ta över staten genom kupper eller gerillakrig. Resursfrågor belyses utifrån ett antal nyligen publicerade forskningsartiklar och The Bottom Billion med särskilt fokus på hur ett relativt överflöd av vissa typer av resurser (t.ex. olja, diamanter) kan orsaka konflikt och vanstyre.

(2) Konfliktanalys och åtgärder

Metoder för att praktiskt analysera konfliktsituationer inleder detta tema. Biståndets roll i konfliktsammanhang diskuteras särskilt utifrån Mary B. Andersons klassiska bok Do No Harm. En viktig men ofta förbisedd aspekt av konfliktanalys är gender. Sambandet mellan jämställdhet, utveckling och fred behandlas dels utifrån forskningsartiklar, dels utifrån Lina Abirafeh’s bok Gender and International Aid in Afghanistan. En problematik som diskuteras under detta tema är den ofta konfliktskapande roll som val spelar när de inte sker i ett demokratiskt sammanhang. Paul Colliers senaste bok Wars, Guns, and Votes är central inom kursens behandling av denna problematik.

(3) Samordning eller separation av militär och bistånd

Detta tema behandlar argument och forskningsresultat om militära interventioner och fredsbevarande operationer. En viktig problematik som behandlas under detta tema är militariseringen av bistånd, och potentiella fördelar och nackdelar med detta. Litteraturen till detta tema utgörs av artiklar och avsnitt i några av böckerna som ingår i kurslitteraturen på kursens andra moment.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök. Undervisningen sker på engelska.

Examination

Momenten examineras genom skriftliga prov. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Varje kursmoment innehåller också seminarier. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; U - G - VG. För betyget VG på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 15 poäng av kursens 30 poäng. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Inga särskilda förkunskaper förutom grundläggande behörighet. För tillfredställande studier förutsätts goda kunskaper i gymnasieskolans samhällsorienterande ämnen. Då merparten av litteraturen är på engelska förutsätts de studerande dessutom kunna läsa och förstå engelsk text. Notera att undervisningen helt ges på engelska. För vidare information om lämpliga förkunskaper, kontakta institutionen.