Allmänt

Kursen ingår i Masterprogram i engelska.

Behörighetskrav

120 hp. Engelska A1, B1 och C1, eller 90 hp i ett språkvetenskapligt ämne eller litteraturvetenskap.

Mål

Efter avklarad kurs ska studenten kunna

• visa insikt i en rad litterära texter på engelska som tar sig an frågor som rasifiering, minoritetspositioner, könsskillnad
• visa förtrogenhet med samtida kritiska debatter om korsningar, former av diskriminering och former av empowerment
• visa förståelse av litteraturteoretiska reflektioner kring självdefinition och heteronomi
• samla och bearbeta kritiskt material
• visa färdighet i användningen av kritiskt material i en skriftlig litterär analys
• visa en god förmåga att delta muntligt och skriftligt i en diskussion om litterära verk på flytande engelska

Innehåll

Intersektionalitetsteorier fokuserar på komplexiteten i hur olika sätt att identifiera sig (t.ex. kön, sexualitet, klass, ras) samt olika sociala mekanismer för diskriminering och utslagning samspelar. Intersektionalitet framhäver samtidig påverkan från faktorer som kön, sexualitet, klass och ras på social positionering. Sådan analys av social ojämlikhet uppstod först i samband med framväxten av svart feminism i slutet av 1970-talet och under 80-talet. Kursen kommer att beskriva sådana teoriers utveckling och undersöka den roll litteratur spelat. Även värdet av intersektionalitetspolitisk läsning av litterära texter, samt läsmetoder, kommer att diskuteras.

Undervisning

Gruppundervisning. Undervisning, lektionsdiskussioner och examination sker på engelska. Alla läromedel är engelskspråkiga.

Examination

Examinationen sker genom ett slutprov i form av en uppsats vid kursens slut. Alternativa examinationskomponenter, som kortare skriftliga uppgifter under kursens lopp, journalskrivande, eller upprättandet av en studieportfölj, kan ersätta eller komplettera slutuppsatsen. Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd.

För student som ej godkänts på ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första.

En student som underkänts i visst prov två gånger har på egen begäran efter hänvändelse till prefekten rätt att få en annan examinator utsedd. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Om planen eller kurslitteraturen för en kurs ändras äger studenten rätt att prövas enligt den ursprungliga planen och kurslitteraturen vid tre provtillfällen följande tre terminer. Därefter upphör denna rätt normalt. I övrigt gäller inga begränsningar för antalet provtillfällen.

Övergångsbestämmelser

För övergångsbestämmelser vid ändringar i kursplaner var god kontakta studievägledaren.