Kursplan för Statskunskap A

Political Science A

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK009
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Statskunskap G1N

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå
    G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

    Avancerad nivå
    A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2019-03-13
  • Reviderad av: Institutionsstyrelsen
  • Gäller från: vecka 36, 2019
  • Behörighet: Grundläggande behörighet och Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6/6)
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Efter genomgången A-kurs i statskunskap förväntas den studerande kunna översiktligt redogöra för och diskutera:

  • centrala politisk-teoretiska problem;
  • den politiska styrelsens, förvaltningens och den offentliga politikens väsentliga huvuddrag i Sverige och andra länder;
  • det politiska deltagandets variationer;
  • de politiska problem som präglar utvecklingsländer och nya demokratier;
  • den internationella politikens utveckling under 1900- och 2000-talet;
  • EU:s utveckling samt Sveriges roll på den internationella arenan.
Studenten ska aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer, samt författa promemorior som behandlar avgränsade frågeställningar och i samband härmed:
  • förstå värdet av, och grunderna för, god argumentation;
  • kunna skilja på personliga åsikter och att självständigt dra slutsatser;
  • kunna förmedla vetenskaplig argumentation muntligt vid seminarier och i skrift;
  • kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material;
  • kunna urskilja normativa och empiriska aspekter av statsvetenskapliga problem;
  • kunna inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial;
  • känna till grunderna för källhänvisningar och referenser.
Kursen baseras främst på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. Avsikten är att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständigt och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att bättre kunna bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna kurs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av individuellt skrivna och samförfattade pm. En första träning av den muntliga förmågan ges under seminarierna och utvecklas vidare på fördjupningsnivåerna.

Innehåll

Kursen är uppdelad i fem delkurser: Politisk teori, Statsmaktens strukturer, Medborgare och samhälle, Förvaltningspolitik och Internationell politik.

Politisk teori 6.0 hp

Kursens mål
Kursen syftar till att göra studenterna förtrogna med några grunddrag i den politiska teorin och med politisk-teoretiska metoder. Efter avklarad kurs ska studenterna:

  • kunna värdera politisk-teoretisk argumentation,
  • kunna tolka och argumentera för tolkningar av politisk-teoretiska klassiker,
  • känna till och kunna tillämpa grunderna i intern kritik som politisk-teoretisk metod,
  • kunna tillämpa normativa principer i partikulära situationer, för att därur dra slutsatser om principen i fråga eller för att ge handlingsrekommendationer,
  • förstå skillnaden mellan normativa och empiriska statsvetenskapliga problem. 
Innehåll
Studenten övas i att självständigt tolka och värdera politiska idéer, i några fall genom att läsa klassiska källtexter. Å ena sidan handlar det alltså om att försöka förstå det som kan förefalla märkligt (eller tvärtom förrädiskt bekant), å andra sidan om att bedöma sanningen och fruktbarheten i det som läses. Kursen behandlar politiskt tänkande från antiken fram till modern tid. Här introduceras flera av politikens grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, dygd, konstitutionalism, demokrati, frihet, rättvisa och värdighet. Studenterna ska lära sig förstå och utvärdera idéer som inte är deras egna. Det innebär att den politiska idéhistorien och uttolkandet av denna å ena sidan och bedömningen om normativa frågor å andra sidan tänks höra samman. Studenten tänks överskrida sin egen horisont genom att försöka förstå och försvara de olika politiska idéer som utvecklas i kurslitteraturen.

Undervisning
Kursen hålls samman av en serie föreläsningar. I föreläsningarna får studenterna möta viktiga politiska idétraditioner och tänkare, som bidragit till att forma det vi idag intresserar oss för inom politisk teori. Det viktigaste pedagogiska elementet i kursen manifesteras i seminarierna och genom författande av en egen kortare vetenskaplig text, en promemoria. Under seminarierna diskuterar studenterna centrala politisk-teoretiska problem med utgångspunkt i frågor, kring vilka studenterna funderar och argumenterar individuellt. På lektionen bearbetas några av verktygen för att på ett systematiskt sätt ta ställning till rätt och fel i politiska och moraliska frågor, det som brukar kallas normativa frågor. Kursen består alltså av föreläsningar, lektioner och seminarier till vilka studenterna förbereder sig genom att läsa samtlig relevant kurslitteratur och reflektera kring de frågor som de finner i arbetsmaterialet, samt genom att läsa och diskutera varandras promemorior. Studenterna förväntas ta med sig kurslitteraturen till seminarierna och kunna slå upp de relevanta ställen som diskuteras.

Examination
För godkänt krävs godkänt på en tentamen (3hp), aktivt deltagande i seminarierna, godkänd gruppuppgift till lektionerna och godkänt på den promemoria som författas individuellt (3hp). För att få godkänt på promemorian krävs att studenten argumenterar självständigt men utan löst tyckande om principiella frågor och tolkningsproblem utifrån kurslitteraturen. Betyget väl godkänt kan erhållas både på tentamen och på promemorian. Betyget på promemorian kan även påverkas av deltagandet i seminarierna.

Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd -Godkänd - Väl Godkänd.

Statsmaktens strukturer 6.0 hp

Mål

Kursens mål är att skapa förståelse och kännedom hos studenterna om olika statsskicks utveckling och utformning med särskilt fokus på det svenska statskicket och svensk politisk historia. Efter avslutad kurs ska studenterna kunna förstå och beskriva centrala begrepp som rör olika statsskicks institutioner och hur makten kan delas mellan institutioner i en stat. Studenterna ska förstå och kunna redogöra för svensk politisk historia, med särskilt fokus på det svenska statsskickets utveckling sedan 1800-talet. Studenterna ska också ha förståelse för och kunna redogöra för hur EU:s politiska system fungerar och påverkar svensk politik.

Innehåll
Denna delkurs behandlar främst svensk politisk historia och det svenska politiska systemet. I viss mån sätts den svenska historien och institutionerna in i ett jämförande perspektiv. Politiska institutioner, både formella och informella, samt hur makten delas mellan olika institutioner ägnas betydande utrymme, liksom statens uppbyggnad och politikens genomförande. Bland de övriga teman som denna delkurs ägnar särskild uppmärksamhet återfinns den Europeiska Unionen. Dessa olika byggstenar avses ge förutsättningar för senare fördjupningar på ett antal områden. Genom föreläsningar ges en orientering i grundläggande begrepp, teorier och metoder och genom aktivt deltagande i seminariediskussioner ges studenterna möjlighet att träna upp förmågan till egen analys och reflexion.

Undervisning
Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Genom att skriva en promemoria får studenterna också möjlighet att fördjupa sig i något av kursens moment. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till delkursens huvudteman.

Examination
Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier, samförfattande av en kurspromemoria (PM) med anknytning till kurslitteraturen (3hp) och en skriftlig tentamen (3hp) .

Vid betygssättning av seminarierna och PM-uppgiften tillämpas en tvågradig betygsskala (Underkänd - Godkänd). För godkänt krävs aktivt deltagande i seminarierna. För betygssättning av tentamen tillämpas en tregradig betygsskala (Underkänd, Godkänd, Väl Godkänd).

Medborgare och samhälle 6.0 hp

Innehåll

Denna kurs anlägger ett jämförande perspektiv på politik och politiska system. Med utgångspunkt i begrepp som medborgare, politisk kultur och politiskt deltagande ställs frågor rörande demokrati och demokratiseringsprocesser, partier och intresseorganisationer liksom andra kanaler för påverkan såsom media. Kursen är empiriskt inriktad, hämtar exempel från existerande stater i olika delar av världen liksom, självfallet, från Sverige. Kursen behandlar ett antal temata som återkommer på högre nivåer inom ämnet.

Mål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • Redogöra för grundläggande begrepp, teorier och metoder rörande demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande och politisk kultur.
  • Redogöra för grundläggande empiriska förhållanden rörande demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande och politisk kultur.
Färdighet och förmåga
  • Tillämpa centrala teorier och begrepp inom ramen för kursens teman på konkreta empiriska fall.
  • Formulera relevanta forskningsfrågor utifrån centrala perspektiv inom ramen för kursens teman.
  • Utarbeta korta analytiska texter med ett självständigt valt fokus. 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • Kritiskt värdera och granska akademiska texter.
  • Formulera konstruktiv kritik av medstudenters PM.
Undervisning
Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment och empiriska och teoretiska teman, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till delkursens huvudtemata.

Examination
Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier, författande av en kurspromemoria (PM) med anknytning till kurslitteraturen (3hp) och en skriftlig tentamen (3hp).

Vid betygssättning av seminarierna och PM-uppgiften tillämpas en tregradig betygsskala (Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd). För godkänt krävs aktivt deltagande i seminarierna. För att få godkänt på promemorian krävs att studenten formulerar en tydlig forskningsfråga som är relaterad till kurslitteraturen, diskuterar teorier som hjälper till att besvara denna fråga och gör en självständig systematisk undersökning för att svara på frågan.

Vid betygssättning av tentamen tillämpas en tregradig betygsskala (Underkänd, Godkänd, Väl Godkänd).

Förvaltningspolitik 6.0 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:
  • förstå den offentliga förvaltningens roll och funktion,
  • ha en fördjupad förståelse för centrala drag i den svenska förvaltningen, dvs. ha god kännedom om den offentliga förvaltningens organisation, bemanning, reglering och finansiering,
  • kunna tolka och tillämpa förvaltningspolitiska begrepp, idéer och föreställningar på politiska processer och skeenden,
  • kunna problematisera förhållandet mellan makt och ansvar i förvaltningen,
  • ha en grundläggande förståelse av vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär i studiet av politik och förvaltning.
Innehåll
Med förvaltningspolitik avses idéer och åtgärder riktade mot den offentliga sektorns organisation och arbetssätt, och på kursen kommer några av dessa verktyg att diskuteras. Utgångspunkten är att förvaltningspolitikens framgångar och misslyckanden har avgörande betydelse för hur de politiska besluten förbereds och genomförs. I fokus står således klassiska statsvetenskapliga problem kring den politiska styrelsens organisering. Litteraturen behandlar främst Sverige, men innehåller även internationella utblickar.

Undervisning
Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. För att uppmuntra studenters delaktighet i föreläsningarna används interaktiv teknik, för vilket surfplatta, smartphone eller dator kan användas. Vid litteraturseminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudtemata. Till det tredje seminariet ska ett skriftligt PM författas, och ventileras. Notera att på denna delkurs ska PM:et skrivas i par.

Examination
Kursen examineras genom deltagande i seminarier, samförfattande av kurs-PM (3 hp) samt genom skriftlig tentamen (3hp). Vid betygssättning av seminarierna och den samförfattade kurspromemorian tillämpas en tvågradig betygsskala (Underkänd - Godkänd). Vid betygssättning av tentamen tillämpas en tregradig betygsskala (Underkänd, Godkänd, Väl Godkänd).

Internationell politik 6.0 hp

Innehåll

Fokus för kursen ligger på utvecklingen inom internationell politik under 1900- och 2000-talet, med särskild tonvikt på europeiska erfarenheter. Ett antal av de centrala teoritraditionerna och perspektiven inom forskningsfältet introduceras, exempelvis några eller samtliga av de följande: realism, liberalism, konstruktivism och genusteori. Utöver teoritraditionerna kommer centrala problemområden och processer inom internationell politik, såsom säkerhet, konflikt, internationellt samarbete och utrikespolitisk analys att presenteras. Kursen är upplagd så att studenterna ges möjlighet att utveckla färdigheter avseende grundläggande kommunikation, forskning, samt analytiskt arbete. Kursen ska förbereda studenterna för studier framför allt på B-nivå men också på högre nivåer inom detta delämne, samt för kvalificerade tjänster i arbetslivet.

Mål  
Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna:

Kunskap och förståelse
  • redogöra för centrala klassiska och kritiska teoretiska perspektiv inom internationell politik
  • beskriva centrala tematiska områden och processer inom internationell politik, såsom internationellt samarbete och säkerhet. 
Färdighet och förmåga
  • tillämpa centrala klassiska och kritiska teoretiska perspektiv inom internationell politik på konkreta fall
  • formulera relevanta forskningsproblem utifrån centrala perspektiv inom internationell politik 
Värderingsförmåga och förhållningssät
  • kritiskt värdera olika teoretiska perspektiv inom internationell politik genom att jämföra och ställa olika teoretiska perspektiv mot varandra
Undervisning
Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala teman och teorier, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till delkursens huvudtemata.

Examination
Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier, individuellt författande av kurs-PM (3 hp), samt genom skriftlig tentamen (3 hp) Vid betygssättning av seminarierna och kurspromemorian tillämpas en tregradig betygsskala: Underkänd - Godkänd- Väl Godkänd.

Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Vid betygsättning av den skriftliga tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Undervisning

Undervisningen på A-kursens samtliga delkurser sker i form av ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier och författande av kurs-pm. Syftet med seminarierna är att kritiskt reflektera över och diskutera litteraturen. Deltagande vid seminarierna kräver omfattande förberedelser i form av individuella studier och gruppmöten. Deltagande i undervisningen förutsätter heltidsstudier. Seminariedeltagande är obligatoriskt, medan närvaro vid föreläsningarna är frivillig.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Kursen examineras genom tentamina, genom deltagande i seminarier samt genom individuellt och samförfattade kurs-pm. Den tregradiga betygsskalan tillämpas: Underkänd - Godkänd - Väl godkänd. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t ex vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i olika program t.ex. Pol kand-programmet, Samhällsvetarprogrammet samt utnyttjas som fristående kurs. Statskunskap A kan ej medtagas i examen samtidigt med annan baskurs på A-nivån i ämnet, ej heller tillsammans med Samhällskunskap AB: Statskunskap 15 hp.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: vecka 36, 2019

Politisk teori

  • Platon, Stolpe, Jan Skrifter. Bok 3 : Staten

    Atlantis, 2003

    Det går naturligtvis bra att läsa texten på originalspråk, men det är inte obligatoriskt. OBS att vi starkt rekommenderar just denna, Jan Stolpes, svenska översättning.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Hallberg, Peter; Jansson, Maria; Mörkenstam, Ulf Tretton texter i politisk teori : Niccolò Machiavelli, John Locke, Jean-Jacques Rousseau, Edmund Burke, Mary Wollstonecraft, Karl Marx, Friedrich Engels, John Stuart Mill, Joseph Schumpeter, Robert Nozik, Robert Dahl, Carole Pateman

    2., [utök.] uppl.: Malmö: Liber, 2009

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Tralau, Johan Inbjudan till politisk teori

    Lund: Studentlitteratur, 2012

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Nordin, Svante Det politiska tänkandets historia

    3., [utök.] uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2013

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Statsmaktens strukturer

  • Dickovick, James Tyler; Eastwood, Jonathan Comparative politics : integrating theories, methods, and cases

    Second edition.: New York, New York: Oxford University Press, cop. 2016.

    Kapitel 3,4,8-11

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Hagevi, Magnus Partier och partisystem

    1. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2015

    Kapitel 2,7,9,10,14

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Möller, Tommy Svensk politisk historia : strid och samverkan under tvåhundra år

    3. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2015

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Tallberg, Jonas EU:s politiska system

    Sjätte upplagan: Lund: Studentlitteratur, [2016]

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Freidenvall, Lenita; Jansson, Maria Politik och kön : feministiska perspektiv på statsvetenskap

    Upplaga 1: Lund: Studentlitteratur, 2017

    Kapitel 6-9.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Medborgare och samhälle

  • Dalton, Russell J. Citizen politics : public opinion and political parties in advanced industrial democracies

    6. ed.: Washington, D.C.: SAGE Publications, 2013, cop. 2014

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Dickovick, James Tyler; Eastwood, Jonathan Comparative politics : integrating theories, methods, and cases

    Second edition.: New York, New York: Oxford University Press, cop. 2016.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Ekman, Joakim; Linde, Jonas; Sedelius, Thomas Demokratiseringsprocesser : nya perspektiv och utmaningar

    2. [uppdaterade] uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2014

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Hagevi, Magnus Partier och partisystem

    1. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2015

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Freidenvall, Lenita; Jansson, Maria Politik och kön : feministiska perspektiv på statsvetenskap

    Upplaga 1: Lund: Studentlitteratur, 2017

    Kapitel 7, 10, 11, 13

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar och arbetsmaterial kan tillkomma.

Förvaltningspolitik

  • Dahlström, Carl Politik som organisation : förvaltningspolitikens grundproblem

    Sjätte upplagan: Lund: Studentlitteratur, [2018]

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Petersson, Olof Den offentliga makten

    Femte upplagan: Lund: Studentlitteratur, [2018]

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar och kompendium tillkommer

Internationell Politik

  • Brommesson, Douglas; Ekengren, Ann-Marie Sverige i världen

    Tredje upplagan: Malmö: Gleerups, [2017]

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Freidenvall, Lenita; Jansson, Maria Politik och kön : feministiska perspektiv på statsvetenskap

    Upplaga 1: Lund: Studentlitteratur, 2017

    Kapitel 14, 15, 16

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Baylis, John; Smith, Steve; Owens, Patricia The globalization of world politics : an introduction to international relations

    7., [rev.] uppl.: Oxford: Oxford University Press, 2016

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar och arbetsmaterial tillkommer