Kursplan för Magisteruppsats i freds- och konfliktkunskap

Master's (60 credits) Thesis in Peace and Conflict Studies

  • 15 högskolepoäng
  • Kurskod: 2FK019
  • Utbildningsnivå: Avancerad nivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Freds- och konfliktkunskap A1E

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2019-05-09
  • Reviderad av: Institutionsstyrelsen
  • Gäller från: HT 2019
  • Behörighet:

    Kandidatexamen. 90 hp i freds- och konfliktkunskap eller 90 hp i närliggande relevant ämne och minst 30 hp i freds- och konfliktkunskap eller motsvarande. Orsaker till krig, 15 hp, Metod I, 7,5 hp, och Metod II, 7,5 hp. Metod II kan ersättas av Avancerad kurs i kvantitativ metod, 7,5 hp.

  • Ansvarig institution: Institutionen för freds- och konfliktforskning

Beslut och riktlinjer

Kursen ges endast under vårterminen.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten i uppsatsen självständigt kunna redovisa sina ställningstaganden med avseende på följande centrala frågor vid genomförandet av en forskningsuppgift, och inom den angivna tidsramen skriva en uppsats som är förankrad i forskningslitteraturen:

  1. Problem: varför är problemet viktigt att studera; vilken är den egna fokuseringen inom problemet; uppsatsens syfte och avgränsningar i förhållande till tidigare forskning.
  2. Teoretisk referensram: vilken är den etablerade teoretiska referensramen för uppsatsen; vilka är referensramens centrala begrepp och hur är dessa definierade; vilken/vilka frågeställning/ar eller hypotes/er kan härledas från den teoretiska referensramen.
  3. Uppläggning av den empiriska undersökningen: hur väljs empiriskt material och fall för att besvara frågeställningen/frågeställningarna eller pröva hypotesen/hypoteserna; hur motiveras tidsperiod för den empiriska undersökningen; vilka preciseringar av begrepp krävs för att genomföra undersökningen; hur motiveras valet av prövningsförfarande och specifika undersökningsmetoder.
  4. Analys: vilka är uppsatsens viktigaste resultat; vilka belägg anförs för resultaten; vilka intressanta variationer finns i resultatens mönster; hur tolkas resultaten i förhållande till det ursprungliga teoretiska referensram från vilken frågeställning och hypotes härletts; vilka invändningar kan resas mot resultat och tolkningar och hur kan man bemöta dessa invändningar.
  5. Sammanfattning och slutsatser: vad var syftet med uppsatsen och i vilken utsträckning har syftet uppnåtts; hur är uppsatsens övergripande resultat relaterade till det allmänna problem som var utgångspunkten för studien; har uppsatsens resultat implikationer för framtida forskning och (eventuellt) specifik policyrelevans.
  6. Följa institutionens etikpolicy (Policy on Ethical Guidelines for Student Work).

Innehåll

Kursen inleds med föreläsningar om dels forskningsprocessen och dess delmoment, dels det vetenskapliga hantverket och dess olika komponenter. Därefter sker all undervisning i form av individuell handledning, där alla studenter får en klart angiven tidsbudget för handledningen.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Undervisning på engelska kan

förekomma.

Examination

Examinationen innehåller tre delar: framläggande av uppsats, opposition på uppsats, samt aktiv närvaro vid föreläsningar och uppsatsventileringar. Störst vikt vid betygssättningen läggs vid kvalitet i den framlagda uppsatsen. Vid bedömning av uppsatsen tas hänsyn till i vilken utsträckning följande kriterier är uppfyllda: klart formulerat och konsekvent fokuserat problem; tydlighet i begreppsbildningen; specificerad teorianknytning; metodmedvetenhet; fördjupad analys av resultat; klarhet i dispositionen; gedigen arbetsinsats; samt korrekt akademiskt språk.

Två examinationstillfällen ges vid varje kurstillfälle.

Betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd används. Betygskriterier delas ut inom ramen för

kursen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare

Litteratur

Uppgift om kurslitteratur saknas. Ta kontakt med ansvarig institution för mer information.