Allmänt

Kursen kan ingå på Masterprogram i samhällsvetenskap med inriktning kulturgeografi eller samhällsplanering som en av de obligatoriska kurserna för denna inriktning. Kursen kan även läsas av studenter på andra masterprogram eller som fristående kurs.

Behörighetskrav

Samhällsvetenskaplig kandidatexamen eller motsvarande.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

• kunna beskriva och analysera det förändrade samspelet mellan samhällsplanering, makt, politik och ideologi, mot bakgrund av klimatförändring och samhällets polarisering
• genom specifika planeringsfall kunna tillskansa sig fördjupade kunskaper om de utmaningar som klimatförändring och polarisering innebär för samhällsplaneringen, samt diskutera hur samhällsplaneringen kan tjäna som verktyg för att hantera desamma
• kunna föra en vetenskaplig diskussion kring en planeringsfrågeställning
• uppvisa en god förmåga att självständigt avgränsa, utforma, författa och försvara en PM-uppgift, som är väl förankrad i aktuell forskningslitteratur
• kunna självständigt genomföra en opposition på en PM.

Innehåll

Samhällsplaneringen är ett verktyg för att skapa förutsättningar för individens välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Hur samhällsplaneringen utformas påverkas dock av makt, politik och ideologi, varigenom olika intressen ofta ställs mot varandra. Kursen fokuserar på denna påverkan i relation till två aktuella processer som i hög grad handlar om resurser och resursfördelning: klimatförändring och samhällets polarisering (t.ex. ekonomiska klyftor, klyftan mellan stad och landsbygd, samt segregation). Särskild vikt läggs vid samhällsplaneringens förändrade målsättningar och hur dessa tolkas och hanteras av olika grupper i samhället - lokalt, nationellt och internationellt. Kursen ställer frågan vad vi kan lära oss om planeringens politiska och ideologiska dimension genom de utmaningar som klimatförändring och polarisering innebär.

Undervisning

Undervisningen består i huvudsak av seminarier och föreläsningar. Exkursioner kan förekomma.

Examination

Kursen examineras både skriftligt och muntligt. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.