Kursplan för Nationalismens problematik. Samtida och historiska perspektiv i Ryssland och Eurasien

Mål

Vad gäller kunskap och förståelse förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

• självständigt och med utgångspunkt i ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt redogöra för olika teoretiska perspektiv på nationalism, samt dess roll i samhälleliga processer generellt,
• redogöra för hur nationalism kommit till uttryck, samt hur den har bidragit till samhällets utveckling i länder inom det postsovjetiska området (Ryssland och fd Sovjet), både historiskt och i nutid.

Vad gäller färdighet och förmåga förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

• självständigt hitta, analysera och jämföra olika typer av texter relaterade till nationalism i teori och frågor kring nationalism,
• planera, genomföra och presentera (muntligt och skriftligt) forskningsuppgifter baserade på såväl individuella arbeten som grupparbeten.

Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

• kritiskt värdera och problematisera olika perspektiv på nationalism och de relaterade samhällsprocesser som framförs i båda kurslitteraturen och genom problembaserade, fenomenbaserade lärandeuppgifter,
• kritiskt reflektera kring nationalism som begrepp samt dess tillämpning som analytiskt verktyg I forskning om samhällsprocesser i vissa länder.

Innehåll

Kursen består av två delar. I den första delen utforskas nationalism som teoretiskt begrepp och studieobjekt genom analys av centrala texter om nationalism generellt, samt om dess betydelse för länderna i det postsovjetiska området i synnerhet. I den andra delen arbetar studenterna med problembaserade, fenomenbaserade lärandeuppgifter kring specifika frågor eller processer, både historiska och samtida, utvalda från regionen i frågan.

Undervisning

Undervisningen sker i form av seminarier och problembaserade, fenomenbaserade lärandeuppgifter.

Examination

Kursen examineras genom seminarier, samt inlämningsuppgifter och muntliga presentationer som resultat av de problembaserade, fenomenbaserade lärandeuppgifterna.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare eller beslut om undantag som fattats av institutionens arbetsgrupp för studieärenden.