Allmänt

Kursen kan ingå som valbar fördjupningskurs i apotekarprogrammet. Kursen kan även ingå i masterprogrammet i läkemedelsanvändning.

Behörighetskrav

Apotekarprogrammet: Minst 150 hp inom programmet samt genomgått alla kurser på termin 1-7. Grundkursen i Farmakoepidemiologi och hälsoekonomi ska vara godkänd.

Masterprogrammet i läkemedelsanvändning och fristående kurs: Minst 150 hp inom farmaci, medicin eller naturvetenskaplig utbildning inklusive 7,5 hp i läkemedelsepidemiologi. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Studenten ska efter avslutad kurs kunna:

• Redogöra för olika kvalitativa och kvantitativa studiedesigner som kan användas för att beskriva, analysera och förstå hur läkemedel förskrivs, hämtas ut och används
• Ange skillnaden mellan primär- och sekundär datainsamling samt beskriva för- och nackdelar med olika datakällor
• Analysera läkemedelsanvändningen med aggregerade och individbaserade data över uthämtade läkemedel
• Värdera olika metoder för att analysera patienters följsamhet till ordination
• Beskriva hur analyser av hur läkemedel förskrivs, hämtas ut eller används kan nyttjas som verktyg för att förbättra läkemedelsanvändningen i samhället
• Bedöma vilka faktorer som påverkar läkemedelsanvändningen i samhället, både utifrån ett patient- vårdgivar- och systemperspektiv
• Visa förmåga att identifiera behovet av ytterligare forskning kring läkemedelsanvändningen hos särskilda patientgrupper (gravida, barn, äldre) samt inom särskilda terapiområden
• Planera, designa och presentera ett protokoll för en studie om läkemedelsanvändning skrivet på god svenska eller engelska.
• Identifiera och förmedla styrkor och svagheter i studier om läkemedelsanvänding genom att opponera på ett protokoll för en tänkt studie.

Innehåll

Kursen ger kunskap om relevanta forskningsmetoder för att följa upp förskrivning, uthämtning och användning av läkemedel i samhället. På engelska kallas ämnet "Drug Utilization research" och omfattar både kvalitativa och kvantitativa metoder för att beskriva, analysera, förstå och förbättra läkemedelsanvändningen i samhället. Ämnet kan därmed ses som den del av läkemedelsepidemiologin som fokuserar på hur läkemedel förskrivs i vården, hämtas ut på apoteken och används av befolkningen.

Under kursen får studenterna både lära sig relevanta kvantitativa och kvalitativa metoder och se hur de kan tillämpas. Studenterna får också designa en studie om läkemedelsanvändningen. Kursens metoddel består av föreläsningar och seminarier kring studiedesigner, insamling av primärdata, databaser, måttenheter, klassifikationssystem för sjukdomar och läkemedel samt biostatistiska metoder. Kursens tillämpade del ägnas åt ett individuellt arbete att designa en studie, varvat med särskilda föreläsningar/seminarier med fokus på metodfrågor och aktuell forskning kring determinanter (vad som påverkar läkemedelsanvändningen), studier som fokuserar på att jämföra läkemedelsanvändningen (mellan länder, befolkningsgrupper, vårdgivare), kvalitetsindikatorer/att mäta rationell läkemedelsanvändning, patienters följsamhet samt hur forskning kan användas som verktyg för att förbättra användningen av läkemedel inom hälso- och sjukvården. Särskilda presentationer ägnas åt metodfrågor och aktuell forskning om läkemedelsanvändningen hos särskilda patientgrupper (gravida, barn, äldre) samt inom särskilda terapiområden (antibiotika, hjärtkärlläkemedel, psykofarmaka, cancer och immunsystemets läkemedel).

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och en litteraturuppgift i form av att designa en studie/skriva ett protokoll för en studie kring förskrivning, uthämtning eller användning av läkemedel i samhället. I kursen ingår även studiebesök hos en läkemedelskommitté för att se hur analyser av läkemedelsanvändning tillämpas som verktyg för rationell läkemedelsanvändning.

Obligatoriska moment: studiebesök samt litteraturuppgift inklusive redovisning och opposition.

Kursen ges på svenska, men vissa moment ges på engelska. Kursen kan komma att ges på engelska.

Examination

Skriftlig tentamen sker i slutet av kursen. Examinerande moment är även en litteraturuppgift i form av protokoll för studie inklusive muntlig presentation av studien och opponering på ett annat arbete.

För godkänd kurs krävs, förutom godkänd tentamen (4,5 hp) även godkänd muntlig och skriftlig redovisning inklusive opponering av litteraturuppgift (2,5 hp), samt deltagande i studiebesöket (0,5 hp). Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.