Kursplan för Utvecklingsstudier B

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

• med viss självständighet diskutera och behandla frågeställningar inom ämnet utvecklingsstudier
• ha bildat sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket och härvidlag kunna analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå
• diskutera val av metod och design (fallstudier, jämförande metod, idéanalys) utifrån en problemställning
• aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delmoment.

Den första delkursen behandlar demokratins problem. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar. Momentet behandlar också mer empiriska frågeställningar om demokratisering, samt om politiska och ekonomiska effekter av demokrati. Delkursen ges på svenska.

Den andra delkursen heter Utvecklingspolicy i praktiken. Denna kurs följer olika utvecklingsmål från deras teoretiska utgångspunkter, vidare till policyformuleringar på den globala arenan, till implementering på nationell och lokal nivå. Kursen tar också upp frågor om policyprocesser och projektfaser med fokus på policyområden som demokratistöd, katastrofbistånd, och agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Praktiker som arbetar med dessa frågor kommer att medverka i kursen. Delkursen ges på engelska.

Det tredje delmomentet ger grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod. De studerande ges en första introduktion i praktisk forskning och i hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Delkursen ges på svenska.

1. Demokratins problem 7.5 hp

Mål

Kursen presenterar modern statsvetenskaplig och utvecklingsstudierelaterad diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Kursen avser att ge en fördjupning av teman som har behandlats på tidigare kurser i statskunskap och utvecklingsstudier, så som t.ex. demokratibegreppet och demokratiseringsteorier. Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå.

Det övergripande syftet med kursen är att - med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Mer precist är tanken att studenterna efter genomgången kurs ska:

• kunna diskutera och jämföra olika demokratiuppfattningar.
• kunna beskriva och värdera de historiskt sett mest inflytelserika argumenten för och emot demokrati.
• känna till, samt kunna tillämpa och kritiskt granska några av de vanligaste förklaringarna till demokratisering.
• känna till och kunna jämföra olika regimtyper.
• veta hur demokrati i allmänhet och, dess konstitutionella utformning i synnerhet, påverkar olika typer av politiska och ekonomiska utfall.
• i tal och skrift kunna argumentera för eller emot idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt.

Innehåll

Kursen rymmer tre delar:

Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner. Exempel på frågor som diskuteras är: Hur definieras demokrati? Är demokrati samma sak som populism? Vad är det som är bra med demokrati? Vilken kritik riktas vanligtvis mot demokratin? Vilken betydelse har det att olika intressen och grupper finns företrädda i våra politiska församlingar? Bör demokratins ideal omformuleras i ljuset av ökad globalisering och migration?

Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins orsaker och konsekvenser: Vad kan förklara att vissa länder demokratiseras medan andra inte gör det? Vad kännetecknar olika auktoritära regimtyper? Spelar demokrati någon roll för välfärd och jämlikhet i samhället?

Kursens tredje del förenar det normativa och empiriska anslaget i kursen genom att diskutera demokratins konstitutionella utformning. Vad innebär konstitutionell demokrati, och vilka politiska och ekonomiska utfall följer av olika principer? Går det att förena folkstyre och lagstyre? Hur ska demokratin försvara sig mot de grupper eller personer som använder sig av demokratin för att undermina den? Vi fokuserar också på demokratins konstitutionella utformning, och byggandet av ett demokratiskt styrelseskick. En fråga som här diskuteras rör demokratifrämjande insatser och möjligheten (och önskvärdheten) att bygga demokrati utifrån.

Undervisning

Kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna syftar till att introducera de centrala delarna på vart och ett av de tre momenten på kursen. Seminarierna syftar till träning i analytiska färdigheter genom diskussioner i mindre grupper. Inför seminarierna får studenterna enskilt och/eller i grupp förbereda svar till ett antal tillämpade övningsuppgifter. Studenternas svar diskuteras sedan under det följande seminariet. Tanken är att seminarierna dels ska ge studenterna möjlighet att kontinuerligt reflektera över kursens innehåll, dels tydliggöra den praktiska betydelsen av kursens teoretiska delar.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

För godkänt betyg krävs att den studerande:

- deltagit aktivt vid de obligatoriska seminarierna och fått godkänt på de inlämnade uppgifterna

- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen

2. Utvecklingspolicy i praktiken 7.5 hp

Mål

Kursen fokuserar på olika centrala utvecklingsmål och syftar till att spåra dess teoretiska utgångspunkter samt dess praktiska implikationer när de implementeras på lokal och nationell nivå. Målsättningen är dels att studenterna ska få en fördjupad teoretisk förståelse av de teman som tidigare har behandlats på Utvecklingsstudier A, dels att utifrån dessa teoretiska utgångspunkter öka studenternas förmåga att kritiskt granska och analysera såväl policyprocesser på internationell, nationell och lokal nivå som praktiskt utvecklingssamarbete i projektform.

Kursen ger ökad kunskap i hur praktiskt utvecklingssamarbete bedrivs genom att kartlägga aktörer, policyprocesser och projektfaser samt genom att belysa olika policyområden och dess innehåll. Det övergripande målet med kursen är att möjliggöra för studenterna att kritiskt granska praktiskt utvecklingssamarbete genom teoretisk förankring och kunskap om relevanta verktyg. Mer precist är målsättningen att studenterna efter genomgången kurs ska:

• känna till de viktigaste aktörerna i internationellt utvecklingssamarbete samt hur de relaterar till varandra
• kunna tillämpa relevant forskning och teoribildning i kritisk granskning och analys av utvecklingspolicy
• kunna beskriva och identifiera de utmärkande faserna i utvecklingsprojekt
• kunna diskutera utvecklingssamarbete ur såväl ett praktiskt som ett teoretiskt perspektiv, samt jämföra de båda ansatserna
• i tal och skrift kunna presentera centrala utvecklingsmål samt identifiera utmaningar med att uppnå dessa

Innehåll

Kursen utgår från olika utvecklingsmål och policyformuleringar på den globala arenan. Dessa utvecklingsmål analyseras från två perspektiv: dess teoretiska relevans och bakgrund belyses med hjälp av relevant forskning på området och dess praktiska implikationer exemplifieras med hjälp av analyser av praktiska utvecklingsprojekt. Kursen inleds med en introduktion till utvecklingspolicyprocessen och utvecklingsprojektets olika faser. Ett jämställdhetsintegreringsperspektiv anläggs genomgående i kursen. En annan genomgående strävan är att det ska finnas en närvaro av praktikerperspektiv som kontrast till de mer teoretiska ansatserna.

Det första utvecklingsmål som analyseras är demokratistöd och den del av projektarbetet som särskilt tas upp här är projektplanering. Exempel på frågor som tas upp här är hur demokratiprocesser kan stöttas genom insatser som valobservation och teknisk assistans i samband med val. Genusaspekter på valrelaterat våld är en aspekt som ges särskilt utrymme.

Det andra utvecklingsmål som tas upp är katastrofhjälp, med särskilt fokus på klimatförändringar och humanitära insatser. Den del av projektarbetet som särskilt tas upp här är implementering. Implementering av humanitära insatser för att hantera akuta katastrofsituationer i utvecklingskontexter undersöks, men momentet fokuserar också på relationen mellan akut hantering och mer långsiktigt förändringsarbete för att uppnå ökad resiliens.

Det tredje utvecklingsmål som tas upp är fredsbyggande i postkonfliktsamhällen. Den del av projektarbetet som särskilt tas upp här är uppföljning och utvärdering. Frågor som diskuteras rör DDR - avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter i postkonfliktsamhällen samt FNs säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

I delkursens avslutande del får studenterna självständigt analysera ett utvecklingsprojekt.

Undervisning

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och obligatoriska seminarier, samt inslag av andra metoder (t.ex. gästföreläsningar, filmvisningar, utställningar, studiebesök som varierar från termin till termin).

Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. De introducerar teorierna på området och ger praktiska exempel på projekt.

Seminarierna syftar till träning i muntlig framställning genom presentationer av i förväg förberedda uppgifter. De ska också utveckla studenternas analytiska färdigheter genom att erbjuda tillfälle till diskussioner i mindre grupper.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier, en muntlig presentation samt inlämning av underlag till denna presentation, och en avslutande hemtentamen där studenterna självständigt ska analysera ett utvecklingsprojekt. Vid betygssättning av seminarierna tillämpas den tvågradiga skalan: Godkänd (G)och Underkänd (U). Vid betygssättning av hemtentamen tillämpas den tregradiga skalan: Väl Godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U).

För att bli godkänd på kursen krävs följande:

• att studenten uppfyller kursmålen
• att studenten har gjort uppgifterna inför de obligatoriska kursmomenten och deltagit i dessa
• att studenten har genomfört en godkänd muntlig presentation samt lämnat in ett godkänt underlag
• att hemuppgiften (tentamen) är inlämnad på utsatt tid och är minst godkänd (G)

3. Metod 15.0 hp

Metod B: Att undersöka politik och utveckling

Mål

Kursens övergripande syfte är att studenten ska få en teoretisk förståelse av forskningsprocessens grundläggande begrepp och möjliga metodiska vägval samt kunna integrera denna förståelse med praktiska tillämpningar. Kursens fokus ligger på kvalitativa metoder i samhällsvetenskap så som de tillämpas inom Statskunskap och Utvecklingsstudier. Kursen behandlar den samhällsvetenskapliga metodens grundprinciper, nyckelbegrepp och centrala analystekniker i veckovisa teman. Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

• Kunna formulera en frågeställning som är relevant för statskunskap eller utvecklingsstudier
• Kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant litteratur
• Förstå behovet av att definiera begrepp teoretiskt och empiriskt
• Ha kännedom om idéanalytiska metoder, normativ analys samt processpårning
• Ha grundläggande kunskaper om datainsamling och analys baserad på texter, frågeundersökningar, fokusgrupper, experiment samt observation
• Kunna på basal nivå formulera en uppläggning, eller design, av en studie i statskunskap eller utvecklingsstudier

Innehåll

Denna kurs lär ut samhällsvetenskaplig metod, med fokus på kvalitativ metod. Den bärande tanken är att vetenskaplig metod bäst förstås genom tillämpning, och att metodresonemang blir extra tydliga vid utförande av egna studier, eller övningar. Den kunskap detta ger gör det också lättare att granska andras forskning ur ett metodologiskt perspektiv.

Kursen betonar den centrala rollen av en tydlig och välformulerad fråga för forskning och undersökningar. Frågeställningen ska styra undersökningens uppläggning och guida författaren (forskaren) vid de val som hör till forskningsprocessen. Vidare tar kursen upp flera analysmetoder - olika sätt att analysera idéer, normativ kritik och argumentation samt processpårning. Den studerande får också tillfälle att pröva på att analysera olika typer av material baserade på: texter, intervjuer och andra frågeundersökningar, fokusgrupper, experiment och observationer. På dessa moment aktualiseras grundläggande kunskap om forskningsprocessen. Kursen avslutas med att deltagarna ska formulera en undersökningsdesign baserad på en egen vald frågeställning; i denna övning avses de viktigaste delarna i kursen "knytas ihop". Istället för att skriva en uppsats tränas studenten på detta sätt systematiskt i olika moment som ingår i uppsatser och forskningsprojekt för att på det viset vara väl förberedd för kandidatuppsatsen.

Ett av målen för denna kurs är att studenterna ska fördjupa sina färdigheter under kursens gång, och detta är också något som examineras. Den pedagogiska tanken är att studenterna konkret ska träna på forskningsprocessens beståndsdelar i syfte att fördjupa sitt lärande. Återkoppling från läraren och aktivt deltagande från studenternas i varje övning ska ge vägledning för att överkomma metodproblem.

Undervisning

Kursen inleds med övergripande föreläsningar om forskningsprocessen. Kursen består av både föreläsningar och seminarier, där varje övningsmoment med avslutande seminarium introduceras av föreläsningar. Varje veckovist tema består av en övningsuppgift som presenteras och diskuteras i seminarieform.

Kursspråk är svenska.

Examination

Kursexaminationen består av en mindre skriftlig tentamen i början av kursen samt seminarieuppgifterna. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande, inlämningsuppgifter samt en skriftlig tentamen. För godkänt betyg krävs att den studerande deltagit i de obligatoriska seminarierna, i tillfredsställande utsträckning löst samtliga övningsuppgifter, samt erhållit betyget godkänt på den skriftliga tentamen.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga prov, inlämningsuppgifter, kurs-PM och aktivt deltagande på seminarierna. I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; Underkänd - Godkänd - Väl godkänd. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.