Reserverad plats på ett naturvetenskapligt kandidatprogram - Tekniskt-naturvetenskapligt basår

Namn: Djamel Baroudi
Kommer från: Halmstad

Varför valde du den här utbildningen och vilket program ska du läsa vidare på?
– Min tidigare karriär var inom jazztrumset och ljudproduktion, men ett ökande intresse för populärvetenskap fick mig att vilja byta bana. Basåret kändes då som ett självklart val. Här är lärarna experter inom sina ämnen, man kan ställa i princip vilken fråga som helst och få ett svar. Det pågår dessutom världsledande forskning lite varstans i Ångströmlaboratoriet, det blir en väldigt inspirerande miljö att studera i. Efter basåret kommer jag att läsa kandidatprogrammet i fysik.

Hur är det att studera vid ett universitet?
– Det är höga krav på studenterna, det räcker inte med rätt svar på frågor, utan man ska förstå och kunna redogöra för fenomenen man studerar, men man får hjälp hela vägen dit. Det gör att det blir väldigt kul samt att man känner sig väl förberedd inför framtida studier. Man får verkligen testa sina gränser och jag vet nu att jag är kapabel att förstå saker som jag tidigare trott var omöjliga för mig.

Hur var första tiden, hur lärde du känna nya människor?
– Spännande och pirrigt, basåret är en stor grupp, men studentkåren lotsade runt oss och anordnade dagliga aktiviteter. De spände upp ett stort tält på en av Ångströmlaboratoriets gräsmattor. Där kunde man köpa mat och få råd och tips eller bara stå och känna sig förvirrad. Det blev en trygg punkt, redan efter första veckan kände jag mig rätt hemma på Ångström.

Hur ser en vanlig dag ut?
– Det beror på hur många av kurserna man läser, den mesta undervisningen är dessutom frivillig så man kan anpassa dagarna efter sina behov i rätt stor utsträckning. Jag valde att läsa alla kurser då jag först inte visste vilket område jag ville läsa vidare inom. Samtliga kurser var dessutom väldigt bra och jag ville inte gå miste om kunskap. Men, läser man alla kurser så är det ofta 8–15 eller 17 som gäller. Man kan till exempel ha fysiklaboration från 8–12, sedan biologiföreläsning från 13–15 och sedan kemilektion 15–17 där man räknar uppgifter ur ett givet kapitel.

Vad är det bästa med att plugga vid Uppsala universitet?
– En av dom bästa grejerna för mig är att staden är byggd runt universitetet. Man blir liksom integrerad i staden bara genom att gå på lektioner. Sen tycker jag att det är spexigt att universitetet är så gammalt och anrikt!

Vad har varit mest utmanande?
– De klassiska sakerna är ju alltid svåra, att plugga tillräckligt mycket till exempel. Jag hamnade efter nästan direkt då jag underskattade nivån som kurserna skulle diskuteras på. Jag kunde komma ifatt genom att förstå hur jag lär mig på bästa sätt, jag behöver utforska saker själv och räkna många uppgifter. Jag har väldigt svårt att ta till mig information från text och tal.

Vilket är ditt mål med den utbildning som du ska läsa sen?
– Jag har olika mål, det första och för mig viktigaste, då jag tänker att det är vägen till långvarighet och framgång, är att känna mig uppfylld. Fysik får mig att känna så, även när jag inte förstår någonting. Det andra är att jag vill göra vad jag kan för en beboelig planet, jag skulle vilja vara på frontlinjen av den kampen. Jag har även jobbat som lärarvikarie i många år och jag vill använda den erfarenheten kombinerat med en fördjupad ämneskunskap till att jobba med barn och unga vuxna.

Tre snabba frågor
Favoritplats i Uppsala?
– Absolut gräsmattan utanför hus 8 på Ångströmlaboratoriet, så mycket kul grejer som hänt där!

Bästa studenttraditionen vid Uppsala universitet?
– Att sitta på kaféer och använda svåra facktermer, jag erkänner!

Vad gör du om fem år?
– Då har jag gått klart ett masterprogram och klurar på att doktorera i något festligt!

Våren 2020