Föremålsantikvarieprogrammet

180 hp

Utbildningsplan, HFA1K

Kod
HFA1K
Fastställd av
Historisk-filosofiska fakultetsnämnden, 25 maj 2021
Diarienummer
UFV 2021/1097
Ansvarig fakultet
Historisk-filosofiska fakulteten
Ansvarig institution
Konstvetenskapliga institutionen

Beslut och riktlinjer

Ursprunglig utbildningsplan är fastställd 2009-08-24 av Utbildnings- och forskningsnämnden vid Högskolan på Gotland.

Fr o m 2013-07-01 ingår programmet i Uppsala universitets programutbud. Programmet inrättades av rektor 2012-11-20.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Syfte

Programmet ska förbereda för en flexibel arbetsmarknad inom det föremålsantikvariska området, som kan avse såväl egenföretagande, anställning i privata företag och organisationer som arbete inom etablerade kulturinstitutioner eller myndigheter. Studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper och färdigheter inom humanistiska, tekniska, samhälls- och naturvetenskapliga ämnen och områden som kan bidra med ökad nytta inom framtida forskning eller yrkesliv.

Mål

Programmets övergripande mål utgår från målen för grundläggande högskoleutbildning. Enligt dessa ska utbildningen utveckla studenternas:

− förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

− förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt

− ge beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom området kulturvård ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att:

− söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,

− följa kunskapsutvecklingen och

− utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper i kulturvård.

Målet är att studenterna utöver kunskaper och färdigheter inom programmets

huvudområde kulturvård, även ska:

− utveckla kunskap och kännedom om vetenskapsområden utöver huvudområdet,

− utveckla förståelse för hållbar utveckling,

− kunna förstå och tillämpa olika vetenskapliga perspektiv, samt

− utveckla sin kommunikativa förmåga och förmågan till argumentation, analys och reflektion.

De programspecifika målen är att studenterna efter avslutad utbildning ska ha färdighet och förmåga att:

− förstå den europeiska materiella kulturens förändring från antiken till nutid, med särskild betoning på svenska förhållanden, men i viss mån även det ömsesidiga inflytande som påverkat Sverige i kontakt med omgivande länder,

− identifiera miljöer, inredningar och föremål och placera dem i sina sammanhang, att förstå de idémässiga, tekniska, konstnärliga, historiska och kulturella omständigheterna kring deras tillkomst och användning liksom hållbart kunna bruka och bevara sådana miljöer och föremål,

- förstå artefakter som tekniska system där material och konstruktion samverkar sinsemellan och med omgivningen,

− utläsa arkitektoniska, konstnärliga, estetiska, materialmässiga och tekniska karaktäristika ur bevarade byggnader, miljöer och föremål och kunna göra självständiga tolkningar baserade på sådana iakttagelser,

− värdera och urskilja olika värden och bevarandeprinciper som kan förknippas med byggnader, inredningar och föremål och kunna sätta dessa i relation till gällande regelverk och andra typer av aktuella styrdokument,

− tillämpa vetenskapliga teorier och metoder – såväl naturvetenskapliga och humanistiska som samhällsvetenskapliga – som kan användas för att vinna kunskap om hur miljöer och föremål har framställts, betraktats, använts och bevarats, samt

− verbalisera och kommunicera sina iakttagelser och relatera dem till samhällets behov av kollektivt minne, samlande, historiebruk, hållbar förvaltning och bildning i vid bemärkelse.

Programmets uppläggning

Föremålsantikvarieprogrammet omfattar tre läsår. Dessa utgörs av minst 90 hp inom huvudområdet kulturvård.

Utbildningen belyser följande teman:

Arkitektur-, inrednings- och föremålshistoria beskriver, förklarar och problematiserar europeisk konsthistoria och utgör grunden för vidare studier av arkitektur, inredningar och inventarier. Internationella utblickar ges i samband med föreläsningar, studieresor och i förekommande fall vid fältarbeten. Under utbildningen återkommer temat med växande grad av fördjupning och problematisering.

Materialvetenskapliga och teknikhistoriska aspekter på föremål ger en kompletterande förståelse för hur material i byggnader, inredningar och föremål har bearbetats och använts traditionellt, liksom vilka möjligheter och begränsningar som materialens varierande beständighet och karaktär sätter för bruk och bevarande.

Material och teknik ger grundläggande kunskaper i materiallära och nedbrytningsmekanismer med en fördjupning i vissa av de traditionella materialen samt grundläggande kunskaper om traditionella konstruktioner.

Byggnadsfysik och inneklimat ger grundläggande kunskaper om fukt och värme i byggnader, energieffektivisering samt klimatstyrning för komfort och förebyggande konservering. Kunskap om fukt och värme är en förutsättning för att långsiktigt kunna samtidigt bruka och bevara byggnader liksom inredningar och föremål som förvaras i dem.

Hållbar förvaltning tar sin utgångspunkt i det etiskt grundade ställningstagandet att en generation inte får inskränka på kommande generationers möjligheter till ekonomisk tillväxt och social utveckling. Det handlar om hushållning av natur- och kulturresurser från en samhällsekonomisk och ekologisk utgångspunkt där kulturarvet kan ses både som en befintlig materiell resurs som är nödvändig för ett samhälles identitet och minne och som ett objekt som kulturvården aktivt bidrar till att skapa och upprätthålla.

Dokumentation och beskrivning av miljöer och föremål är vanligt förekommande arbetsuppgifter, till exempel i samband med kulturhistorisk värdering, vårdplaner, skadereglering, katalogisering, utställningstexter, handel och liknande. Det utgör därför ett återkommande inslag i flera kurser och moment.

Kulturvårdens historia, ideologiska bakgrund och teori sätter in dagens svenska förhållanden i såväl ett nationellt-historiskt som ett internationellt perspektiv och ger nödvändiga redskap för fördjupning och kritiskt tänkande, reflektion och värdering av kulturvårdens samhällsuppdrag. Här genomför studenten en självständig forskningsuppgift som förbereder för examensarbetet. Under utbildningen återkommer temat med växande grad av fördjupning, teoretisering och problematisering.

Kulturvetenskapliga, ekonomhistoriska och juridiska aspekter innebär fördjupning av analys och bearbetning av vetenskapliga teorier och metoder av olika karaktär. Tematisk och individuellt vald litteratur som belyser detta utgör bland annat grunden för examensarbetet.

Examensarbetet i form av en uppsats, i vilken studenten formulerar och diskuterar ett fördjupat problem eller dilemma med relevans för kulturvårdens teori eller praxis och studenten ska därmed kunna basera sitt skrivande på kunskap och erfarenhet från tidigare kurser.

Progressionen inom programmet sker genom ämnesstudier med successiv kunskapsfördjupning och med grundläggande kunskapsbreddning i valfritt ämne. Den senare delen av utbildningen innehåller ett examensarbete, kurser i teori och vetenskaplig metod samt möjlighet att välja verksamhetsförlagd utbildning om maximalt 15 hp.

Undervisning

Undervisning ges på de kurser som ingår i programmet i enlighet med fastställda kursplaner och sker i form av föreläsningar, seminarier, individuella uppgifter, grupparbeten, laborationer/övningar, studiebesök, exkursioner, redovisning av muntliga och skriftliga arbeten. Studenternas delaktighet och inflytande är viktigt för studierna och för skapande av ett pedagogiskt tillåtande rum där fördjupat lärande stimuleras. Undervisningen bedrivs huvudsakligen på svenska men andra nordiska språk liksom engelska kan förekomma. Även grupparbeten kan genomföras med studenter med annat modersmål än svenska. Kurslitteratur på andra språk än svenska förekommer.

KURSER I KULTURVÅRD

Kurser i kulturvård omfattar kulturvård i dagens samhälle, kulturvårdens teori och historia, forskningsmetodik, restaurerings- och konserveringsmetodik och teori, arkitektur-, inrednings- och föremålshistoria, materialvetenskap och examensarbete.

VALBARA KURSER I KULTURVÅRD

Valbara kurser i kulturvård omfattar breddnings- eller fördjupningskurser i kulturegendomsrätt, arkeometri, arkitektur-, inrednings- och föremålshistoria, värde & värdering, utställningsmediet, museologi, praktik m.fl. kurser. Utbudet av valbara kurser varierar mellan olika terminer.

ARBETSLIVS- OCH OMVÄRLDSKONTAKTER

Kontinuerlig omvärldskontakt ges bland annat genom gästlärare och yrkesverksamma föreläsare. I samarbete med verksamheter och företag utanför universitetet förekommer t.ex. projektarbete. Exkursioner i Sverige och Europa ingår i vissa kurser. Studenter kan integrera kurser inom eller utom huvudområdet genom att studera vid andra lärosäten i Sverige eller utomlands. Särskilt i samband med kurs i tillämpad kulturvård respektive examensarbete under tredje året kan utlandserfarenhet vara ett värdefullt inslag.

Examen

Programmet leder till en filosofie kandidatexamen i kulturvård.

Övriga föreskrifter

TILLTRÄDE TILL KURSER

Student som antas till programmet har tillträde till kurser i den ordning de ges inom programmet under förutsättning att behörighetskraven för respektive kurs är uppfyllda. För valbara kurser gäller att studenterna ska uppfylla kursernas förkunskapskrav.

För uppflyttning till andra studieåret av programmet fordras att studenten klarat minst 37,5 högskolepoäng i första årskursen. För uppflyttning till tredje studieåret skall studenten ha klarat av minst 45 högskolepoäng från årskurs 1 och 37,5 högskolepoäng från årskurs 2.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin