Utbildningsplan för Magisterprogram i komparativ och internationell skatterätt

Master's Programme in Comparative and International Tax Law

  • 60 högskolepoäng
  • Programkod: JKS2N
  • Fastställd: 2020-05-12
  • Beslutad av: Juridiska fakultetsnämnden
  • Diarienr: JURFAK 2020/28
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2021
  • Ansvarig fakultet: Juridiska fakulteten
  • Ansvarig institution: Juridiska institutionen

Behörighet

Akademisk examen motsvarande en kandidatexamen (dvs. motsvarande minst tre års heltidsstudier eller 180 hp), från ett internationellt erkänt universitet. Huvudinriktningen ska vara antingen (1) i juridik eller rättsvetenskap eller (2) i ekonomi med tilläggskravet om 15 hp rättsvetenskap eller jämförbar dokumenterad kunskap.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Beslut och riktlinjer

Fastställd av Juridiska fakultetsnämnden den 12 maj 2020. Utbildningsplanen träder i kraft höstterminen 2021.

Allmänt
Programmet omfattar 60 högskolepoäng (60 hp) och är ett magisterprogram på avancerad nivå. Undervisningen hålls på engelska språket. Syftet med magisterprogrammet i komparativ och internationell skatterätt är att förmedla en fördjupad förståelse för centrala frågor angående grundläggande inkomstbeskattning, internationell skatterätt och EU-skatterätt. Internationell skatterätt berör både intern rätt som har internationella aspekter, skatteavtal och EU-skatterätt. Deltagarna kommer efter avslutat program ha kunskap och erfarenhet för att kunna arbeta med avancerade skatterättsliga frågor hos privata arbetsgivare, myndigheter, vid internationella organisationer eller i akademin.

Syfte

Internationell skatterätt och EU skatterätt bygger på nationell inkomstskatterätt. Därför inleds programmet med en kurs i komparativ inkomstbeskattning i syfte att lägga en bra grund för fortsatta studier på efterföljande kurser. På kursen komparativ inkomstbeskattning behandlas inkomstbeskattning av individer och bolag, grundläggande skatterättsliga principer, regler för att fastställa beskattningsbar inkomst och nationella bestämmelser för att bestämma vilket land som har jurisdiktion att beskatta bosatta och icke-bosatta skattesubjekt. Efterföljande kurser, Skatteavtal och internprissättning, och EU-skatterätt bygger vidare på dessa grundstenar.

Skatteavtal är folkrättsliga avtal som sluts mellan stater. Syftet med skatteavtalen är att lindra effekten av internationell juridisk dubbelbeskattning och att förhindra skatteundandraganden. De flesta skatteavtalen är uppbyggda efter OECDs modellavtal, och i mindre utsträckning FNs modellavtal. Tolkning och tillämpning av skatteavtal som slutits enligt dessa modeller kommer att behandlas ingående under den andra delkursen. EU-rätten har ett ökat inflytande på medlemsstaternas skattelagstiftningar och påverkar både investeringar inom som utom EU. På programmet studeras effekten av den primära EU-rätten på den direkta beskattningens område (huvudsakligen de grundläggande fördragsfriheterna och statsstödsreglerna) samt sekundärrätt (olika direktiv och förordningar). Programmet innehåller även en introduktion till mervärdesbeskattningen.

Den allmänna metoden för undervisning vid juristutbildningen vid Uppsala universitet är problembaserad inlärning, vilken förutsätter en hög grad av studentaktivitet både före och vid undervisningstillfällena. Studenterna antas förbereda seminarierna i mindre grupper om tre till fem studenter före varje seminarium och att de tillsammans i de mindre grupperna redovisar lösningar under seminarierna. Läraren ansvarar för att seminariediskussionen håller en tillräcklig nivå och att resonemang och slutsatser leder rätt. I början av programmet (under kursen i komparativ inkomstbeskattning), ges mer vägledning och inläsningsinstruktioner såväl som föreläsningar, innan en övergång till mer problembaserade seminarier görs.

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har en stark lärar- och forskargrupp i skatterätt som består av flera professorer och flera seniora forskare och doktorander. I olika omfatt­ning kommer de alla att delta i magisterutbildningen i skatterätt.

Till magisterprogrammet finns det också knutet ett akademiskt råd som består av akademiker, praktiker och domare från flera länder. Syftet med rådet är att ge idéer, synpunkter och kunskap från olika fält av den juridiska professionen och från andra länder. Ledamöterna i rådet kommer också att delta som gästlärare.

Mål

Efter att ha genomgått programmet kommer studenterna att ha förmågan:

  • att använda ett komparativt perspektiv på skatterätten,
  • förstå grundläggande särdrag i intern inkomstbeskattning,
  • att förstå förhållandet mellan skatteavtal, EU-rätt och rent intern rätt,
  • att förstå metoderna för att tillämpa skatteavtal,
  • att kunna tolka skatteavtal genom att tillämpa olika rättskällor som härrör både från nationell rätt och internationell rätt (särskilt OECD:s modellavtal jämte kommentar),
  • att förstå grunderna för internprissättning,
  • att förstå metoden som EU-domstolen använder för att bedöma om en intern skatteregel är i strid med FEUF,
  • att tolka och tillämpa EU skatterätten (primär och sekundär),
  • att kunna skriva en uppsats i komparativ, internationell eller EU-skatterätt och uppfylla kraven på objektivitet, struktur, analytiskt resonemang och självständighet, samt att framgångsrikt kunna försvara uppsatsens slutsatser såväl som opponera på en medstudents uppsats,
  • att muntligen presentera, diskutera och analysera komplexa gränsöverskridande situationer från ett skatterättsligt perspektiv.

Programmets uppläggning

Magisterprogrammet innehåller följande kurser. Den första kursen, Komparativ inkomstbeskattning (15 hp), behandlar grundläggande aspekter av inkomstbeskattningen av individer och bolag. Studierna görs utifrån ett komparativt perspektiv. Detta innebär att lösningar till grundläggande skatterättsliga problem analyseras och diskuteras utifrån flera olika länders skattelagstiftningar. Kursen innehåller tre huvudsakliga delar. Den första delen behandlar grundläggande principer och begrepp, som exempel skatteneutralitet, skatteförmågeprincipen och skattskyldighet. Den andra delen behandlar individbeskattning, t.ex. beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomstbeskattning, olika aspekter på beskattningsbar inkomst, familjebeskattning och olika typer av hemviststatsbeskattning och källstatsbeskattning av individer. Den tredje delen behandlar grundläggande företagsbeskattning. Grundläggande frågeställningar om beskattningsbar inkomst, vad som utgör en inkomst och vad som utgör en avdragsgill kostnad, relationerna mellan redovisning och beskattning m.m. behandlas. Därtill behandlas olika varianter av företagande och beskattning av företaget och dess delägare.

Den andra delkursen, Skatteavtal och Internprissättning (15 hp) behandlar tolkning och tillämpning av olika skatteavtal och riktlinjer för internprissättning. Ett flertal olika skatteavtal kommer att studeras, inklusive avtal med utvecklingsländer utformade enligt FNs modellavtal samt avtal utformade med stöd av OECDs modellavtal. Det multilaterala instrumentet ändrar många avtalsartiklar i redan befintliga avtal och leder till nya tolkningsfrågor på detta redan komplexa område. Tillämpning av artiklarna om rörelseinkomst, utdelning, ränta och royalties samt tvistlösning kommer bland annat att diskuteras. Olika former för att undanröja internationell dubbelbeskattning kommer också att behandlas. Kursen behandlar även olika metoder och modeller för internprissättning samt fördelningen av vinster till fasta driftställen.

Den tredje kursen behandlar EU-skatterätt (15 hp). Primärrättens påverkan på direkt beskattning (huvudsakligen genom EU:s regler om fri rörlighet och statsstöd) samt sekundär­rätten, som medlemsstaterna har enats om (direktiv och förordningar), kommer att behandlas. Syftet med kursen är att förmedla en fördjupad kunskap i internationell skatterätt och EU-skatterätt. Vissa områden som tidigare behandlats under programmet behandlas återigen utifrån en mer omfattande och ett mer tematiserande perspektiv, vilket leder till en ökad komplexitet (pluralism). På kursen behandlas även socialförsäkringsavgifter och grundläggande mervärdesbeskattning (indirekt beskattning).

En genomgående ambition med programmet är att skapa ett progressivt lärande för studenterna. Detta uppnås på flera olika sätt. För det första inom ramen för respektive kurs där utgångspunkten tas i grundläggande regler och principer för att därefter studera mer fördjupande och komplexa frågor. För det andra, de tre kurserna är nära sammanknutna på så sätt att de senare bygger vidare på tidigare kurser, på så sätt att vissa teman känns igen på senare kurser. Därtill uppnås progressiviteten även genom lärandemålen för muntlig och skriftlig färdighetsträning. Som exempel ges återkoppling löpande genom hela programmet. I början kan den muntliga framställningen göras tillsammans med andra studenter för att därefter i nästa steg examineras individuellt. När det gäller de skriftliga momenten blir dessa mer krävande allt eftersom programmet fortskrider. Även här ges återkoppling löpande i syfte att möjliggöra att studenterna utvecklar sin skriftliga förmåga.

Programmet avslutas med en kurs, Examensarbete (15 hp) i vilken studenterna skriver en uppsats i ett skatterättsligt ämne med anknytning till utbildningen. Studenterna väljer själva ämne men ämnet väljs i dialog med programmets lärare. En lärare fungerar som handledare för uppsats­författaren. Ett par föreläsningar om juridisk metod, forskningsetik och akademiskt skrivande ges också inom ramen för kursen.

Utbytesstudent eller internationell student kan, om särskilda skäl föreligger, skriva en uppsats om 30 hp på distans. Särskilda skäl föreligger om det kan säkerställas att studenten på sin aktuella studieort kan erhålla viss handledning från lärare vid Uppsala universitet. I sådant fall utgår programmets tredje kurs (EU-rätt) om 15 hp.

Flera besök på advokatbyråer, revisionsbyråer, domstolar och Skatteverket kommer också att genomföras under programmet.

Undervisning

I början av programmet hålls interaktiva föreläsningar på olika ämnen. Efter ett par veckor fortsätter vi med problembaserat lärande, vilket kräver aktivt deltagande av studenterna före, under och efter seminarierna. Undervisningen är koncentrerad kring seminarier i vilka studenterna huvudsakligen diskute­rar lösningar på praktikfall som man före seminariet har förberett i mindre grupper om tre till fem studenter. Studenterna tar en aktiv del i seminarieundervisningen. Professorerna vid seminarierna kan snarare ses som en vägvisare än en "lärare/föreläsare". Seminarierna skapar en plattform att bryta ner lärandemålen för respektive kurs i mindre problembaserade uppgifter.

För respektive kurs kommer studenterna att delas in i basgrupper (om 3-5 studenter). Det är studenternas eget ansvar att delta på basgruppsmöten och att ta aktiv del i diskussionerna. Före varje basgruppsmöte (vilka hålls före seminarierna) ska studenterna förbereda samtliga uppgifter individuellt.

Närvaro vid alla kursmoment är obligatoriska. Om en student är frånvarande från mer än 3 tillfällen (föreläsningar/seminarier/studiebesök, etc.) per kurs kommer studenten att få kompletteringsuppgifter.

Som nämnts ovan bygger programmet på en klar progressionstanke. Vilket innebär att kraven och svårighetsgraden ökar genom hela programmet även när det gäller muntlig och skriftlig framställan. Vidare ökar komplexiteten i de juridiska problemen, eftersom flera problem diskuteras utifrån olika perspektiv (tematiskt). Studenternas kunskap och förmågor kommer att öka successivt och de kommer att kunna analysera komplexa juridiska gränsöverskridande situationer i slutet av året, från ett nationellt, komparativt, internationellt och EU-rättsligt perspektiv.

Examinationen på respektive kurs (I-III) baseras på studenternas muntliga och skriftliga förmåga samt en skriftlig tentamen. Den fjärde kursen examineras genom den skriftliga uppsatsen.

De betyg som ges på kurserna är Underkänd (U) samt de godkända resultaten Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) och Med beröm godkänd (AB).

Examen

Programmet leder till en magisterexamen med rättsvetenskap som huvudområde (60 högskolepoäng).

Versioner av utbildningsplanen

  • Senaste utbildningsplan (giltig från HT 2021)