Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet

Biomedical Laboratory Science Programme

  • 180 högskolepoäng
  • Programkod: MBM1Y
  • Fastställd: 2007-03-28
  • Beslutad av: Programkommittén för biomedicinska analytikerprogrammet
  • Reviderad: 2020-01-29
  • Reviderad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten
  • Diarienr: MEDFARM 2019/1715
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2020
  • Ansvarig fakultet: Medicinska fakulteten

Behörighet

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 3b/3c eller Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik C (områdesbehörighet A12/12)

Beslut och riktlinjer

Utbildningen anordnas enligt högskoleförordningen 1993:100, SFS 2006:1053 bilaga 2. Utbildningsplanen är fastställd av Grundutbildningskommittén 2009-09-16. Reviderad 2020-01-29.

Allmänna mål för högskoleutbildning
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Högskolelagen utfärdad 1992-12-17, SFS 2006:173, 1 kap 9§.

Syfte

Syftet med utbildningen är att utbilda studenter för professionen legitimerad biomedicinsk analytiker samt förbereda för fördjupade studier i huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap. 

Den biomedicinska analytikern kan arbeta på de flesta typer av biomedicinska laboratorier men har dessutom specifika kunskaper om diagnostisk verksamhet där patienten är i centrum. De innehar en nyckelroll i vårdkedjan där deras analyssvar är en viktig del vid läkarens ställningstagande. Biomedicinska analytiker ansvarar ofta för laboratorieanalysen, från insamlandet av provmaterial, registrering av prov och remiss, metodens kvalitetssäkring och själva analysen till analyssvaret. Detta ansvar kräver goda kunskaper i laboratoriemetodik inom huvudområdena biokemi, cellbiologi, fysiologi, immunologi, mikrobiologi och molekylärbiologi liksom medicin, naturvetenskap och teknik. Yrket kräver även kunskaper i muntlig och skriftlig framställning, ekonomi, organisation och ledarskap, då den biomedicinska analytikerns roll i en framtid med mer patientnära analyser blir mer inriktad mot en handledarfunktion med kontrollerande och informerande karaktär. Den vetenskapliga grundsynen i utbildningen ger den biomedicinska analytikern goda möjligheter till fortsatta studier och forskning. Många biomedicinska analytiker arbetar också på forskningslaboratorier eller inom läkemedels- och biokemisk industri.

Mål

Mål
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker.

Kunskap och förståelse
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående,
- visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Uppsala universitets mål
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten ha insikt i och god förståelse för hur ett kliniskt diagnostiskt laboratorium är organiserat med särskild vikt på kvalitetssäkring, men även ha en ökad medvetenhet om patienten bakom provet samt ett kostnadseffektivt synsätt. Vidare skall studenten vara insatt i olika yrkeskategoriers ansvarsområden inklusive arbetsledning.
Studenten skall också ha en god förståelse för hur ett forskningslaboratorium är organiserat och hur olika yrkeskategoriers ansvarsområden är fördelade särskilt avseende det vetenskapliga arbetssättet.
Studenten ska efter utbildning vara förberedd för yrkesverksamhet, fortsatta studier, forskning och utveckling inom huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap.

Huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap
Biomedicinsk laboratorievetenskap är ett tvärvetenskapligt huvudområde, som bygger på många olika vetenskaper men huvudsakligen medicin, naturvetenskap och teknik. Huvudområdet fokuserar på laboratoriemetodik och innehåller både teoretisk och laborativ utbildning. Laboratoriemetodiken studeras från ett generellt perspektiv, dvs. studenten skall behärska bakomliggande teorier och principer, samt kunna bedöma eventuella metodfel och användningen av metoder inom olika laboratorieverksamheter där även kostnadseffektiviteten med avseende på vald analys, personalkategori och logistik beaktas. Under den senare delen av programmet inriktas utbildningen och metodiken mot den diagnostiska applikationen.

Efter 1 - 60 högskolepoäng skall studenten i biomedicinsk laboratorievetenskap
* ha grundläggande kunskap i provtagningsteknik
* ha grundläggande kunskap i kvalitetssäkring, särskilt avseende dokumentation och spårbarhet
* ha grundläggande erfarenhet av muntlig och skriftlig framställning
* ha grundläggande kunskap om kostnaden bakom analysen
* kunna följa arbetsbeskrivningar
* kunna skriva laborationsjournal och laborationsrapport
* behärska hantering av laboratorieinstrument och utrustning på ett optimalt sätt
* behärska grundläggande laboratoriemetodik
* behärska kemisk och biokemisk laboratoriemetodik
* behärska laboratoriemetodik inom molekylärbiologi med genteknik
* behärska laboratoriemetodik inom cellbiologi med histologi

Efter 61-150 högskolepoäng skall studenten i biomedicinsk laboratorievetenskap
* vara tränad i muntlig framställning för olika målgrupper
* ha grundläggande kunskap i statistiska begrepp och beräkningar
* ha grundläggande kunskap i handledning
* känna till olika system för kvalitetssäkring
* kunna utvärdera en metod ur ett analytiskt, medicinskt och ekonomiskt perspektiv där även logistiken beaktas
* behärska rapportskrivning
* behärska laboratorie- och undersökningsmetodik inom
Klinisk fysiologi
Medicinsk mikrobiologi
Patologi med klinisk genetik
Klinisk kemi med hematologi, toxikologi och farmakologi
Immunologi med transfusionsmedicin

Efter 151-180 högskolepoäng skallstudenten i biomedicinsk laboratorievetenskap
* ha förmåga att använda laboratorieanalysen i ett komplext sammanhang för att kunna tolka, utvärdera och utveckla metoder även ur ett kostnadseffektivt perspektiv
* kunna visa ett självständigt angreppssätt på metodologiska problem inom ett relevant område
* kunna skriva en vetenskaplig artikel
* behärska förmågan att ge och förstå skriftlig och muntlig instruktion för olika målgrupper

Programmets uppläggning

Utbildningen omfattar
Biomedicinsk laboratorievetenskap 110 högskolepoäng (hp)
Medicin 60 hp
Övriga ämnen 10 hp

För detaljerad information om kurser ingående i biomedicinska analytikerprogrammet, se programmets studieplan.

I vissa fall kan en kurs komma att ges helt eller delvis på engelska

Fördjupningskurserna är valbara men finns som programkurser. De kan bytas mot relevanta kurser på denna nivå i huvudområdet. Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap på avancerad nivå kan t.ex. tillgodoräknas som fördjupningskurs och/eller examensarbete.

Undervisning

Den pedagogiska grundsynen är att träna studenten i ett självständigt arbetssätt. Pedagogiken har inslag av såväl föreläsningar, problembaserad inlärning, seminarier som laborativt arbete.

Studenten skall genom ett vetenskapligt arbetssätt utveckla sin förmåga till kritiskt tänkande, dokumentation, resultatbearbetning, kvalitetssäkring och utvärdering ur metodologisk, ekonomisk och logistisk synvinkel, vilket bl.a. krävs för att lösa laboratoriemetodologiska problem. De tränas även i muntlig och skriftlig framställning, för att förberedas för en yrkesroll som informatörer och handledare.

Genom verksamhetsförlagd utbildning laboratoriemetodik, skall studenten inhämta nya kunskaper om metoder, problemlösning, laboratorieorganisation och ekonomi samt kvalitetssäkringssystem men också omsätta sina tidigare inhämtade kunskaper i praktiskt arbete.

Examen

Självständigt arbete (examensarbete)
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Examensbevis
Efter genomförd utbildning med godkänt resultat på samtliga i programmet ingående kurser utfärdas examensbevis av Uppsala universitets examensenhet.

Examensbenämning - Yrkesexamen
Den som med godkänt resultat genomgått samtliga kurser i biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng, får efter ansökan bevis över Biomedicinsk analytikerexamen. Legitimation ansöks om hos Socialstyrelsen. Utbildningen ger dessutom behörighet till en Medicine kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap.

Övriga föreskrifter

Prestationskrav
För tillträde till termin 3 krävs godkända kurser omfattande 40 högskolepoäng samt maximalt rest på ett praktiskt prov och 2 tentamina.
För tillträde till termin 5 krävs godkända kurser omfattande 90 högskolepoäng, godkända praktiska prov samt maximalt rest på 2 tentamina varav högst 1 från årskurs 1.
För tillträde till examensarbetet krävs godkända kurser om 120 högskolepoäng, där verksamhetsförlagd utbildning I och II måste vara godkända.