Utbildningsplan för Fysioterapeutprogrammet

Physiotherapy Programme

  • 180 högskolepoäng
  • Programkod: MFT1Y
  • Fastställd: 2013-09-03
  • Beslutad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten
  • Reviderad: 2020-05-26
  • Reviderad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten
  • Diarienr: MEDFARM 2020/779
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2018
  • Ansvarig fakultet: Medicinska fakulteten

Behörighet

Grundläggande behörighet och Idrott och hälsa 1, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A15/17). Idrott och hälsa 1/Idrott och hälsa A kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastik- och idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år under de föregående 24 månaderna.

Syfte

Fysioterapi som kunskapsområde
Fysioterapi är ett kunskaps- och professionsområde som är integrerade i varandra.
Kunskapsområdet fysioterapi, fysioterapivetenskap, kännetecknas av synen på människan som fysisk, psykisk, social och existentiell helhet i ett hälsoperspektiv. Genom medvetenhet om kroppen och adekvat rörelse kan människan själv påverka sin hälsa. Rörelse ses som en viktig grund för hela människans funktion och som ett medel att nå sina mål i relation till omgivningen. En stor vikt läggs vid tillämpning och integrering av beteendemedicinska och medicinska kunskaper i ämnet fysioterapi på såväl individ-, grupp, som samhällsnivå. Interaktion (kommunikation/samspel) och lärande (didaktik/pedagogik) är viktiga komponenter i ämnet.

Fysioterapi som yrkesverksamhet
Fysioterapi som profession baseras på specifik kunskap, akademisk utbildning och självständigt yrkesansvar till gagn för enskilda och det allmänna bästa. Fysioterapeuten arbetar med rörelse som huvudsakligt medel för att främja hälsa och minska ohälsa, på såväl individ-, grupp, som samhällsnivå, när människans hälsa begränsas eller hotar att begränsas av sjukdom och skada, ålder och miljöfaktorer. Utifrån ett biomedicinskt perspektiv är det viktigt att förtydliga fysioterapeutens roll som vägledare och ansvarig för att patientens resurser tas tillvara så att han/hon kan fungera så självständigt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Processen baseras på gällande evidens och genomförs i samspel med klienten, eventuella närstående och andra yrkesgrupper.

Mål

Allmänna mål i högskolelagen för utbildning på grundnivå
Högskolelagen 1 kap 8 §
Utbildningen på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmågan att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, och följa kunskapsutvecklingen, och
utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 2009:1037)

Nationella mål för fysioterapiexamen enligt högskoleförordningen

Programmet avser att leda till en fysioterapeutexamen. 

För fysioterapeutexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.

Kunskap och förståelse
För fysioterapeutexamen ska studenten:
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individens och gruppens hälsa och om relevanta författningar,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Färdighet och förmåga
För fysioterapeutexamen ska studenten:
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsobefrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp-, eller samhällsnivå,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt genomföra vägledande uppgifter,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För fysioterapeutexamen ska studenten:
- visa självkännedom och empatisk förmåga
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

Självständigt arbete (examensarbete)
För fysioterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Nationella mål för kandidatexamen
Enligt högskoleförordningen SFS 1993:100, bilaga 2

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera, företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Examensarbete
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildning.

Programmets uppläggning

Pedagogiska principer, kunskapssyn och arbetsformer
Till grund för utbildningens syn på lärandet ligger sociala teorier som betonar hur lärande formas och skapas i samspel mellan människor och hur sammanhang och miljön för lärandet är betydelsefullt för vad individen lär sig. Den snabba kunskapsutvecklingen och samhällets krav på fysioterapeutens kompetens kräver att den studerande lär sig att självständigt och i samspel med andra aktivt söka kunskap och att inta ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till kunskap.

Lärande är en process hos individen, i samspel med andra, som förutsätter både intellektuell och känslomässig bearbetning. Utbildningen ska stödja och vägleda den studerande i lärandeprocessen och främja ökad självkännedom och personlig utveckling. Avsikten är att den studerande ska bli medveten om genusaspekter, sina egna värderingar, och attityder för att kunna förstå sitt beteende i samspel med andra människor.

Ett studentaktiverande och problemorienterat arbetssätt med tonvikt på den studerandes vilja och förmåga att ta ansvar för det egna lärandet och utveckling ligger till grund för undervisningen. Peer learning eller collaborative learning är exempel på lärande strategier där studerande primärt lär sig att utnyttja varandra som resurser innan man tar hjälp av lärare eller handledare. Studentaktivt lärande utgår från situationer med konkreta och verklighetsanknutna problem eller fallbeskrivningar som bearbetas individuellt eller i grupp. Problemlösning, självstyrt lärande, samarbete i grupp och utvärdering av gruppens arbete och den individuella insatsen är viktiga grundstenar i arbetssättet och förbereder den studerande för yrkets krav.

Under utbildningen förekommer olika arbetsformer som stimulerar studentaktivitet, främjar djupinriktning i lärandet samt uppmuntrar till samarbete för lärande. Undervisningen utformas omväxlande med hjälp av fallstudier, seminarier, föreläsningar, praktisk träning, laborationer, projektarbeten, fältstudier och verksamhetsförlagd utbildning. Vissa kunskaper kan även hämtas individuellt oberoende av tid och rum. Sådant lärande kan ske t.ex. via litteratur, interaktiva medier och/eller webbaserat material.

Under utbildningens gång förekommer moment med studerande från andra vårdutbildningar för att förbereda för framtida interprofessionell samverkan.

Progression i utbildningen
Undervisningen byggs upp kring karaktärsämnet fysioterapi och utgår från fysioterapeutiska problemställningar. Kursernas inbördes ordning inom programmet baseras på behovet av progression, fördjupning och integrering avseende fysioterapi och beteendemedicin vilket inbegriper ett större mått av komplexitet och självständighet. En grundläggande idé är Blooms kunskapstaxonomi som indelar kunskap i nivåerna; fakta, förståelse, tillämpning, analys, syntes och kritisk värdering.

Kurser med grundläggande kunskaper inom ämnena fysioterapi, psykologi, fysiologi och anatomi inleder utbildningen. Här ingår bland annat hälsoteorier, beteendeanalys och vetenskapsmetodik. Studenterna tränar under hela utbildningen förmågan att förstå och sammanställa faktakunskap samt förmågan att tillämpa kunskaper i fysioterapeutisk undersökning, behandling och utvärdering. Från och med termin 3 ingår verksamhetsförlagd utbildning där stor vikt läggs vid förmågan att analysera utifrån en fysioterapeutisk arbetsmodell. Utbildningen avslutas bland annat med interprofessionellt lärande i klinisk verksamhet samt en kurs som fördjupar kunskaper om fysioterapins möjligheter i samhället.

För att forma en kritiskt tänkande och värderande fysioterapeut påbörjas den vetenskapliga utbildningen redan i termin 1 och kunskapen fördjupas i de kommande terminerna för att sista året tillämpas i ett självständigt examensarbete.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Institutionen ansvarar för att ordna med verksamhetsförlagda utbildningsplatser. Den verksamhetsförlagda utbildningen äger rum främst i Uppsalas, Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län samt på Gotland. Den verksamhetsförlagda utbildningen om 7,5 hp i termin 6 ordnar studenten själv; examinator godkänner placeringen. Utifrån teorier om kollegialt lärande (peer-learning)  bör företrädesvis minst 2 studenter vara på samma verksamhetsförlagda utbildningsplats. A Verksamhetsförlagd utbildningsplats för enskild student kan endast vikas undantagsvis om tvingande skäl av pedagogisk, medicinsk eller social karaktär föreligger. 

Ansökan om förtur till specifik VFU-ort ska göras till studievägledaren enligt fastställda förtursregler.

Behörighet att påbörja verksamhetsförlagd utbildning är den som visat tillräckliga kunskaper i den aktuella teoretiska fysioterapikursen för att kunna tillgodogöra sig den kliniska utbildningen.

Verksamhetsförlagd utbildning kan underkännas på grund av bristande kunskaper, färdigheter och/eller omdöme eller på grund av frånvaro under 25 % eller mer av VFU-perioden. Underkänd VFU innebär att den studerande får göra om hela den verksamhetsförlagda utbildningsperioden. Vid underkänd verksamhetsförlagd utbild­ning ska samtliga teoretiska och praktiska moment i kursen vara godkända innan studenten får påbörja en ny verksamhetsförlagd utbildning. Rätt till förnyad verksamhetsförlagd utbildning begränsas till ett tillfälle (= totalt 2 tillfällen). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare ett tillfälle.

Internationalisering
Det finns flera möjligheter till studerandeutbyte eller studier i andra länder under tiden som student på fysioterapeutprogrammet. Kontakta utbildningens internationella samordnare för information om vilka möjligheter som finns till internationell rörlighet inom ramen för utbildningen.

Undervisning

Undervisning sker genom föreläsningar, praktisk undervisning, seminarier, workshops och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). 

Examen

Fysioterapeutprogrammet leder till följande examina:
- Fysioterapeutexamen (Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy)
- Medicine kandidatexamen med fysioterapi som huvudområde (Degree of Bachelor of Medical Science in Physiotherapy)

Omfattning yrkesexamen
Fysioterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För behörighet att utöva fysioterapeutyrket krävs dessutom legitimation som efter ansökan utfärdas av Socialstyrelsen.

Omfattning kandidatexamen
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråk
Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska med stor del av kurslitteraturen på engelska. Vissa kurser kan komma att ges på engelska.

Kvalitetssäkring
En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller upplägg och innehåll i kurserna.



Obligatorisk närvaro

Närvaro är obligatorisk under verksamhetsförlagd utbildning (se vidare under verksamhetsförlagd utbildning). I övrigt se respektive kursplan.

Examination
Examination anordnas på hel kurs eller del av kurs och kan vara muntlig eller skriftlig. Samtliga i en kurs ingående moment ska vara godkända för att kursen i sin helhet ska betraktas som godkänd (se vidare under respektive kursplan).

Som betyg används Godkänd eller Underkänd.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytter­ligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Efter 5 underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommitténs ordförande kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till yt­terligare tentamenstillfälle.

Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s k blank skrivning räknas som tentamenstillfälle, dvs. studenten är på plats och tar del av exami­nationsuppgift utan att fullfölja examinationen.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina.

Förnyad examination

Tidpunkt för omtentamen beslutas av kursansvarig i samråd med programsamordnare på fysioterapeutprogrammet och kan i vissa fall äga rum i samband med nästkommande kurstillfälle.

Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, vilket normalt medför rätt att få annan examinator utsedd, men som av särskilda skäl inte kan få ny examinator, har rätt till annan examinationsform.



Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra (4) gånger, totalt fem
(5) tentamenstillfällen. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank
skrivning räknas som ett tentamenstillfälle. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén efter fem (5) underkända
tentamensprov medge ytterligare tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två
underkända tentamina.

Krav för tillträde till högre termin
Kursernas innehåll bygger på varandra och läses i den ordning som anges i programöversikten. För information om behörighetskrav för tillträde till kurs, hänvisas studerande till respektive kursplan. 










Omprövning av resultat från tentamen/examination
Ansökan om omprövning av resultat från tentamen/examination lämnas på avsedd blankett till kursadministratör.

Överklagan av beslut

Vissa beslut som lärosätet fattar i studentärenden får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller till exempel beslut om behörighet vid antagning, anstånd med studiestart, studieuppehåll, avslag på begäran om examensbevis samt tillgodoräknanden. Mer information om vilken typ av beslut som går att överklaga finns på överklagandenämndens webbplats. Överklagande ska ställas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) men sändas in till Registrator, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 UPPSALA eller e-post: registrator@uu.se.

Skrivelsen med överklagandet ska ha inkommit senast inom tre veckor från den dag då du delgavs beslutet. Överklaganden som inkommer sent kommer få beslut om avvisning. När du vill skriva för att överklaga ska du alltid tala om vem du är, vilket beslut du vill överklaga och ange vilken ändring i beslutet du vill ha. Skrivelsen bör även inkludera adress, telefonnummer och e-postadress. Om du har överklagat i rätt tid, kommer skrivelsen att skickas vidare från universitetet till ÖNH tillsammans med en kopia av det överklagade beslutet och de handlingar som legat till grund för beslutet.

Diskriminering
Diskriminering får inte förekomma vid Uppsala universitet! I "Mål och strategier för Uppsala universitet", sägs tydligt att universitetet skall "arbeta för jämställdhet mellan könen samt so­cial och etnisk mångfald inom alla universitetets verksamheter.

Disciplinära åtgärder

Avstängning
Studerande som försöker fuska eller vilseleda vid tentamen, stör eller hindrar undervisning, tentamen eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen kan bli föremål för disciplinära åtgärder. Grundad misstanke om ovannämnda förseelse skall skyndsamt anmälas till rektor. Påföljden kan bli avstängning högst sex månader.
Ett beslut om avstängning innebär att den studerande inte får deltaga i någon som helst un­dervisning eller tentamen.
Observera att en avstängningsperiod i studiemedelshänseende räknas som studieavbrott. Studerande som avstängts är därför i princip skyldig att återbetala utbetalade studiemedel för den tid vederbörande avstängts.

Avskiljning
Avskiljande kan bli aktuell om en studerande lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och det föreligger en påtaglig risk för att studenten kan skada en annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Dessa frågor prövas av en särskild nämnd gemensam för högskolan.