Utbildningsplan för Logopedprogrammet

Speech and Language Pathology Programme

  • 240 högskolepoäng
  • Programkod: MLO2Y
  • Fastställd: 2007-05-30
  • Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté
  • Reviderad: 2015-05-26
  • Reviderad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten
  • Diarienr: MEDFARM 2015/700
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2015
  • Ansvarig fakultet: Medicinska fakulteten

Behörighet

Grundläggande behörighet och Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A14/16)

Beslut och riktlinjer

BESKRIVNING AV HUVUDÄMNET LOGOPEDI
Huvudämnet logopedi omfattar kunskaper om och studier i röst-, tal-, språk- och kommunikationsstörningar samt störningar av sväljförmågan. I ämnet integreras kunskaper ur medicinskt, lingvistiskt och psykologiskt perspektiv. Med dessa kunskaper som bas förvärvas kliniska färdigheter att utreda störningarnas karaktär och ställa diagnos, samt att planera, genomföra och utvärdera åtgärder och behandling. Studenten utvecklar självkännedom och empatisk förmåga och ett professionellt förhållningssätt i klinisk verksamhet. Genom undervisningen i ämnet läggs grunden för fortsatta studier, utvecklingsarbete och forskning.
Logopedprogrammet i Uppsala ligger inom institutionen för neurovetenskap, medicinska fakulteten. Utbildningen är tvärvetenskaplig och sker i samverkan med institutionen för lingvistik och filologi och institutionen för psykologi.

MÅL OCH INRIKTNING
Efter avslutad logopedutbildning skall de nyexaminerade logopederna ha uppnått de allmänna mål för högskoleutbildning som finns beskrivna i Högskolelagen 1 kap. 9§ och mål för logopedexamen enligt Högskoleförordningen SFS 1993:100 bilaga 2.

Allmänna mål för högskoleutbildning
(Högskolelagen utfärdad 1992-12-17, SFS 2006:173, 1 kap 9 §).

Högskoleutbildningen på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt utveckla deras beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Utöver kunskaper och färdigheter inom det område, som utbildningen avser, skall studenterna utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Högskoleutbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på tidigare utbildning på grundnivå och innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor. Studenterna skall ytterligare utveckla förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och att utveckla förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
Högskoleutbildningen skall vidare främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa, jämställdhet mellan kvinnor och män och förståelse för andra länder och för internationella förhållanden.

Mål för Logopedexamen enligt examensordningen
Högskoleförordningen 1993:100, SFS 2006: 1053, bilaga 2.

För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som logoped.

Kunskap och förståelse
Studenten skall
• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst-, tal-, språk- och sväljstörningar,
• visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
Studenten skall
• visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet,
• visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet,
• visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram,
• visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall
• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Lokala mål för Logopedprogrammet vid Uppsala universitet
I lokala mål för logopedprogrammet vid Uppsala universitet framhålls
• samarbete mellan olika vetenskapsområden för uppnående av hög kunskapsnivå och kunskapsutveckling,
• samverkan mellan teoretisk och klinisk utbildning i syfte att ge den studerande en utbildning med en tydlig roll och färdighet i sin yrkesutövning,
• kunskaper och färdigheter som förbereder för utvecklingsarbete och forskning att utveckla logopedin som ett vetenskapsområde med förankring i medicin, lingvistik och psykologi.

Med utgångspunkt i dessa mål betonar logopedprogrammet vid Uppsala universitet tre aktuella utmaningar inom neurovetenskap och samhälle. 1). Genom ny teknik för studier av hjärnan ges möjligheter för ny kunskap och forskning om språkets neurologiska förankring. 2) Senare års kunskap om neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser ökar behovet av kunskap inom logopedisk verksamhet om språkutveckling och språkanvändning i relation till kognitiva funktioner och social anpassning. 3) Vårt multietniska samhälle har medfört behov av fördjupad kunskap om språk och språkanvändning hos personer med andra språk och fler modersmål än svenska och av färdigheter inom logopedin att känna igen, utreda och behandla dessa personers språkstörningar.

Landstingssamverkan
Logopedprogrammet i Uppsala ger den studerande en yrkesutbildning med en tydlig roll och färdighet i sin yrkesutövning. Härvid ses sambanden mellan studentens teoretiska undervisning och verksamhetsförlagda, kliniska undervisning som väsentlig. För att uppnå detta löper den teoretiska och kliniska undervisningen parallellt från tredje till och med sjunde terminen. I samverkan med landstingen i Uppsala, Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Södermanland, Örebro och/eller Värmland, som samtliga har verksamhet inom de flesta av logopedins verksamhetsområden, tilldelas studenten en kliniskplacering, där han/hon arbetar med de patientgrupper, som är aktuella på utbildningen under respektive termin. Logopedstudenten kan härigenom följa patienterna under en lång period, och ges möjlighet att se patienter med olika problematik och blir förtrogen med kliniskt arbete.

De logopeder i landstingen som medverkar som handledare i den kliniska undervisningen ska ha genomgått handledarutbildning eller samarbeta med annan logoped som har genomgått handledarutbildning. I samverkan med universitetets lärare har tydliga mål för den kliniska utbildningen utarbetats. Inom de olika landstingen utvecklats rutiner för att på bästa sätt ta emot och undervisa studenterna på mottagningar och kliniker. På universitetet finns en lärare med speciell uppgift att hålla samman den verksamhetsförlagda utbildningen och stötta handledarna. Genom ämnesspecifika nätverk hålls regelbunden kontakt mellan handledarna och lärare.

Programmets uppläggning

Omfattning
Utbildningen är 4-årig och omfattar 240 högskolepoäng (hp) fördelade på 60 hp i lingvistik, 30 hp i psykologi, 22,5 hp i grundläggande medicin, 120 hp i logopedi, samt 7,5 hp som valfri kurs. Varje ämne är indelat i olika kurser, som var och en har en kursplan.

Kurser. Termin för termin.
Termin 1: Tal, språk, kommunikation
Lingvistik:
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Lingvistik I
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Fonetik I
Psykologi:
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Utvecklingspsykologi.
Grundläggande medicin:
Grundläggande nivå, 6 hp, Anatomi, fysiologi, patofysiologi
Logopedi:
Grundläggande nivå, 1,5 hp, Logopedens yrkesroll I. Introduktion, auskultation

Termin 2: Forts. språk, tal, kommunikation
Lingvistik:
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Lingvistik II
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Fonetik II
Psykologi:
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Kognitions- och inlärningspsykologi
Grundläggande medicin:
Grundläggande nivå, 3 hp, Foniatri I. Otorhinolaryngologi, audiologi
Logopedi:
Grundläggande nivå, 4,5 hp, Logopedens yrkesroll II. Rösten. Terapeutiskt förhållningssätt

Termin 3: Tal- och språkutveckling, normal och avvikande
Lingvistik:
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Barnets språkutveckling, förstaspråkinlärning, andraspråksinlärning och tvåspråkighet hos barn
Psykologi:
Grundläggande nivå, 4,5 hp, Neuropsykologi I
Grundläggande medicin:
Grundläggande nivå, 6 hp, Pediatrik, barnneurologi, barn- och ungdomspsykiatri
Logopedi:
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Barnlogopedi I. Störningar i tal-, språk- och kommunikationsutveckling
Grundläggande nivå, 4,5 hp/7,5 hp, Klinisk barnlogopedi I. Avvikande tal- och språkutveckling

Termin 4: Pedagogik vid språkstörning. Läsning och skrivning.
Lingvistik:
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Neurolingvistik I. Läsning och skrivning
Psykologi:
Grundläggande nivå, 4,5 hp, Personlighets- och socialpsykologi
Grundläggande nivå, 3 hp, Neuropsykologi II. Utvecklingspsykopatologi
Logopedi:
Grundläggande nivå, 3 hp/7,5 hp, Forts. Klinisk barnlogopedi I
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Logopedi vid störningar i språk-, läs- och skrivutveckling hos barn i skolåldern
Grundläggande nivå, 4,5 hp, Klinisk logopedi vid störningar i språk-, läs- och skrivutveckling

Termin 5: Habilitering. Röststörningar
Lingvistik:
Grundläggande nivå, 3 hp, Röstanalys
Grundläggande medicin
Grundläggande nivå, 1,5 hp/4,5 hp, Nervsystemets sjukdomar och skador hos vuxna
Grundläggande nivå, 3 hp, Foniatri II, Röststörningar
Logopedi
Grundläggande nivå, 4,5 hp, Logopedi vid medfödda sjukdomar och skador i nervsystemet
Grundläggande nivå, 6 hp, Klinisk logopedi vid medfödda sjukdomar och skador i nervsystemet
Grundläggande nivå, 4,5 hp, Logopedi vid röststörningar
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Klinisk röstlogopedi. Funktionella och organiska röststörningar

Termin 6: Nervsystemets sjukdomar. Talavvikelser
Logopedi:
Grundläggande nivå, 1,5 hp, Logopedens yrkesroll III. Muntlig presentation, Terapeutiskt förhållningssätt
Grundläggande nivå, 3 hp/4,5 hp, Nervsystemets sjukdomar och skador hos vuxna
Grundläggande nivå, 7,5 hp, Logopedi vid förvärvade sjukdomar och skador i nervsystemet
Grundläggande nivå, 5 hp, Talavvikelser: Stamning. Huvud/halscancer.
Grundläggande nivå, 5,5 hp/8,5 hp, Klinisk logopedi vid förvärvade sjukdomar och skador i nervsystemet
Avancerad nivå, 7,5 hp, Forskningsmetodik

Termin 7: Stamning. Valbar kurs. Examensarbete
Lingvistik
Avancerad nivå, 7,5 hp. Flerspråkighet och språkstörning
Avancerad nivå, 4,5 hp, Logopedi och audiologi vid hörselnedsättningar
Valbar kurs:
Avancerad nivå, 7,5 hp, Valbar kurs
Logopedi:
Grundläggande nivå, 3 hp/8,5 hp, Forts. Klinisk logopedi vid förvärvade sjukdomar och skador i nervsystemet
Avancerad nivå, 3 hp, Klinisk kurs, stamning
Magisteruppsats, logopedi:
Avancerad nivå, 30 hp, Examensarbete i logopedi- magisternivå

Termin 8: Valbar kurs. Examensarbete
Psykologi:
Avancerad nivå, 3 hp, Kritisk granskning av forskning
Avancerad nivå, 1,5 hp, Logopedens yrkesroll IV. Logopedens roll i vården. Juridik
Valbar kurs:
Avancerad nivå, 7,5 hp, Valbar kurs
Magisteruppsats, logopedi:
Avancerad nivå, 30 hp, Examensarbete i logopedi- magisternivå

Huvudsakligt innehåll.
Översikt med progression för kurserna
Under det första året undervisas studenterna huvudsakligen i de teoretiska ämnena lingvistik, psykologi och grundläggande medicin. Under följande år ges kurser i dessa ämnen i anslutning till de olika kurserna inom huvudämnet logopedi.

Under utbildningen ges såväl baskunskaper som fördjupade kunskaper och studier i den senaste utvecklingen och forskningen inom området. Inom huvudämnet logopedi studeras initialt olika former av avvikelser från den normala utvecklingen gällande tal, språk, kommunikation och ätande. Därefter fokuseras på rösten och beteenden och sjukdomar som påverkar röstfunktionen. Under senare delen av utbildningen studeras förvärvade skador och sjukdomar i nervsystemet, som påverkar förmågan att kommunicera och möjligheterna att äta. I verksamhetsförlagd undervisning utvecklas studenternas färdigheter i behandlingsmetoder och professionella förhållningssätt. Studenterna tränas i att självständigt söka information och kunskap, och utifrån ett kritiskt tänkande och vetenskapligt perspektiv förbereds de för fortsatta studier och forskning. Utbildningen avslutas med magisterarbete. Logopedprogrammet bygger på en klar progression, och studenterna följer utbildningens kurser i tur och ordning.

Första året
Undervisningen omfattar språkets struktur och språkets funktion ur socialt och psykologiskt perspektiv och studenterna introduceras i språkliga analysmetoder för beskrivning av språk och för text- och samtalsanalys. Undervisning omfattar vidare artikulatorisk, auditiv och akustisk talanalys och hörselorganens speciella struktur för bearbetning av ljudsignaler.

Människans utveckling utifrån olika utvecklingspsykologiska teorier studeras, individens utveckling i samspelet mellan arv och miljö och språket som en del av personligheten och sambanden med individens sensomotoriska, kognitiva, och socioemotionella utveckling. Undervisning ges i barnobservationsmetodik och inledande kontakt tas med de barn vars utveckling studenten skall följa under 3,5 år. Vidare studeras teorier om inlärning och kognition, minne och kunskapsprocesser.

Studenterna undervisas i människokroppens byggnad, livsfunktioner, utveckling och åldrande och studerar ingående organ väsentliga för tal, hörsel och röstfunktioner. De introduceras i det logopediska arbetsfältet och börjar reflektera över terapeutiskt förhållningssätt. Studenten utvecklar kännedom om röstens möjligheter genom träning av den egna rösten.

Andra året
Fokus för andra årets studier är tal-, språk- och kommunikationsutveckling utveckling hos barn med ett eller flera språk, läs och skrivinlärning, och alla former av avvikelser från den normala utvecklingen samt åtgärder i form av behandling och stöd. Ingående studeras inlärning av språkets olika aspekter, teorier om andraspråks- och flerspråksinlärning, och språkinlärning hos döva, hörselskadade och blinda.

Studenterna lär sig utreda, särskilja och analysera olika former av störningar från normal utveckling. De studerar språkstörningars konsekvenser för barns skolarbete och läs- och skrivinlärning och språkstörda barns behov av stödjande pedagogik i skolan. Undervisning ges om funktionshinder med neuropsykiatrisk grund och om olika funktionshinders konsekvenser för samspel, kommunikation och inlärning. Kunskapsområdet breddas genom studier neurologisk förankring av språkliga, kognitiva, motoriska, perceptuella, motivationella och känslomässiga processer och beteenden och om pediatriska sjukdomar, personlighets- och funktionsstörningar, som påverkar barnets tal, språk och kommunikation. Undervisningen i barnlogopedi omfattar också oralmotorisk utveckling för tal och ätande, motoriska avvikelser, oralmotorisk missbildning och utredning och behandling vid läpp-, käk-, gomdefekter samt kunskaper att känna igen och ge råd kring barnstamning.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen, de kliniska kurserna, utvecklar studenten färdigheter i att möta patienter och närstående, ta upp anamnes, undersöka och analysera alla former av störningar, ställa diagnos, och utifrån ett helhetsperspektiv föreslå åtgärder och planera genomföra och utvärdera behandling.

Tredje året
Under det tredje året avslutas studierna i barnlogopedi. Studenterna integrerar och fördjupar kunskap inom barnlogopedi om kommunikation och ätande från tidigare år och arbetar med problematik hos barn upp till vuxen ålder med grava funktionshinder som cerebral pares, autism, Down syndrom eller andra utvecklingsavvikelser och syndrom. Studenterna undervisas om kommunikation på olika kognitiva utvecklingsnivåer, om behandlingsmetoder vid funktionshinder och om språkets utveckling genom alternativa och kompletterande kommunikationssätt. Studenterna undervisas om motorik och sensorik som påverkar ätande och stödjande åtgärder att underlätta ätandet. Under den kliniska utbildningen fördjupas studentens färdigheter att ur ett helhetsperspektiv arbeta med personer med grava funktionshinder, att bli förtrogen med arbete i team, att utveckla sin förmåga att samtala med personer med stora handikapp och deras närstående om funktionshindrens karaktär och prognos.

Därefter fokuseras på rösten, dess utveckling och beteenden och sjukdomar som påverkar röstfunktionen. Undervisning ges i röststörningars anatomiska, fysiologiska, neurologiska, psykologiska och funktionella orsakssamband och röstfunktionens påverkan i olika miljöer. Studenterna utvecklar kliniska färdigheter i akustisk, perceptuell och funktionell röstanalys vid röstavvikelser och i att ta ställning till olika åtgärder. Under den kliniska utbildning och utvecklas deras färdigheter i att leda patienter i röstbehandling.

Under andra halvåret fokuseras på nervsystemets sjukdomar inkluderande neurologiska skador och muskelsjukdomar som påverkar språk-, tal- eller sväljningsfunktion, psykiatriska sjukdomar och sjukdomstillstånd med kommunikationsproblem hos den åldrade individen. Studenternas kunskaper att undersöka och särskilja olika former av språkstörning fördjupas och breddas. De studerar hur förvärvad, nedsatt motoriskförmåga påverkar tal och sväljfunktion och lär sig metoder för undersökning och behandling. Studenterna fördjupar sin kunskap i terapeutiskt förhållningssätt, att möta personer och närstående i kris, visa empati, och med en helhetssyn göra åtgärdsbedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Studenterna breddar sina kunskaper i logopedi till fler former av talavvikelser. Undervisning ges i olika teorier om stamningsproblematik hos barn och vuxna samt om talsvårigheter efter cancer i struphuvudet eller munhålan och möjligheter att förbättra deras tal.

Under det tredje året studerar studenten forskningsmetodik och statistik. I kursen ges breda baskunskaper i forsknings- och analysmetoder både kvantitativa och kvalitativa, med tyngdpunkt i experimentell design.

Fjärde året
Under verksamhetsförlagd/klinisk utbildning fördjupar studenterna sina kunskaper i stamningsproblematik och förvärvar färdigheter i olika former av behandling.

Fördjupade kunskaper ges i neurolingvistiskt perspektiv på språkstörningar vid flerspråkighet, läs- och skrivproblematik, lagring och bearbetning av språk. Undervisning i logopedi och audiologi vid hörselnedsättningar ges med speciell inriktning på träning av tal och språk efter cochleaimplantat. Fördjupade kunskaper ges i statistik och kritisk granskning av vetenskapliga artiklar. Under året fördjupar och breddar studenterna sitt kunnande inom valfritt område.

Logopedens roll i vården tydliggörs genom studier av relevanta delar av författningsboken, juridik, etik och riktlinjer för prioriteringar i vården.

Studenten, ensam eller i grupp om två, planerar och genomför under handledning ett forskningsprojekt på magisternivå. Projektet redovisas som examensuppsats, och presenteras muntligen under seminarium med opposition. Seminarier ges i vetenskapsteori, kritisk granskning, ansökan till etisk nämnd och vetenskaplig presentation.

Undervisning

Undervisningsformer
Den teoretiska undervisningen ges i föreläsningar, seminarier, grupparbeten, laborationer och casearbete. Under de verksamhetsförlagda/kliniska kurserna arbetar studenten med patienter under handledning i landstingens olika sjukhus och enheter.

Casemetodik
De case som studenterna arbetar med har alla sin grund i verkliga kliniska patientsituationer. Studenten arbetar med casen genom egen kunskapssökning och integrering av kunskap från teoretiska kurser. Studenterna träffas gruppvis och ventilerar synpunkter och övar att omsätta teori till klinisk verklighet. Casearbeten redovisas muntligt eller skriftligt och diskuteras i seminarieform.

Handledarutbildning
Samtliga handledande logopeder ska ha genomgått handledarutbildning eller samarbeta med annan logoped som har genomgått handledarutbildning. Handledarutbildningen omfattar 7,5 hp och innehåller moment om självkännedom, handledarrollen, lärandeformer, handledarprocessen, med mera. Genom handledarutbildningen möjliggörs att nivån på handledningen och den kliniska undervisningen blir likartad oavsett landstingsplacering, och kontakten mellan universitet och landstingen förstärks.

Kurslitteratur
Kurslitteraturen framgår av respektive kursplan och fastställs av programkommittén för logopedprogrammet.

Examen

Examination
Skriftliga eller muntliga tentamina anordnas i slutet av genomgången kurs eller gemensamt för flera kurser. Vid slutlig bedömning av tentamina skall hänsyn tas till grundligheten i studentens kunskaper och färdigheter, mognad och förmåga till kunskapstillämpning, kritisk analys och självständigt omdöme. Vid bedömning av studentens färdigheter skall särskild hänsyn tas till studentens terapeutiska förhållningssätt.

Betyg
Tvågradig betygsskala används G (godkänd) och U (underkänd) (se kursplanerna).

Examen
Logopedexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 240 högskolepoäng
Logopedexamen ligger till grund för socialstyrelsens utfärdande av legitimation som logoped.

  • Logopedexamen
(Degree of Master of Science in Speech and Language Pathology)

Examensbevis
Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis

Övriga föreskrifter

Denna utbildningsplan börjar gälla för samtliga studenter på Logopedprogrammet fr.o.m. 1 juli 2007.

God förmåga i såväl talad som skriven svenska är mycket viktig i patientarbetet under Logopedprogrammets kliniska delar. Dessutom rekommenderas normal hörsel.

Antagning till fortsatta studier.
Studenten har automatiskt platsgaranti för fortsatta studier under förutsättning att förkunskapskraven är uppfyllda. Dessa beslutas av programkommittén anges i respektive kursplan. För avbrott i studiegången begärs studieuppehåll. För antagning till fortsatta studier inom programmet efter studieuppehåll gäller av programkommittén fastställda regler.