Utbildningsplan för Läkarprogrammet

Medicine Programme

  • 330 högskolepoäng
  • Programkod: MME2Y
  • Fastställd: 2007-03-28
  • Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté
  • Reviderad: 2019-08-20
  • Reviderad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten
  • Diarienr: MEDFARM 2019/1056
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2019
  • Ansvarig fakultet: Medicinska fakulteten

Behörighet

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet A13/13)

Beslut och riktlinjer

Statsmakternas beslut och riktlinjer enligt
Högskolelagen (HL) 1992:1434 (SFS 2006:173), Högskoleförordningen (HF) 1993:100 (SFS 2006:1053) med bilaga 2 Examensordning.

Allmänna bestämmelser om grundläggande högskoleutbildning
- All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram (HF 6 kap. 13§).
- Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (HF 6 kap. 2§).
- En student som uppfyller fodringarna för examen ska på begäran få examensbevis av högskolan (HF 6 kap. 9§).

Mål

Mål enligt högskolelagen
Enligt Högskolelagen 1 kap. 8§ och 9§ gäller följande allmänna mål:
”Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.(Lag 2006:173)
Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.(Lag 2006:173).”

Mål enligt examensordningen
Enligt examensordningen bilaga 2 i Högskoleförordningen uppnås läkarexamen efter fullgjorda kursfordringar om 330 högskolepoäng:
”För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.

Kunskap och förståelse
För läkarexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män,
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,
- visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och
- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För läkarexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa,
- visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och
- visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För läkarexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt
För läkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning”.

Lokala preciserade mål
Inom ramen för målen i examensordningen ovan har följande mål preciserats för läkarprogrammet i Uppsala:
Efter genomgången utbildning skall studenten kunna:
- visa och tillämpa en sådan förståelse för andra länder och kulturer och för internationella förhållanden, som är av betydelse för den framtida yrkesfunktionen,
- utöva ett professionellt förhållningssätt med en humanistisk grundsyn, självständigt ställningstagande i etiska frågor och färdigheter i patientkommunikation,
- tillämpa en vetenskaplig grundsyn och en förmåga till kritisk granskning samt en
fördjupad förmåga till kontinuerligt kunskapsinhämtande som förbereder för ett livslångt lärande.

Programmets uppläggning

Innehåll:
I läkarprogrammet ingår de kurser som framgår av nedanstående sammanställning. Kursernas mål, progression och innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs vilken fastställs av programkommittén för läkarprogrammet. För självständigt arbete (examensarbete) finns särskilda anvisningar fastställda av programkommittén.

Uppläggning:
Läkarutbildningen är fallbaserad, integrerad och studentaktiverande och i undervisningen varvas teoretiska och praktiska moment. Arbetet sker i block där basvetenskapliga och kliniska ämnen integreras för att ge ett helhetsperspektiv under utbildningen. En studentaktiverande pedagogik används genomgående i form av problembaserat lärande med studenter som arbetar i grupp ledda av basgruppshandledare. Blockansvariga lärare leder arbetet med de fall och examinationer som utgör stommen i undervisningen.
Examinationen karakteriseras i likhet med undervisningen av integrering, verklighetsanknytning och aktivering i enlighet med de nya direktiven för utbildningen.
Tillämpning av teoretiska ämnesaspekter sker i form av praktiska demonstrationer och övningar, till exempel laborationer, dissektioner, obduktioner, mikroskopering, bilddiagnostik, auskultationer, patientsituationer samt kliniska ingrepp.
Återkommande integreringsperioder ingår från termin 5 vars syfte är att återkoppla den kliniska utbildningen till basvetenskapliga ämnen som ligger till grund för det kliniska arbetet.
De kliniska placeringarna karakteriseras av delaktighet i det dagliga kliniska arbetet med successivt ökande grad av självständighet under utbildningens gång.
Ämnet professionell utveckling (PU) ges som ett spår genom utbildningen. PU är uppbyggd kring medicinsk etik och rätt, ledarskap och kommunikationsfärdigheter, statusundersökning och ett vetenskapligt förhållningssätt. Målet är att studenterna ska uppnå de komplexa färdigheter som ett professionellt förhållningssätt i läkaryrket kräver.
Kurserna är i allmänhet uppdelade i obligatoriska moment (praktiska moment och delförhör) och tentamensprov.

Kurserna på terminerna 1-6 utgör grundnivå och kurserna på terminerna 7-11 avancerad nivå.

(Med reservation för ändringar).

Termin 1
Medicinsk introduktionskurs
Cirkulation och respiration
Kommunikation, nerver och psyke
Energi- och näringsbalans
Professionell utveckling 1

Termin 2
Tillväxt och degeneration
Homeostas och endokrin reglering
Professionell utveckling 2

Termin 3
Klinisk anatomi och rörelselära
Neurobiologi, homeostas och intervention
Professionell utveckling 3

Termin 4
Patologi och immunologi
Medicinsk mikrobiologi
Professionell utveckling 4
Integration 1

Termin 5
Klinisk medicin I
Propedeutik
Akutsjukvård / Hjärta/kärl I / Lungmedicin / Geriatrik
Integration 2
Ledarskapsutbildning I: Ledarskap och kommunikation

Termin 6
Klinisk medicin II
Integrering III
Mage-tarm / Anestesi / Hjärta/kärl II / Klinisk fysiologi / Patologi / Endokrinologi

Termin 7
Klinisk medicin III
Integrering IV
Rörelse-Ortopedi / Urinvägarnas sjukdomar / Klinisk kemi / Tumörsjukdomar / Hud/reumatologi

Termin 8
Klinisk medicin IV
Radiologi
Integrering V
Neurologi / Psykiatri / Oftalmiatrik / Oto-rhino-laryngologi
Samtalsfärdigheter
Barn och ungdomspsykiatri
Integrering VI barn - utvecklingsbiologi

Termin 9
Klinisk medicin V
Infektion
Integrering VII: Mikrobiologi
Obstetrik och gynekologi
Pediatrik

Termin 10
Självständigt arbete
Interprofessionellt teamarbete/Klinisk utbildningsavdelning (KUA)

Termin 11
Självständigt arbete, examination
Klinisk patologi
Klinisk praktik - läkarrollen (inklusive patologi)
Integration (VIII) neuroendokrinologi - kön och genus
Ledarskapsutbildning II: Hälso- och sjukvårdens styrning och organisation.
Arbets- och miljömedicin
Valbar period
Akutsjukvård II
Allmänmedicin
Professionell utveckling 11

Undervisning

Studenter inom läkarprogrammet kan endast läsa och tentera obligatoriska kurser som ingår i läkarprogrammet inom ramen för kurserna i programmet. Undantag utgörs av student som läst och tenterat kurs som ingår i läkarprogrammet, innan studenten antogs till läkarprogrammet. I detta fall kan den tenterade kursen tillgodoräknas om studenten så önskar.

Undervisningen omfattar föreläsningar, basgruppsarbete, seminarier, laborationer, demonstrationer, gruppövningar och handledd klinisk tjänstgöring.

Obligatorisk närvaro kan krävas vid följande typ av undervisning
a) Basgruppsmöten
b) Föreläsningar, vilka i väsentlig grad inrymmer moment av demonstrationskaraktär, t.ex. patient, undersökningsmetod eller annan färdighet. Hit kan även hänföras föreläsningar, vilkas innehåll i väsentlig del inte täcks av fastställd baslitteratur och som efterfrågas i målbeskrivningen för respektive kurs.
c) Demonstrationer och gruppundervisning.
d) Seminarier och konferenser
e) Laborationer, dissektioner och obduktioner.
f) Klinisk tjänstgöring.
g) Studiebesök

Läkarprogrammets regelverk för frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande i tentamen.

Obligatoriskt moment (allmänt):
Läkarprogrammet innehåller moment med obligatorisk närvaro. Detta innebär att en student på en kurs skall ha godkänt på dessa undervisningsmoment för att erhålla godkänd kurs. Vanligtvis rör det sig om gruppundervisning, seminarier, och avdelningsplaceringar. Undantagsvis kan även föreläsningar vara obligatoriska.

  • För att ett moment skall vara obligatoriskt skall det vara av prövande karaktär, alternativt skall kunskapen ej vara möjligt att inhämta på annat vis.
  • Kurs-/blockledning skall vid kursstart tydligt informera om vilka undervisningsmoment som är obligatoriska.
  • Vissa obligatoriska moment kan ej kompletteras under pågående termin. Komplettering kan endast ske vid senare termin. Kursledningen skall vid kursstart informera om vilka dessa undervisningsmoment är.
  • Studenten skall omedelbart kontakta kursledning/kursadministration när frånvaro från obligatoriska moment uppstått eller kommer att uppstå. Kursledningen ansvarar för information om hur sjukanmälan/annan frånvaro skall ske.
  • Om ett större antal studenter är frånvarande pga gemensam resa, eller annan orsak som av kursledningen bedöms som omotiverad, behöver inte kursledningen erbjuda möjlighet till komplettering under kursen/blocket. Komplettering kan då ske först vid nästa tillfälle, alternativt på annat sätt som kursledningen bestämmer.
 
Regler för komplettering av ej godkänt obligatoriskt moment:
Termin 1 - 4
  • Frånvaro från obligatoriska teoretiska moment (t.ex. PBL- och seminarieundervisning) skall kompletteras genom godkänd genomförd kompletteringsuppgift, alternativt närvaro vid extrainsatt undervisningsmoment. Kursledningen avgör vilket alternativ som används.
  • Varje kursledning avgör formerna för kompletteringsuppgift. Vid frånvaro från PBL-seminarier bör kompletteringsuppgiften i första hand vara en muntlig presentation, och i andra hand ett PM. För korta kurser kan PM vara det bästa alternativet.
  • Kompletteringsuppgift bör erbjudas inom kursens ram. För studenter med omfattande frånvaro (mer än 20 % av de obligatoriska momenten) måste varje enskilt fall bedömas individuellt av kursledningen, då läkarintyg eller lik­nande beaktas. Om frånvaron är omotiverad och/eller alltför stor kan kursledningen välja att ej ordna kompletteringsuppgifter, utan studenten får komplettera momenten/kursen vid senare termin/tillfälle.
 
Termin 5 - 11
Teoretiskt undervisningsmoment

Frånvaro från obligatoriska teoretiska moment (t.ex. PBL- och seminarieundervisning) skall kompletteras genom godkänd genomförd kompletterings­uppgift, i likhet med regelverket för de prekliniska terminerna (se ovan). Vid omfattande frånvaro gäller samma regler som för de prekliniska terminerna.
 
Klinisk praktisk undervisning/Klinisk placering
För kliniska placeringar och annan praktiskt inriktad undervisning under T5-T11 görs skillnad mellan "giltig" och "ogiltig" frånvaro när det gäller möjlighet till komplettering. Giltig frånvaro är t.ex. sjukdom, vård av sjukt barn, medicinsk behandling, militärtjänstgöring, allvarlig händelse bland närstående samt studiebevakande verksamhet. Förseningar som uppstår, utan studentens förskyllan, vid persontransport betrak­tas som giltig frånvaro. Ej meddelad frånvaro (i förväg eller vid sjukdom/motsv. inom rimlig tid) anses som "ogiltig".
  • Komplettering vid "giltig" frånvaro.
    Kursledningen bedömer varje fall individuellt och ordnar i möjligaste mån ersättningsplacering/uppgift. Vid kortare planerad frånvaro från klinisk placering, t.ex. vid tandläkarbesök, kan om den i förväg planeras tillsammans med block/kursledning (för att om möjligt hitta lämplig tidpunkt) ej behöva kompletteras. Kursledningen avgör om enstaka sjukdagar som anmälts inom rimlig tid behöver kompletteras eller ej.
  • Komplettering vid "ogiltig" frånvaro.
    För frånvaro av andra orsaker, som av kursledningen bedöms som "ogiltig", behöver kursledningen inte anordna ersättningsplacering/uppgift under kurstiden. Studenten ansvarar tillsammans med block/kursledning att hitta annan lämplig tid för komplettering. Kursledningen har rätt att avgöra omfattning av komplettering för oanmäld missad klinisk placering.
 
I enlighet med gällande regelverk för Uppsala universitet skall översiktliga scheman, där obligatoriska moment ingår, föreligga senast fem (5) veckor före kursstart. Ett detaljerat och definitivt schema ska föreligga senast 1 vecka före kursstart. I de fall hela terminskurser eller andra längre kurser är aktuella kan dock 5/1-veckorsreglerna gälla separat för integreringsperiod och de kliniska placeringarna. Översiktligt schema för integreringsperiod skall då föreligga senast fem veckor innan kursstart medan schema för kliniska placeringar skall föreligga senast fem veckor innan första kliniska placering. Om en schemaändring strax före eller under pågående kurs sker, t.ex. p.g.a. sjukdom hos lärare, skall detta snarast meddelas från kursledningens sida. Om denna ändring inkluderar ett obligatoriskt moment ska kursledningen ordna ett ersättningstillfälle/ kompensationsuppgift för de studenter som inte kunnat närvara p.g.a. schemaändringen. I de fall en student ej har fullgjort alla obligatoriska moment under en termin har studenten ändå möjlighet att skriftligt tentera kursen. Vid examinationer där tredje part involveras (t.ex. patienter) eller det av säkerhetsskäl är nödvändigt, kan dock krävas att relevanta undervisningsmoment är fullgjorda innan studenten tillåts delta i prov.
 

Förkunskapskrav för tillträde till ny termin:
Tillträde till termin 2
För tillträde till termin 2 krävs att samtliga obligatoriska moment och tentamensprov skall vara godkända från termin 1. För tillträde medges dock att tre (3) obligatoriska moment och en (1) tentamen kan kvarstå som ej godkänd(a) från termin 1.

Tillträde till termin 3
Alla högskolepoäng från termin 1.

Tillträde till termin 4
Alla högskolepoäng från termin 1 och 2.

Tillträde till termin 5
Alla högskolepoäng från termin 1-3.

Tillträde till termin 6
Alla högskolepoäng från termin 1-4.

Tillträde till termin 7
Alla högskolepoäng från termin 1-5.

Tillträde till termin 8
Alla högskolepoäng från termin 1-6.

Tillträde till termin 9
Alla högskolepoäng från termin 1-7.

Tillträde till termin 10
Alla högskolepoäng från termin 1-8.

Tillträde till termin 11
Alla högskolepoäng från termin 1-9.

             Generell dispens vid övergång från termin 9 till 11 ges för studenter att börja kursen "klinisk praktik läkarrollen", termin 11 i väntan på tentamensresultat från termin 9 kurserna. Den generella dispensen gäller endast för studenter mellan höstterminen och vårterminen.
             Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.


Förläggning av klinisk utbildning och praktik:
Klinisk utbildning och praktik genomförs i sina huvuddelar inom Region Uppsalas sjukvårdsinrättningar. Obligatorisk praktik genomförs också vid andra sjukvårdsinrättningar i Sverige.

Valbara perioder:
Ett självständigt fördjupningsarbete om 30 högskolepoäng ingår samt en period med valbara kurser om tillsammans 7,5 högskolepoäng.

Prov anordnas antingen fortlöpande i samband med undervisningen eller i slutet av kursen eller gemensamt för flera kurser. Betyg sätts för kurs, del av kurs eller för flera kurser gemensamt. Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd.
Angående regler för examination, se "Riktlinjer för studentens arbetsvillkor vid Uppsala universitet".

Examen

Läkarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt
330 högskolepoäng. Examensbeviset utfärdas på begäran av studenten.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande
Enligt högskoleförordningen gäller följande:

"12 § Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat
1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen, eller
2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2004:219).

13 § Student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.

14 § Högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student och den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande. Förordning (2002:761)"

Begränsning av antal tentamensprov:
Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som tentamenstillfälle.
Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina.

Nytt skiljekriterium för antagning till läkarprogrammet används sedan vårterminen 2007. Sökande med samma betygsvärde (jämförelsetal/studieomdöme) rangordnas med sitt högskoleprovsresultat. Lottning kommer att användas i sista hand.