Beslut och riktlinjer

Enligt beslut av konsistoriet 2006-09-22 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas kandidatprogram i fysik (UFV 2006/1535)..

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4/Matematik E

Syfte

Fysikens syfte är att ge en grundläggande kvantitativ förståelse av naturens lagar och processer. Kandidatprogrammet i fysik ger inblick i många områden inom den moderna teoretiska och experimentella fysiken. Under de inledande studierna behandlas grundläggande fysikaliska begrepp och modelltänkande inom hela fysikområdet. De inledande kurserna inom biområdet matematik förmedlar de matematiska kunskaper och färdigheter som krävs för en kvantitativ beskrivning av fysikaliska fenomen.

Programmet erbjuder en stor valfrihet och möjligheterna att skapa egna kombinationsutbildningar är programmets styrka. Efter genomgånget program skall studenten uppnå en kandidatexamen enligt högskoleförordningen SFS 2006:1053.

Efter avslutat program skall studenten kunna använda sina kunskaper i fysik för vidare studier eller för verksamhet inom näringsliv eller offentlig verksamhet.

Mål

Enligt högskolelagen gäller följande för utbildning på grundnivå:

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen:

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

För kandidatprogrammet i fysik inbegriper detta att studenten ska

• visa kunskap och förståelse för fysikens begrepp och modeller,
• visa kunskap och förståelse inom den klassiska fysikens olika områden som mekanik, elektricitetslära, vågrörelselära och termodynamik samt om kvantmekanikens grunder och dess olika tillämpningar, och
• visa vidare fördjupning inom någon av programmets inriktningar fysik, astronomi, meteorologi och klimatfysik eller geofysik.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

För kandidatprogrammet i fysik inbegriper detta att studenten ska

• kunna hantera inom fysiken viktiga metoder, tekniker och mätinstrument,
• tillämpa färdigheter i matematik och beräkningsvetenskap på problemställningar inom fysik samt vid behandling av insamlade datamängder, och
• kunna använda kunskap från angränsande vetenskapliga områden för att fördjupa förståelsen för fysikaliska fenomen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

För kandidatprogrammet i fysik inbegriper detta att studenten ska

• kunna visa insikt i hur naturliga och tekniska processer styrs av fysikens lagar,
• kunna infoga sina specialkunskaper i ett större sammanhang och bidra till hållbar utveckling,
• kunna kritiskt granska och värdera egna och andras mätningar och resultat inom fysik, samt göra rimlighetsbedömningar av slutsatserna, och
• kunna följa kunskapsutvecklingen och värdera nya rön genom att kritiskt använda teknisk och fysikalisk litteratur och databaser.

Programmets uppläggning

Programmet erbjuder ett strukturerat utbud av kurser som leder till kandidatexamen med fördjupning inom huvudområdet fysik. Programmet har inriktningarna astronomi, fysik, geofysik och meteorologi och klimatfysik. Huvudområdet kompletteras med kurser inom biområdet matematik och inom andra ämnen som t ex beräkningsvetenskap.

Alla studenter följer samma kurser år ett och två. Under det tredje året är valfriheten stor för samtliga inriktningar och kurser kan även väljas på den avancerade nivån förutsatt att studenten uppnått 120 hp. Möjligheter finns även till utbytesstudier.

Meteorologistudierna har en klart yrkesinriktad profil, medan de fortsatta studierna för övriga inriktningar utgör en breddning, antingen mot universums struktur, rymden närmast oss, jordens fysik, materiens struktur eller fysiken i samhället och industrin.

Undervisning

Programmets undervisning bygger på studentaktiva metoder, där studenter inte enbart tar ansvar för sitt eget lärande, utan också bidrar till medstudenternas. Lärare har huvudansvar för att skapa goda förutsättningarna för aktivt enskilt och gemensamt lärande. För att undervisningen ska utformas optimalt för den aktuella studentgruppen och utvecklas vidare för kommande studenter behövs en respektfull dialog mellan lärare och studenter, där alla bidrar till förnyelsen och det ömsesidiga lärandet.

Studenternas praktiska färdigheter tränas genom laborationer som ingår i många kurser. Under hela utbildningen finns en betoning på att utveckla studentens förmåga till kommunikation i tal och skrift, dels genom den laborativa verksamheten, men även vid seminarier och övriga möten.

Undervisningen sker både på svenska och engelska, men den mesta kurslitteraturen är på engelska. Dock genomförs inlämningsuppgifter och examination i hög grad på svenska.

Examen

Rektor utfärdar på begäran examensbevis för naturvetenskaplig kandidatexamen med fysik som huvudområde.

Kandidatexamen är en så kallad generell examen, vilket innebär att studenten tar examen i huvudområdet, enligt kriterierna nedan, oavsett om kurserna ingår i programmet eller inte. Det finns därmed möjlighet att inkludera även fristående kurser i examen.

Beslut enligt högskoleförordningen

Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)

För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet.

Lokala beslut

Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Naturvetenskapliga huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och miljövetenskap. Därtill finns biområdet hållbar utveckling.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurs eller kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Förordningens krav på successiv fördjupning i huvudområdet tolkas vid Uppsala universitet som ett krav på minst 30 högskolepoäng på lägst nivå G2.

Övriga föreskrifter

För att kunna antas till senare del av ett kandidatprogram (eller inriktning inom detta) ska studenten:

• uppfylla kraven om grundläggande och särskild behörighet.
• ha tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till, vilket innebär att studenten kan läsa minst 15 hp på den termin och program studenten antas till. Övriga 15 hp specificeras också i den individuella studieplanen.
• för antagning till höstterminen i årskurs två ha 40 hp programrelevanta kurser.
• för antagning till vårterminen i årskurs två ha 60 hp programrelevanta kurser.
• för antagning till höstterminen i årskurs tre ha 80 hp programrelevanta kurser.

Samtliga punkter ovan måste vara avklarade, och kurserna avslutade (delkurser räknas inte), senast vid sista kompletteringsdag (se nedan). Studenter kan endast antas till senare del av program om det finns plats på programmet den aktuella terminen.

För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan för första terminen upprättas av programmets studievägledare.

För studiestart hösttermin är ansökningsperioden 15 mars - 15 april. Underlag för ansökan kan kompletteras fram till och med den 1 juni (inför höstterminen). För studiestart vårtermin är ansökningsperioden 15 september - 15 oktober. Underlag för ansökan kompletteras fram till och med den 1 december (inför vårterminen). Efter sista ansökningsdag finns möjlighet till sen anmälan fram till och med 1 juli (inför höstterminen) och 1 december (inför vårterminen). Sena anmälningar hanteras i den ordning de kommer in. Om angivna datum för sista ansökningsdag eller kompletteringsdag infaller på helgdag förskjuts deadline till närmast påföljande vardag.

Om antalet behöriga sökanden är fler än antalet möjliga platser enligt gällande dimensionering används urvalskriteriet medelbetyg på behörighetsgivande kurser från högskola eller universitet (programrelevanta kurser).